Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

Alla behöver gemenskap

gemenskap.

Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser.

16.1.2020 kl. 00:01

– Gemenskapen hör till människans biologiska natur. Vi har ett behov av att känna att världen vi lever i är verklig, och att få dela samma upplevelse med andra människor bekräftar det, säger Mikko Lagerspetz, professor i sociologi vid Åbo Akademi.

– Gemenskap kan vara det som uppstår när en grupp människor äter en måltid tillsammans – men det är inte sagt att den gör det. Det avgörande är känslan av att vi möts, att man får vara del av något och får bli sedd, säger Benjamin Sandell, församlingspastor i Petrus församling.

– I kyrkan säger vi ofta att vi hör till samma familj, men sedan sitter vi och tittar varandra i nacken under gudstjänsten. Om vi är Guds familj behöver vi leva ut det i praktiken, säger Sandell.

Som exempel nämner han en av församlingens grupper där en av medlemmarna på grund av en livskris behövde flytta. De andra medlemmarna ställde självmant upp och ordnade flytten åt honom, och mannen fick uppleva deras vilja att hjälpa honom.

Moderniseringen av samhället har enligt Mikko Lagerspetz gjort att vi under många möten med andra människor visar upp oss själva i avgränsade roller.

– På sätt och vis gör det oss friare när vi inte behöver ta hänsyn till annat än det uppdrag som är aktuellt. Men vi betalar ett pris för friheten i och med att den gör oss mer isolerade från andra människor.

Men moderniteten har också gett oss möjligheten att känna gemenskap med fler människor.

– Det finns också dåliga gemenskaper, de som leder till mobbning eller till att man börjar lyssna för mycket på den som säger: det där kommer aldrig att lyckas. En sak som kan motverka detta är att ha bredare nätverk – prata med fler människor, säger Lagerspetz.

Till vänster Benjamin Sandell (foto: Emelie Wikblad) som är församlingspastor i Petrus församling och till höger Mikko Lagerspetz (foto: Else Lagerspetz) som är professor i sociologi vid Åbo Akademi.

Enligt Benjamin Sandell är gemenskap mindre självklart i dag än den var för några generationer sedan när många levde i storfamilj.

– Jag tror att det är något vi tappat och fortfarande längtar efter.

Därför erbjuder Petrus församling inte bara gudstjänstgemenskap utan också hemgrupper som kan vara lite som en utvidgad familj.

Samma upplevelse på olika plats

I dag ingår många i en gemenskap över nätet – kanske med andra som spelar samma spel eller som diskuterar ett gemensamt intresse.

– Gemenskapen på nätet måste alltid bottna i en delad erfarenhet, man känner inte gemenskap bara genom att man kopplas samman av tekniken, säger Lagerspetz.

Han tror ändå att det alltid är något som uteblir i en gemenskap på nätet jämfört med den som uppstår ansikte mot ansikte. Men gränsen är inte solklar. Man kan också känna en gemenskap med människor som till exempel sett samma film som en själv, även om man sett den vid olika tillfällen.

– Det är lätt att känna nostalgi och tänka att precis allt var bättre förr. Men allt var säkert inte bättre förr, och det går hur som helst inte att vända tillbaka till den tiden. Vi måste i stället utgå från den tid vi lever i och se vad som går att återskapa nu.

Benjamin Sandell tror att vi småningom börjar lära oss att vi inte måste klara allt på egen hand.

– När jag ser på dem som är yngre än mig märker jag att sårbarhet har fått ett större värde. Man märker det också på våra superhjältehistorier, det är ingen av dem som har allt på det klara längre utan alla har någon form av inre demoner de kämpar med.

Erika Rönngård

julkalender. Pauliina Kittilä och Jan-Erik Andelin hoppas att församlingarnas julkalender ska få ge andrum och hopp mitt i julstressen. De påminner om att julen är till för alla. 24.11.2021 kl. 06:00

VÄNTAN PÅ JULEN. Kanske har julens verkliga budskap något att berätta för oss igen, även om vi många gånger tidigare hört det. Inte något nytt budskap men något vi i år skulle få låta sjunka ner på djupet i våra hjärtan. 24.11.2021 kl. 06:00

advent. Hon är ungdomsarbetsledare i Johannes församling och tänder det första ljuset i advent. 24.11.2021 kl. 06:00

VÄRDERINGAR. För att vi ska kunna reagera på om vår kurs har fört oss i en riktning som inte egentligen motsvarar våra värderingar så krävs det att vi har tid att tänka efter. 10.11.2021 kl. 13:32

sociala medier. Kyrkan måste vara där människorna är. Också online. Att skapa meningsfullt innehåll kräver engagemang och satsning, men det är ett smidigt verktyg att nå ut till alla människor. 10.11.2021 kl. 13:19

Helsingfors. Han är ny redaktör för Kyrkpressens Helsingforssidor. 10.11.2021 kl. 13:06

Helsingfors. Numera är jag inte så frustrerad om jag inte kan sova hela natten. Egentligen är de allra tidigaste morgontimmarna rätt sköna att få uppleva. 27.10.2021 kl. 06:00

SÖMNPROBLEM. Alla sover dåligt ibland, men om sömnproblemen håller i sig många nätter lönar det sig att söka hjälp. 27.10.2021 kl. 06:00

BOKMÄSSAN. Han deltar i Bokmässan och talar om ungas illamående och porrens roll. 27.10.2021 kl. 06:00

GATUKONST. Han har målat graffiti på Johanneskyrkans tillfälliga ingångar. 13.10.2021 kl. 12:14

Thinkshow. Thinkshowen – välbekant från konfirmandlägren i Matteus församling – växer upp. I höst testar församlingen en variant för vuxna. 13.10.2021 kl. 06:00

FÖRÄNDRING. "Det kändes som om hela livet förändrades på en gång. Men jag kände mig trygg för jag visste att någon som vet vad som händer och som har tagit hand om mig är med mig." 13.10.2021 kl. 06:00

barnbarn. Lena Andersén tycker att det är en gåva att få följa med de sju barnbarnens uppväxt och finnas till för dem i vardagen. 29.9.2021 kl. 06:00

skrivande. "Är detta ordbruk i själva verket bara ett sätt att försöka fånga det ofattbara?" 29.9.2021 kl. 06:00

biskopsvisitation. I början av oktober kan man stöta på biskopen i skolor och församlingsverksamhet på Matteus område. 29.9.2021 kl. 06:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet