Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

Alla behöver gemenskap

gemenskap.

Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser.

16.1.2020 kl. 00:01

– Gemenskapen hör till människans biologiska natur. Vi har ett behov av att känna att världen vi lever i är verklig, och att få dela samma upplevelse med andra människor bekräftar det, säger Mikko Lagerspetz, professor i sociologi vid Åbo Akademi.

– Gemenskap kan vara det som uppstår när en grupp människor äter en måltid tillsammans – men det är inte sagt att den gör det. Det avgörande är känslan av att vi möts, att man får vara del av något och får bli sedd, säger Benjamin Sandell, församlingspastor i Petrus församling.

– I kyrkan säger vi ofta att vi hör till samma familj, men sedan sitter vi och tittar varandra i nacken under gudstjänsten. Om vi är Guds familj behöver vi leva ut det i praktiken, säger Sandell.

Som exempel nämner han en av församlingens grupper där en av medlemmarna på grund av en livskris behövde flytta. De andra medlemmarna ställde självmant upp och ordnade flytten åt honom, och mannen fick uppleva deras vilja att hjälpa honom.

Moderniseringen av samhället har enligt Mikko Lagerspetz gjort att vi under många möten med andra människor visar upp oss själva i avgränsade roller.

– På sätt och vis gör det oss friare när vi inte behöver ta hänsyn till annat än det uppdrag som är aktuellt. Men vi betalar ett pris för friheten i och med att den gör oss mer isolerade från andra människor.

Men moderniteten har också gett oss möjligheten att känna gemenskap med fler människor.

– Det finns också dåliga gemenskaper, de som leder till mobbning eller till att man börjar lyssna för mycket på den som säger: det där kommer aldrig att lyckas. En sak som kan motverka detta är att ha bredare nätverk – prata med fler människor, säger Lagerspetz.

Till vänster Benjamin Sandell (foto: Emelie Wikblad) som är församlingspastor i Petrus församling och till höger Mikko Lagerspetz (foto: Else Lagerspetz) som är professor i sociologi vid Åbo Akademi.

Enligt Benjamin Sandell är gemenskap mindre självklart i dag än den var för några generationer sedan när många levde i storfamilj.

– Jag tror att det är något vi tappat och fortfarande längtar efter.

Därför erbjuder Petrus församling inte bara gudstjänstgemenskap utan också hemgrupper som kan vara lite som en utvidgad familj.

Samma upplevelse på olika plats

I dag ingår många i en gemenskap över nätet – kanske med andra som spelar samma spel eller som diskuterar ett gemensamt intresse.

– Gemenskapen på nätet måste alltid bottna i en delad erfarenhet, man känner inte gemenskap bara genom att man kopplas samman av tekniken, säger Lagerspetz.

Han tror ändå att det alltid är något som uteblir i en gemenskap på nätet jämfört med den som uppstår ansikte mot ansikte. Men gränsen är inte solklar. Man kan också känna en gemenskap med människor som till exempel sett samma film som en själv, även om man sett den vid olika tillfällen.

– Det är lätt att känna nostalgi och tänka att precis allt var bättre förr. Men allt var säkert inte bättre förr, och det går hur som helst inte att vända tillbaka till den tiden. Vi måste i stället utgå från den tid vi lever i och se vad som går att återskapa nu.

Benjamin Sandell tror att vi småningom börjar lära oss att vi inte måste klara allt på egen hand.

– När jag ser på dem som är yngre än mig märker jag att sårbarhet har fått ett större värde. Man märker det också på våra superhjältehistorier, det är ingen av dem som har allt på det klara längre utan alla har någon form av inre demoner de kämpar med.

Erika Rönngård

Text. Tycker du om att skriva men har svårt att komma igång? My Ström delar med sig av sina bästa knep. 22.10.2018 kl. 10:38

Hemma. "Det finns många män i Finland som har möjlighet att bli släktens första hemmapappor." 22.10.2018 kl. 10:34

beslut. Hur mognar vi till ett uppbrott, ett språng från en arbetsplats? Hilkka Olkinuora och Jens Berg säger att beslutet förbereds i det dolda. 22.10.2018 kl. 10:29

Science fiction. Att dra skarpa gränser mellan populärkultur och religion är irrelevant. Religiösa läror har aldrig haft patent på ett engagerande religiöst språk 4.10.2018 kl. 00:00

Vilse. "Lille Saroo irrar runt i miljonstaden utan att ha en aning om var han är." 4.10.2018 kl. 00:00

Blomma. Mod, misslyckanden, parförhållanden och självbiografiskt skrivande är några av ingredienserna i årets Blomma-konferens. 4.10.2018 kl. 00:00

stress. När är känslan av trötthet och stress inte längre inom det normalas gräns? Johan Terho berättar om sin utmattning. 27.9.2018 kl. 00:00

Hobby. "En del påstår att när man har fyllt 40 så borde man inte hålla på med sådana barnsliga saker." 27.9.2018 kl. 00:00

Afton. Intressanta talare och en avspänd stämning är utmärkande för höstens kvällsmässor i Matteus församling. 27.9.2018 kl. 00:00

Studerande. Att börja studera, kanske på en ny ort, kan vara krävande. Ingen vill vara ensam, men hur hittar man sitt sammanhang? 13.9.2018 kl. 15:03

Caféliv. Ett sätt att flytta ut kyrkan bland stadsborna är att ordna verksamhet på ett café. 13.9.2018 kl. 14:49

Tempo. "Förändringar som är tänkta att beröra på djupet tar ofta lång tid och kräver också närvaro", skriver Jonas Gehlin i veckans Sökruta. 13.9.2018 kl. 13:42

Helsingfors . Ett drömjobb att få vara med om att utveckla kyrkan i Helsingfors. Stefan Forsén är motiverad att jobba för fungerande samarbete mellan församlingar och samfällighet. 7.9.2018 kl. 14:59

föräldraskap. I höst kan föräldrar till tonåringar och yngre barn få nya insikter under två olika kurser. 30.8.2018 kl. 18:52

Rastplats. "Ingen hade behov av att visa upp en fin utrustning eller vältränad kropp", skriver Maria Sten i veckans kolumn. 30.8.2018 kl. 18:41