Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

Alla behöver gemenskap

gemenskap.

Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser.

16.1.2020 kl. 00:01

– Gemenskapen hör till människans biologiska natur. Vi har ett behov av att känna att världen vi lever i är verklig, och att få dela samma upplevelse med andra människor bekräftar det, säger Mikko Lagerspetz, professor i sociologi vid Åbo Akademi.

– Gemenskap kan vara det som uppstår när en grupp människor äter en måltid tillsammans – men det är inte sagt att den gör det. Det avgörande är känslan av att vi möts, att man får vara del av något och får bli sedd, säger Benjamin Sandell, församlingspastor i Petrus församling.

– I kyrkan säger vi ofta att vi hör till samma familj, men sedan sitter vi och tittar varandra i nacken under gudstjänsten. Om vi är Guds familj behöver vi leva ut det i praktiken, säger Sandell.

Som exempel nämner han en av församlingens grupper där en av medlemmarna på grund av en livskris behövde flytta. De andra medlemmarna ställde självmant upp och ordnade flytten åt honom, och mannen fick uppleva deras vilja att hjälpa honom.

Moderniseringen av samhället har enligt Mikko Lagerspetz gjort att vi under många möten med andra människor visar upp oss själva i avgränsade roller.

– På sätt och vis gör det oss friare när vi inte behöver ta hänsyn till annat än det uppdrag som är aktuellt. Men vi betalar ett pris för friheten i och med att den gör oss mer isolerade från andra människor.

Men moderniteten har också gett oss möjligheten att känna gemenskap med fler människor.

– Det finns också dåliga gemenskaper, de som leder till mobbning eller till att man börjar lyssna för mycket på den som säger: det där kommer aldrig att lyckas. En sak som kan motverka detta är att ha bredare nätverk – prata med fler människor, säger Lagerspetz.

Till vänster Benjamin Sandell (foto: Emelie Wikblad) som är församlingspastor i Petrus församling och till höger Mikko Lagerspetz (foto: Else Lagerspetz) som är professor i sociologi vid Åbo Akademi.

Enligt Benjamin Sandell är gemenskap mindre självklart i dag än den var för några generationer sedan när många levde i storfamilj.

– Jag tror att det är något vi tappat och fortfarande längtar efter.

Därför erbjuder Petrus församling inte bara gudstjänstgemenskap utan också hemgrupper som kan vara lite som en utvidgad familj.

Samma upplevelse på olika plats

I dag ingår många i en gemenskap över nätet – kanske med andra som spelar samma spel eller som diskuterar ett gemensamt intresse.

– Gemenskapen på nätet måste alltid bottna i en delad erfarenhet, man känner inte gemenskap bara genom att man kopplas samman av tekniken, säger Lagerspetz.

Han tror ändå att det alltid är något som uteblir i en gemenskap på nätet jämfört med den som uppstår ansikte mot ansikte. Men gränsen är inte solklar. Man kan också känna en gemenskap med människor som till exempel sett samma film som en själv, även om man sett den vid olika tillfällen.

– Det är lätt att känna nostalgi och tänka att precis allt var bättre förr. Men allt var säkert inte bättre förr, och det går hur som helst inte att vända tillbaka till den tiden. Vi måste i stället utgå från den tid vi lever i och se vad som går att återskapa nu.

Benjamin Sandell tror att vi småningom börjar lära oss att vi inte måste klara allt på egen hand.

– När jag ser på dem som är yngre än mig märker jag att sårbarhet har fått ett större värde. Man märker det också på våra superhjältehistorier, det är ingen av dem som har allt på det klara längre utan alla har någon form av inre demoner de kämpar med.

Erika Rönngård

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

KOLUM. I år har jag inte gjort något nyårslöfte, men när jag såg tillbaka på det år som gått funderade jag på vad jag lärt mig av det. Den kanske största lärdomen är att inte ta något för givet. 25.1.2023 kl. 00:00

JULFRED. Kan jag drömma om den i en värld där ondskan visar sitt fulaste ansikte? 21.12.2022 kl. 11:28

Helsingfors. Han kommer från Bradford i England, är gift med en finlandssvenska och firar nu sin tjugofemte jul i Finland. 21.12.2022 kl. 11:20
Peter Ragnvaldsson är van att tyda de digitala kyrkböckernas vackra men svåra handstilar.

SLÄKTFORSKNING. Släkten följa släktens gång, sjunger vi flitigt i juletid. Men hur viktigt är det egentligen att lära känna dem som gått före oss? En som vet mer än de flesta är släkt forskaren Peter Ragnvaldsson. 21.12.2022 kl. 11:16

HALLÅDÄR. Hon är sjutton år och är med och sjunger De Vackraste Julsångerna i projektkören MatteusVoice. 9.12.2022 kl. 10:12

Helsingfors. Jag har en förkärlek för julen. Allt från musiken till pyntet och alla B-klass klyschiga julfilmer. Allt som får en i stämningen för julen gör mej glad. 9.12.2022 kl. 10:08
Edith Kortekangas och Elias Ahlskog stortrivs på jobbet.

Helsingfors. Under hösten har Petrus församling haft två ungdomsdiakoner på projektanställning. Här delar de sina tankar kring hur kyrkan möter ungdomar och vad den kunde göra annorlunda. 9.12.2022 kl. 10:18

Helsingfors. Hon inspireras av julfrid och hållbarhet. Hanna-Riikka Heikkilä har illustrerat och vill förmedla glädje och ljus i vintermörkret. 22.11.2022 kl. 15:58

Helsingfors. Elias Ahlskog arbetar som projektanställd inom ungdomsdiakoni i Petrus församling och tänder här det första adventsljuset. 22.11.2022 kl. 15:53

Helsingfors. Under dessa två år som jag jobbat i Helsingfors har en fundering med jämna mellanrum cirkulerat i min hjärna. Denna fundering handlar om frågan 22.11.2022 kl. 15:49
Ingrid Björkskog jobbar i Johannes församling.

PERSONER. Hon är församlingssekreterare i Johannes församling och just nu fullt sysselsatt med församlingsvalet. 9.11.2022 kl. 12:10

HELSINFORS SAMFÄLLIGHET. Iklädda kåpor och kronor kommer Johannes församlings volontärer i år igen att möta flera hundra daghemsbarn under församlingens populära julvandringar. Nu efterlyser man fler som vill vara med och dramatisera julens budskap för de minsta. 9.11.2022 kl. 00:00

sorg. För en månad sen sedan hade jag förmånen att tillsammans med projektkören Matteus Voice åka upp till min hemstad, Lycksele i södra Lappland på andra sidan viken. Anledningen var både enormt vacker och outsägligt sorglig. 9.11.2022 kl. 08:00

Helsingfors. Den vacklande ekonomin i Matteus församling i Helsingfors blir inte bättre av att svenska församlingar i huvudstaden fusioneras. Driv på att höja skatte­öret i stället, föreslås i en rapport till domkapitlet. 6.10.2022 kl. 15:04