Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

Alla behöver gemenskap

gemenskap.

Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser.

16.1.2020 kl. 00:01

– Gemenskapen hör till människans biologiska natur. Vi har ett behov av att känna att världen vi lever i är verklig, och att få dela samma upplevelse med andra människor bekräftar det, säger Mikko Lagerspetz, professor i sociologi vid Åbo Akademi.

– Gemenskap kan vara det som uppstår när en grupp människor äter en måltid tillsammans – men det är inte sagt att den gör det. Det avgörande är känslan av att vi möts, att man får vara del av något och får bli sedd, säger Benjamin Sandell, församlingspastor i Petrus församling.

– I kyrkan säger vi ofta att vi hör till samma familj, men sedan sitter vi och tittar varandra i nacken under gudstjänsten. Om vi är Guds familj behöver vi leva ut det i praktiken, säger Sandell.

Som exempel nämner han en av församlingens grupper där en av medlemmarna på grund av en livskris behövde flytta. De andra medlemmarna ställde självmant upp och ordnade flytten åt honom, och mannen fick uppleva deras vilja att hjälpa honom.

Moderniseringen av samhället har enligt Mikko Lagerspetz gjort att vi under många möten med andra människor visar upp oss själva i avgränsade roller.

– På sätt och vis gör det oss friare när vi inte behöver ta hänsyn till annat än det uppdrag som är aktuellt. Men vi betalar ett pris för friheten i och med att den gör oss mer isolerade från andra människor.

Men moderniteten har också gett oss möjligheten att känna gemenskap med fler människor.

– Det finns också dåliga gemenskaper, de som leder till mobbning eller till att man börjar lyssna för mycket på den som säger: det där kommer aldrig att lyckas. En sak som kan motverka detta är att ha bredare nätverk – prata med fler människor, säger Lagerspetz.

Till vänster Benjamin Sandell (foto: Emelie Wikblad) som är församlingspastor i Petrus församling och till höger Mikko Lagerspetz (foto: Else Lagerspetz) som är professor i sociologi vid Åbo Akademi.

Enligt Benjamin Sandell är gemenskap mindre självklart i dag än den var för några generationer sedan när många levde i storfamilj.

– Jag tror att det är något vi tappat och fortfarande längtar efter.

Därför erbjuder Petrus församling inte bara gudstjänstgemenskap utan också hemgrupper som kan vara lite som en utvidgad familj.

Samma upplevelse på olika plats

I dag ingår många i en gemenskap över nätet – kanske med andra som spelar samma spel eller som diskuterar ett gemensamt intresse.

– Gemenskapen på nätet måste alltid bottna i en delad erfarenhet, man känner inte gemenskap bara genom att man kopplas samman av tekniken, säger Lagerspetz.

Han tror ändå att det alltid är något som uteblir i en gemenskap på nätet jämfört med den som uppstår ansikte mot ansikte. Men gränsen är inte solklar. Man kan också känna en gemenskap med människor som till exempel sett samma film som en själv, även om man sett den vid olika tillfällen.

– Det är lätt att känna nostalgi och tänka att precis allt var bättre förr. Men allt var säkert inte bättre förr, och det går hur som helst inte att vända tillbaka till den tiden. Vi måste i stället utgå från den tid vi lever i och se vad som går att återskapa nu.

Benjamin Sandell tror att vi småningom börjar lära oss att vi inte måste klara allt på egen hand.

– När jag ser på dem som är yngre än mig märker jag att sårbarhet har fått ett större värde. Man märker det också på våra superhjältehistorier, det är ingen av dem som har allt på det klara längre utan alla har någon form av inre demoner de kämpar med.

Erika Rönngård
Sju månaders arbetslöshet gav Mikaela Steffansson möjlighet att fundera över hur hon ville att livet skulle se ut.

Arbetslöshet. Att vara arbetslös lärde Mikaela Steffansson hur prestationsinriktade vi är. Vi har svårt att veta hur vi ska inleda samtalet om vi inte pratar jobb. 5.8.2020 kl. 08:00
Nicolina Grönroos, Louise Häggström och Andreas Lundgren poddar tillsammans.

podcast. De drömde om att starta en podd, och undantagsvåren blev en spark i baken. Nu pratar de om allt som hör livet till i podden Typ livet. 4.8.2020 kl. 07:00
Pernilla Haglund jobbar som barnledare i Johannes församling. Hennes favoritplats i stan är promenadvägarna längs Drumsös stränder.

snällhet. "Det händer också att jag vill vara så snäll och duktig att jag säger ja till alla andra även om det innebär att jag säger nej till mig själv." 5.8.2020 kl. 00:01
Fred Wilén är tf. kyrkoherde i Matteus församling.

Kolumn. Ibland har jag varit med om att ordna katakombmässor på skribaläger. Det handlar om att vi leker oss in i de första kristnas vardag som förföljda trossyskon. 22.7.2020 kl. 17:36
St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40
Nicolina Grönroos är ungdomsarbetsledare i Johannes församling. Hennes favoritplats i stan är Kampens bottenvåning mitt i morgonrusningen.

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01
Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01
Sofia Palmén och Niclas Lemström är de första holmledarna som jobbar i stan.

sommaraktiviteter. I sommar landar något av gemenskapen och stämningen från Lekholmen runt om i Helsingfors på tisdagar och onsdagar i form av Barnens tisdagar och ungdomskvällar. 16.6.2020 kl. 00:01
Fler matkassar än vanligt går åt både i Helsingfors och Vasa.

mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51
Caroline Sandström tipsar om Mejlans arboretum, Henrik Andersén om naturen i Nordsjö.

Grönområden. Den här sommaren får många av oss hålla oss närmare hemmet än vanligt. Vi bad två Helsingforsbor tipsa om platser värda att besöka och berätta om sina sommarplaner. 3.6.2020 kl. 00:01
Barbro Eriksson är sjukhuspräst i Helsingfors. Hennes favoritplats är intill en kopp svart, hett, starkt kaffe och en bit mörk choklad.

livsöden. "Jag tror på en Gud som vill människorna väl och som ger oss nya möjligheter." 3.6.2020 kl. 00:01
Klientkontakterna har ökat med en ungefär en tredjedel under de senaste månaderna, många nya klienter har tagit kontakt.

diakoniarbete. Helsingforsarna mår sämre på grund av coronasituationen, det syns i församlingarnas diakoniarbete. 26.5.2020 kl. 15:48
Även denna sommar blir det konfirmandläger på Lekholmen – fast med vissa begränsningar.

konfirmandläger. I början av juni öppnar Lekholmen – men bara för konfirmandlägren. På grund av restriktionerna blir det inga besöksdagar och ingen öppen verksamhet. 18.5.2020 kl. 13:28
Hanna Wiik jobbar som modersmålslärare vid ett gymnasium i huvudstadsregionen. Hennes favoritplats i stan är Sveaborg.

vardagsmöten. "Under hela den här märkliga tiden har jag konstant bett Gud: fyll min vardag med liv." 19.5.2020 kl. 00:01