Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

Alla behöver gemenskap

gemenskap.

Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser.

16.1.2020 kl. 00:01

– Gemenskapen hör till människans biologiska natur. Vi har ett behov av att känna att världen vi lever i är verklig, och att få dela samma upplevelse med andra människor bekräftar det, säger Mikko Lagerspetz, professor i sociologi vid Åbo Akademi.

– Gemenskap kan vara det som uppstår när en grupp människor äter en måltid tillsammans – men det är inte sagt att den gör det. Det avgörande är känslan av att vi möts, att man får vara del av något och får bli sedd, säger Benjamin Sandell, församlingspastor i Petrus församling.

– I kyrkan säger vi ofta att vi hör till samma familj, men sedan sitter vi och tittar varandra i nacken under gudstjänsten. Om vi är Guds familj behöver vi leva ut det i praktiken, säger Sandell.

Som exempel nämner han en av församlingens grupper där en av medlemmarna på grund av en livskris behövde flytta. De andra medlemmarna ställde självmant upp och ordnade flytten åt honom, och mannen fick uppleva deras vilja att hjälpa honom.

Moderniseringen av samhället har enligt Mikko Lagerspetz gjort att vi under många möten med andra människor visar upp oss själva i avgränsade roller.

– På sätt och vis gör det oss friare när vi inte behöver ta hänsyn till annat än det uppdrag som är aktuellt. Men vi betalar ett pris för friheten i och med att den gör oss mer isolerade från andra människor.

Men moderniteten har också gett oss möjligheten att känna gemenskap med fler människor.

– Det finns också dåliga gemenskaper, de som leder till mobbning eller till att man börjar lyssna för mycket på den som säger: det där kommer aldrig att lyckas. En sak som kan motverka detta är att ha bredare nätverk – prata med fler människor, säger Lagerspetz.

Till vänster Benjamin Sandell (foto: Emelie Wikblad) som är församlingspastor i Petrus församling och till höger Mikko Lagerspetz (foto: Else Lagerspetz) som är professor i sociologi vid Åbo Akademi.

Enligt Benjamin Sandell är gemenskap mindre självklart i dag än den var för några generationer sedan när många levde i storfamilj.

– Jag tror att det är något vi tappat och fortfarande längtar efter.

Därför erbjuder Petrus församling inte bara gudstjänstgemenskap utan också hemgrupper som kan vara lite som en utvidgad familj.

Samma upplevelse på olika plats

I dag ingår många i en gemenskap över nätet – kanske med andra som spelar samma spel eller som diskuterar ett gemensamt intresse.

– Gemenskapen på nätet måste alltid bottna i en delad erfarenhet, man känner inte gemenskap bara genom att man kopplas samman av tekniken, säger Lagerspetz.

Han tror ändå att det alltid är något som uteblir i en gemenskap på nätet jämfört med den som uppstår ansikte mot ansikte. Men gränsen är inte solklar. Man kan också känna en gemenskap med människor som till exempel sett samma film som en själv, även om man sett den vid olika tillfällen.

– Det är lätt att känna nostalgi och tänka att precis allt var bättre förr. Men allt var säkert inte bättre förr, och det går hur som helst inte att vända tillbaka till den tiden. Vi måste i stället utgå från den tid vi lever i och se vad som går att återskapa nu.

Benjamin Sandell tror att vi småningom börjar lära oss att vi inte måste klara allt på egen hand.

– När jag ser på dem som är yngre än mig märker jag att sårbarhet har fått ett större värde. Man märker det också på våra superhjältehistorier, det är ingen av dem som har allt på det klara längre utan alla har någon form av inre demoner de kämpar med.

Erika Rönngård

matteus. I Matteus församling ordnas både dagläger, barnläger och familjeläger. 4.4.2017 kl. 14:42

tro. Caroline Sandström vill bygga gemenskaper där det är tillåtet att öppet diskutera och tvivla. 4.4.2017 kl. 14:09

petrus. Genom en högtidlig ceremoni med cirka 250 närvarande installerade biskop Björn Vikström i söndags Daniel Björk som kyrkoherde i Petrus församling. 3.4.2017 kl. 11:25

Helsingfors. Peter Halldorf besöker Helsingfors nästa vecka. Enhet och ekumenik är temat för hans anförande i Johanneskyrkan. 30.3.2017 kl. 13:28

kyrkoherdeinstallation. Stockholm, London, Helsingfors – det finns inte bara ett sätt att vara kyrka på. Daniel Björk har sett många olika församlingar och litar på att Petrus är på väg åt rätt håll. 30.3.2017 kl. 10:36

skam. Daniel Jakobsson vill inte skuldbelägga utan hellre se det goda i varje människa. 30.3.2017 kl. 10:16

Helsingfors. Ensamma äldre, fattiga barnfamiljer, människor som hotas av bostadslöshet. Diakonin hjälper stadens utsatta, men vad tänker politikerna göra? 23.3.2017 kl. 16:03

matteus. – Man mår bra av att hjälpa, tillsammans med andra och för andra, säger Annica Söderström. 16.3.2017 kl. 15:18

Helsingfors. Alla svenska Helsingforsförsamlingar läser asylbeslut i gudstjänsten under fastan. Varför? För ökad medmänsklighet. 14.3.2017 kl. 11:20

fasta. Fastan har sitt eget mönster, skriver Monica Heikel-Nyberg. 16.3.2017 kl. 16:02

gospel. Den som är nyfiken på att pröva på vad det egentligen är att sjunga gospel har sin chans i mars. 17.2.2017 kl. 10:22

Helsingfors. Från och med vecka fem öppnar Hermansstads diakonihus i Helsingfors sina dörrar för hemlösa som behöver någonstans att sova över natten. Det betyder att de tillfälliga natthärbärgen som Helsingfors församlingar turats om att arrangera i stadens kyrkor upphör. 27.1.2017 kl. 14:57

disciple. Konferens för unga vuxna bjuder på möten över språkgränser och tips för ett nytt år och en vardag i Jesus fotspår. 17.1.2017 kl. 12:46

hemlöshet. Församlingarna i Helsingfors erbjuder hemlösa härbärge under hela julen och fram till slutet av januari. 22.12.2016 kl. 15:45

bönekrans. ”Jag ska inte säga upp mitt medlemskap i kyrkan under år 2014”, lovade Tiina Kristoffersson vid nyår för drygt tre år sedan. 22.12.2016 kl. 10:18