Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

Alla behöver gemenskap

gemenskap.

Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser.

16.1.2020 kl. 00:01

– Gemenskapen hör till människans biologiska natur. Vi har ett behov av att känna att världen vi lever i är verklig, och att få dela samma upplevelse med andra människor bekräftar det, säger Mikko Lagerspetz, professor i sociologi vid Åbo Akademi.

– Gemenskap kan vara det som uppstår när en grupp människor äter en måltid tillsammans – men det är inte sagt att den gör det. Det avgörande är känslan av att vi möts, att man får vara del av något och får bli sedd, säger Benjamin Sandell, församlingspastor i Petrus församling.

– I kyrkan säger vi ofta att vi hör till samma familj, men sedan sitter vi och tittar varandra i nacken under gudstjänsten. Om vi är Guds familj behöver vi leva ut det i praktiken, säger Sandell.

Som exempel nämner han en av församlingens grupper där en av medlemmarna på grund av en livskris behövde flytta. De andra medlemmarna ställde självmant upp och ordnade flytten åt honom, och mannen fick uppleva deras vilja att hjälpa honom.

Moderniseringen av samhället har enligt Mikko Lagerspetz gjort att vi under många möten med andra människor visar upp oss själva i avgränsade roller.

– På sätt och vis gör det oss friare när vi inte behöver ta hänsyn till annat än det uppdrag som är aktuellt. Men vi betalar ett pris för friheten i och med att den gör oss mer isolerade från andra människor.

Men moderniteten har också gett oss möjligheten att känna gemenskap med fler människor.

– Det finns också dåliga gemenskaper, de som leder till mobbning eller till att man börjar lyssna för mycket på den som säger: det där kommer aldrig att lyckas. En sak som kan motverka detta är att ha bredare nätverk – prata med fler människor, säger Lagerspetz.

Till vänster Benjamin Sandell (foto: Emelie Wikblad) som är församlingspastor i Petrus församling och till höger Mikko Lagerspetz (foto: Else Lagerspetz) som är professor i sociologi vid Åbo Akademi.

Enligt Benjamin Sandell är gemenskap mindre självklart i dag än den var för några generationer sedan när många levde i storfamilj.

– Jag tror att det är något vi tappat och fortfarande längtar efter.

Därför erbjuder Petrus församling inte bara gudstjänstgemenskap utan också hemgrupper som kan vara lite som en utvidgad familj.

Samma upplevelse på olika plats

I dag ingår många i en gemenskap över nätet – kanske med andra som spelar samma spel eller som diskuterar ett gemensamt intresse.

– Gemenskapen på nätet måste alltid bottna i en delad erfarenhet, man känner inte gemenskap bara genom att man kopplas samman av tekniken, säger Lagerspetz.

Han tror ändå att det alltid är något som uteblir i en gemenskap på nätet jämfört med den som uppstår ansikte mot ansikte. Men gränsen är inte solklar. Man kan också känna en gemenskap med människor som till exempel sett samma film som en själv, även om man sett den vid olika tillfällen.

– Det är lätt att känna nostalgi och tänka att precis allt var bättre förr. Men allt var säkert inte bättre förr, och det går hur som helst inte att vända tillbaka till den tiden. Vi måste i stället utgå från den tid vi lever i och se vad som går att återskapa nu.

Benjamin Sandell tror att vi småningom börjar lära oss att vi inte måste klara allt på egen hand.

– När jag ser på dem som är yngre än mig märker jag att sårbarhet har fått ett större värde. Man märker det också på våra superhjältehistorier, det är ingen av dem som har allt på det klara längre utan alla har någon form av inre demoner de kämpar med.

Erika Rönngård

glädje. "När livet är som bäst är det lätt att tacka Gud, men hur är det resten av tiden?" 13.6.2019 kl. 00:01

hjälparbete. Hur bryter man bojor av fattigdom som varat i generationer? Allt börjar från ens eget hjärta och Jesus exempel på att bygga relationer och älska dem som ingen annan älskar. 13.6.2019 kl. 00:01

lekholmen. En liten ö som rymmer mycket – sandstrand och klippor, kapell, bastu och framför allt både tid för stillhet och samtal. Den 3 juni öppnar Lekholmen för säsongen och bjuder in till nya möten och återseenden. 29.5.2019 kl. 00:01

lekholmen. Lekholmen är en plats där jag kan släppa stadens stress. Alla problem och oro över framtiden stannar i stan. 29.5.2019 kl. 00:01

psalm. Skolavslutningsnostalgi, sommarlovsspänning och en hyllning till sommaren och Skaparen. Den blomstertid nu kommer väcker många associationer och minnen. 27.5.2019 kl. 10:53

fadderdagen. Hör du till dem som känner fadderskam? Du kanske inte hinner som du tänkt eller känner att du inte vet hur man bäst finns till för någon annans barn. Men just du är den bästa faddern, säger Eeva Salonen. 16.5.2019 kl. 00:01

fadderskap. "Att få förtroendet från föräldrarna är stort och vackert i sig, men att så småningom få tillit och förtroende från barnet är ännu större." 16.5.2019 kl. 00:01

Ämbetsbevis. Ämbetsbevis, bouppteckning, centralregister … Låter det tråkigt? Kanske det, men de flesta av oss kommer i något skede av livet att behöva ett ämbetsbevis. Så här går du till väga när den dagen kommer! 16.5.2019 kl. 00:01

Hjälpsamhet. Hur skulle du visa en vanlig helsingforsare godhet? Varför inte genom att tvätta fönster eller städa. Frivilliga i Petrus församling gör praktiska sysslor under sin godhetssatsning. 2.5.2019 kl. 00:00

Gärningar. "Jag är väl ändå en rätt god människa? Jag gör mitt jobb bra, går i kyrkan och ställer ofta upp för mina närmaste." 2.5.2019 kl. 00:00

Matsvinn. Gemensamma måltider, matkassar att ta hem, möjlighet att delta i kurser – mathjälpen i Helsingfors utvecklas ständigt. 2.5.2019 kl. 00:00

Minnen. Påsken är Merete Mazzarellas favorithögtid. Den är både mörker och ljus. Hon minns allt från hemlagad memma till en ensam påsk som tolvåring. Och hon brukade älska påskalamm, men det fick ett abrupt slut. 17.4.2019 kl. 00:00

Midnatt. – Om man vill uppleva att kyrkan faktiskt har effekt, att kyrkan kan bidra till upplevelser, ska man komma på midnattsmässan. Och helst på påskens alla tre gudstjänster, säger Mikael Busck-Nielsen. 17.4.2019 kl. 00:00

Program. Hur firar du påsk? Med musik, stillhet eller äggjakt? Eller kanske lite av allt? Här hittar du påskens program i Helsingfors. Klicka på bilden så får du fram en pdf! 17.4.2019 kl. 00:00

lidande. Eric Barco spelar i år rollen som Jesus i passionsdramat Via Crucis: – Det finns otroligt mycket lidande i vår tid. 17.4.2019 kl. 00:00