Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

Alla behöver gemenskap

gemenskap.

Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser.

16.1.2020 kl. 00:01

– Gemenskapen hör till människans biologiska natur. Vi har ett behov av att känna att världen vi lever i är verklig, och att få dela samma upplevelse med andra människor bekräftar det, säger Mikko Lagerspetz, professor i sociologi vid Åbo Akademi.

– Gemenskap kan vara det som uppstår när en grupp människor äter en måltid tillsammans – men det är inte sagt att den gör det. Det avgörande är känslan av att vi möts, att man får vara del av något och får bli sedd, säger Benjamin Sandell, församlingspastor i Petrus församling.

– I kyrkan säger vi ofta att vi hör till samma familj, men sedan sitter vi och tittar varandra i nacken under gudstjänsten. Om vi är Guds familj behöver vi leva ut det i praktiken, säger Sandell.

Som exempel nämner han en av församlingens grupper där en av medlemmarna på grund av en livskris behövde flytta. De andra medlemmarna ställde självmant upp och ordnade flytten åt honom, och mannen fick uppleva deras vilja att hjälpa honom.

Moderniseringen av samhället har enligt Mikko Lagerspetz gjort att vi under många möten med andra människor visar upp oss själva i avgränsade roller.

– På sätt och vis gör det oss friare när vi inte behöver ta hänsyn till annat än det uppdrag som är aktuellt. Men vi betalar ett pris för friheten i och med att den gör oss mer isolerade från andra människor.

Men moderniteten har också gett oss möjligheten att känna gemenskap med fler människor.

– Det finns också dåliga gemenskaper, de som leder till mobbning eller till att man börjar lyssna för mycket på den som säger: det där kommer aldrig att lyckas. En sak som kan motverka detta är att ha bredare nätverk – prata med fler människor, säger Lagerspetz.

Till vänster Benjamin Sandell (foto: Emelie Wikblad) som är församlingspastor i Petrus församling och till höger Mikko Lagerspetz (foto: Else Lagerspetz) som är professor i sociologi vid Åbo Akademi.

Enligt Benjamin Sandell är gemenskap mindre självklart i dag än den var för några generationer sedan när många levde i storfamilj.

– Jag tror att det är något vi tappat och fortfarande längtar efter.

Därför erbjuder Petrus församling inte bara gudstjänstgemenskap utan också hemgrupper som kan vara lite som en utvidgad familj.

Samma upplevelse på olika plats

I dag ingår många i en gemenskap över nätet – kanske med andra som spelar samma spel eller som diskuterar ett gemensamt intresse.

– Gemenskapen på nätet måste alltid bottna i en delad erfarenhet, man känner inte gemenskap bara genom att man kopplas samman av tekniken, säger Lagerspetz.

Han tror ändå att det alltid är något som uteblir i en gemenskap på nätet jämfört med den som uppstår ansikte mot ansikte. Men gränsen är inte solklar. Man kan också känna en gemenskap med människor som till exempel sett samma film som en själv, även om man sett den vid olika tillfällen.

– Det är lätt att känna nostalgi och tänka att precis allt var bättre förr. Men allt var säkert inte bättre förr, och det går hur som helst inte att vända tillbaka till den tiden. Vi måste i stället utgå från den tid vi lever i och se vad som går att återskapa nu.

Benjamin Sandell tror att vi småningom börjar lära oss att vi inte måste klara allt på egen hand.

– När jag ser på dem som är yngre än mig märker jag att sårbarhet har fått ett större värde. Man märker det också på våra superhjältehistorier, det är ingen av dem som har allt på det klara längre utan alla har någon form av inre demoner de kämpar med.

Erika Rönngård

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00
– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31
Victoria Airola, mentorn Ben Fernström och Nadine Mabinda i soffan i Petruskyrkan.

petrus. Petrus församlings färska projekt parar ihop unga som behöver en vuxen att prata med med en mentor som förbinder sig till att ge av sin tid under minst ett års tid. 31.5.2023 kl. 08:00

petrus. Han är designstuderande vid Aalto­universitetet och konstnären bakom det nya konstverket i Petrus­kyrkan. 31.5.2023 kl. 08:00
Maria Repo-Rostedt, Helene Liljeström och Markus Kartano uppmanar oss att vila i steget och odla långsamhetens kultur i sommar.

pilgrimsvandring. Pilgrimsvandring är populärt. Mobilapplikationen Citynomadi hjälper vandraren hitta lugnet. 17.5.2023 kl. 08:00
Malin Lindholm är förtroendevald i Johannes församling och studerar pedagogik.

Kolumn. Millenialerna är den stora och osynliga målgruppen. – In i Johanneskyrkan brukade jag stiga en gång om året för att gå på julkonsert. I min bubbla är en liknande relation till församlingen väldigt normal. 17.5.2023 kl. 08:00

Fadder. Hugo Korhonen är nio år och han har tre faddrar. – Om vi alla hoppar samtidigt så flyger jag säkert ut ur hoppborgen eftersom jag är minst. 17.5.2023 kl. 08:00
I sommar leder Maria Sundblom Lindberg och Mikaela Albäck workshop på församlingarnas
familjeläger i Helsingfors. 
De erbjuder Mini-Nepsy 
utbildning för både pedagoger och föräldrar.

Helsingfors. Kanske har du ett utmanande barn – eller kanske har du själv utmaningar som kunde hänga ihop med ADHD? – Kyrkan har ett enormt ansvar i att möta de här barnen, säger Maria Sundblom Lindberg och Mikaela Albäck, som leder en lägerworkshop om ADHD. 3.5.2023 kl. 08:00
Sonja Jakobsson jobbar som studentpräst vid Helsingfors universitet, Hanken och Arcada.

KOLUM. I mitt arbete som studentpräst träffar jag unga studerande som söker sig till mig för samtal. Deras värld har mörknat så mycket att de har klivit över den tämligen höga tröskeln att söka hjälp hos en präst. 24.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Han ser möjligheter till bredare samarbete mellan församlingarna i centrum. – En kyrka som inte tjänar, tjänar ingenting till. För mig är det viktigt att församlingen är lättillgänglig och stöder sina medlemmar i vardagen. 3.5.2023 kl. 08:00
Kyrkoherde Johan Westerlund, Martina Harms-Aalto och Henrik Stenbäck från församlingsrådet ser fram emot att träffa och lyssna till medlemmarnas behov under fyra kvällar under våren.

Helsingfors. Johannes församling åker på turné under våren för att få veta en hurdan församling medlemmarna vill ha. 19.4.2023 kl. 11:54

Kolumn. Har du redan gått ut i våren och låtit ditt glada vårskrik väcka förvånade reaktioner bland fåglar och djur, som hastar omkring för att bygga bo i vårsolen? 19.4.2023 kl. 12:02

MATTEUS FÖRSAMLING. Marianne Tast ser missionsarbetet som en naturlig del av församlingen, såväl hemma som utomlands. 19.4.2023 kl. 11:58

ENKÄT. Som en del av projektet Familjeliv genomför Petrus församling två enkäter: En för dig som har barn och en för dig som inte har barn. Fyll i och vinn ett spadygn! 19.4.2023 kl. 11:14
Mattias och Emelie Kallman deltar i kursen för småbarnsföräldrar som Petrus församling ordnar under våren. Ännu hinner man hoppa på kursen!

Helsingfors. I bästa fall märker man att andra kämpar med samma saker som man själv gör. 5.4.2023 kl. 07:00