Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors är annorlunda

Helsingfors.

Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst.

16.1.2020 kl. 00:01

Biskop Bo-Göran Åstrand och hustrun Karin flyttade till biskopsgården i Borgå från Jakobstad i början av hösten.
– Vi trivs i omgivningen. Förutom Gamla stan gillar vi också närheten till Helsingfors.

Under sina första månader som biskop har han hunnit märka att församlingarna i Helsingfors verkar under andra förhållanden än det övriga stiftet.
– Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större och av ett annat slag. Men de lösningar man hittar i Helsingfors kan bli aktuella för andra församlingar med tiden.

Församlingarna i Helsingfors kan inte luta sig lika mycket mot traditionen av kyrklighet som på annat håll.
– I Helsingfors finns inte samma tradition av ”så här har vi alltid gjort”. I dag ser vi effekten av att de unga vuxna som skrev ut sig när de var i 18-19-årsåldern inte längre upplever det naturligt att låta döpa sina barn.
Men loppet är inte alls kört, säger biskopen.
– Vi måste hitta andra infallsvinklar och målmedvetet jobba med de här frågorna. Dopdagen och fadderdagen är bra exempel på hur man kan lyfta fram de här sakerna.

Det att traditionen har tagit ett steg åt sidan ger också utrymme för annat.
– En ung präst berättade för mig att hon märker att det finns en fräschör och en nyfikenhet på vad kristen tro är bland ungdomarna i dag. De har inte så mycket fördomar.

Reser gärna med nattåget
Den kristna tron har bärande teman som alltid funnits, och han vill gärna lyfta fram tre av dem.
– Det första är att det är tryggt att förtrösta på Gud och se att livet är inflätat i ett större sammanhang. Det andra är omsorgen om medmänniskan. Kyrkan har lyckats skapa gemenskaper där man faktiskt bryr sig om varandra. Det tredje är vårt ansvar för skapelsen. Kristen tro är relevant i klimatångestens tid.

I sitt uppdrag som biskop reser han runt i hela Svenskfinland.
– Till en del ställen och på grund av tidsramarna måste jag köra bil, då kör jag en Ford Focus som inte orsakar så mycket utsläpp. När jag kan åker jag tåg. Jag har märkt att jag sover mycket gott på nattåget och det är fint att kunna lägga sig på tåget i Österbotten och på morgonen vakna i centrum av Helsingfors.
– Flyget undviker jag så mycket jag kan, jag tycker att det är onödigt att sitta så där högt upp om jag inte måste.

Söndagen den 26 januari klockan 18 gästar biskopen kvällsmässan i Matteuskyrkan (Åbohusvägen 3). Dit är vägen kort från Borgå.

Erika Rönngård

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

Kolumn. Jag sökte tjänsten som kyrkoherde i Petrus med visionen att församlingen ska vara öppen för alla. Det finns så många föreställningar om att människor inte duger i kyrkan. Ändå är kyrkan den sista plats som ska ge sådana signaler. Vi har ett bättre budskap än så. 28.8.2024 kl. 17:03

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

Helsingfors. Penslar, kritor, vattenmuggar – Johannes vardagsrum bjöd på en eftermiddag fylld av färger och former. 6.8.2024 kl. 13:05

Kolumn. Konsthistoriker och teologer har skickligt benat i de här reaktionerna förklarat referenserna och vänligt påmint oss om hur kristenheten måste ta sig an mer brännande frågor än symbolproblematik och våra egna ömma tår. 6.8.2024 kl. 13:00

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

lekholmen. – På Lekholmen är alla välkomna, precis sådana de är, utan att behöva bära någon sorts mask, säger Walter Wallén som är lägergårdschef på församlingarnas lägerö i sommar. 29.5.2024 kl. 20:19

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Kolumn. Jag erkänner. Ibland tar jag vissa saker för givet. För en tid sedan läste jag om människor som lever i svåra förhållanden och som blir förföljda på grund av sin tro. Nik Ripken berättar hur han reste i olika länder där de kristna möter svår förföljelse. 10.5.2024 kl. 20:19

HALLÅ DÄR. Han är en musicerande verksamhetsledare på Svartholmen i sommar. 10.5.2024 kl. 20:17

SJÄLAVÅRD. Anne Koivula drömmer om en församling som är själavårdande i sin karaktär. Hon hoppas att kyrkans olika gemenskaper skulle vara så vänliga och ärliga att att man vågar söka sig till dom också när det känns tungt i livet. 10.5.2024 kl. 20:15

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16

Kolumn. I februari öppnades Johannes vardagsrum i Tomaskyrkan i Mejlans. En plats för vardagsgemenskap och samvaro. Ett utrymme för olika aktiviteter också över generationsgränserna 22.4.2024 kl. 17:08

HALLÅ DÄR. Som utbildad klass- och slöjdlärare samt grafisk designer vet Edit Koskinen hur svårt men viktigt det är att vara tydlig i sin kommunikation. Hon vikarierar som informatör i Petrus församling. 22.4.2024 kl. 17:04

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet