Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.
Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.

Maxa glädjen och minimera besvikelsen

Familjejul.

Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg.

19.12.2019 kl. 00:01

Julen. Varför är den så komplicerad? Så härlig och ofta också så utmanande? Varför har vi så stora förväntningar på just den här högtiden?

Jag frågar Maria Sundblom Lindberg, som är präst och familjeterapeut. Hon säger att det är svårt att ge ett enkelt och kort svar på den frågan, allas julutmaningar behöver en egen manual. Men lite kan man kanske generalisera:
– Julen handlar ofta om att öka glädjen så mycket som möjligt och minimera besvikelsen så mycket som möjligt för så många människor som möjligt. Och det är knepigt.

Hur gör man för att lösa den ekvationen?
– En lösning kan vara att man själv stannar upp och verkligen funderar och prioriterar vad som på riktigt är viktigt för en själv – och det ryms bara tre saker på den listan. Sedan delar man sin lista med de andra i familjen, och då blir det tydligt vad alla önskar och behöver, men också var det kan bli krock.

Det som också är utmanande är hur balansen ska vara mellan egna behov och andras behov, mellan den egna familjens önskemål och släktens önskemål.
– För den introverta och för den som inte mår bra kan de sociala kraven kring julen vara motsatsen till vila och glädje. För den sociala kan ensamhet och att inte får vara med sin familj vara jobbigt. I parförhållandet kan behoven krocka, men barnen i en familj är också olika, så kompromiss är julens ledord nummer ett.

Men om julproblematiken är mer smärtsam än logistik och olika behov?
– Psykisk ohälsa, missbruk och bråk tar sällan paus bara för att det är jul, snarare tvärtom. Skilsmässa, sjukdom och död är inte heller on hold bara för att julgubben kommer. Det gör extra ont just på julen, och besvikelser, svartsjuka och avund ligger också ofta under granen när man borde vara som mest lycklig, säger Maria Sundblom Lindberg.

Missbruk och bråk omöjliggör inte julglädje i sig. Om man ändå inte vill eller kan undvika att fira tillsammans kan man försöka få in en tidig julgröt eller julkyrka och en kort glögg i stället för att ens försöka sig på en lång middagssittning.

– Nyfamiljens dubbla uppsättning av släkt och vänner kan lätt bli utmattande och utmanande. Där är det kanske också viktigt att hitta nya former för hur man firar, men det tar tid, för ofta vill ingen i nyfamiljen ge upp sina traditioner. De är kanske det enda som finns kvar när kärnfamiljen är splittrad.

Många som har det jobbigt med jul och familj tycker att det är svårt att svara på folks frågor om julen. Man skäms.
– Då kan man välja att vara ärlig utan att gå in på detaljer, eller också säger man som det är. Om man drar en nödlögn känner man sig ofta ännu mer skamsen efteråt.

Vi vill så gärna få den rad vi önskar i julens bingospel, men verkligheten skapar ofta utmaningar. Illustration: Malin Aho


Varför är julen så viktig för så många?
– Julen har i alla tider brutit mot vardagen och slitet. Ju snabbare ekorrhjulet snurrar, desto större är vårt behov av motsatsen: ljus, musik, mat, kyrka och umgänge. För mig är julen ganska sinnlig, medan min vardag är helt tvärtom, så i december försöker jag hysteriskt få in allt sinnligt, som pepparkaksbak, lucia, konserter och julpyntande. Jag behöver det så desperat, men ofta blir det bara ännu fler stressmoment och inte den njutning jag trodde det skulle vara.

Hon talar om Fanny och Alexander, den svenska storfilmen från 1982 som inleds med ett överdådigt julfirande med en stor släkt samlad.
– Den har blivit sinnebilden för den perfekta julen, men allt det där praktiska är ju bortklippt ur filmen.
– Fanny och Alexander-julen är en riktig kvinnofälla om vi ska försöka oss på att göra allt det där själva. Många mammors trötta tårar har nog droppat ner i diskhon sent i julnatten då alla andra sover eller ser på film. Det är viktigt att alla hjälps åt. Vuxna människor som blir fjorton år när de kommer hem till sina gamla föräldrar och förväntar sig full service är den sämsta julklappen man kan få.

Om någon väljer att utebli från julfirandet varje år, hur hanterar man det?
– Fokusera på dem som faktiskt kommer. Varför tar den tomma stolen så mycket mer plats än den upptagna stolen?
Hon påminner också om att man i sin längtan eller sorg över den som valt att utebli lätt glömmer bort att hen inte är så trevlig om hen tvingas komma. Några är ändå bättre än ingen.

Precis som på många andra områden är perfektionism och höga krav de största hoten mot julfriden.
– Less är nästan alltid more, säger Maria Sundblom Lindberg.

Erika Rönngård
Tova Vikström jobbar som informatör i Matteus församling.

fadderskap. Tova Vikström skriver om att det ibland kan det kännas som att det dåliga faddersamvetet tar över. På fadderdagen erbjuds möjligheten att ta itu med detta. 25.5.2022 kl. 06:00

fadderskap. Han har tre fadderbarn som är geografiskt utspridda. 25.5.2022 kl. 06:00
På fritiden lyssnar Niels Burgmann gärna på rockmusik, särskilt i tåget eller på gymmet.

KOMPOSITÖR. Matteus församlings kantor Niels Burgmann har sysslat med musik sedan unga år. Han skriver också egen musik och inspireras av både texter och andra former av konst. 11.5.2022 kl. 06:00
Matilda Enlund är med i ledarteamet på lärjungaskolan Transform.

DEN HELIGE ANDE. Matilda Enlund skriver om att upptäcka nya dimensioner av den Helige Ande. 11.5.2022 kl. 06:00

DAGSLÄGER. Hon ska delta i Petrus församlings dagsläger i sommar. 11.5.2022 kl. 06:00
I föregående församlingsval 2018, röstade 16 procent av de röstberättigade i Borgå stift.

FÖRSAMLINGSVALET. På hösten ordnas församlingsvalet där det bestäms vilka som är med och tar beslut i församlingarna under kommande mandatperiod. KP har ställt några frågor till tre personer som varit medlemmar i församlingsrådet den senaste mandatperioden. 27.4.2022 kl. 06:00
Lotta Keskinen är kontaktperson för Johannes i församlingsvalet.

FÖRTROENDEVALD. Lotta Keskinen skriver om vikten av att de förtroendevalda är en lika brokig skara som församlingsmedlemmarna, eftersom det då finns goda förutsättningar att utveckla verksamheten. 27.4.2022 kl. 06:00

FÖRSAMLINGSVALET. Hon är en av moderatorerna för församlingsvalsdebatten i G18 den 11 maj. 27.4.2022 kl. 06:00
Den nyrenoverade kyrksalen i S:t Jacobs kyrka. Under renoveringen har man velat bevara så mycket som möjligt av den ursprungliga designen.

S:t Jacobs kyrka. S:t Jacobs kyrka på Drumsö har precis blivit färdigrenoverad och återibruktas på annandag påsk. Johannes församling planerar verksamhet som vanligt även om framtiden ännu är oviss. 13.4.2022 kl. 06:00
Anna Lewing jobbar som präst inom det ryska arbetet i huvudstadsregionen.

PÅSK. Anna Lewing skriver om vikten av att glädjas trots att omständigheterna runt omkring signalerar annat. 13.4.2022 kl. 06:00

ungdomens kyrkodagar. Hon kommer att medverka vid Ungdomens kyrkodagar den 21–24 april. 13.4.2022 kl. 06:00
Den här bilden togs en dag innan invasionen började och föreställer Kievs centrum.

KRIGET I UKRAINA. Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss! 30.3.2022 kl. 06:00

BÖCKER. Hon och några andra har nyligen startat samtalsgruppen Bokmalarna. 30.3.2022 kl. 06:00
Janne Silfverberg jobbar som kanslist i Petrus församling.

godhet. Hemligheten med att samla in skatter i himlen, är att göra de goda gärningarna i smyg. 30.3.2022 kl. 06:00
Biljardbord, pingisbord, airhockey, pyssel, tv-spel, brädspel, mellanmål och mycket mer. Tweentisdag erbjuder något för alla smaker.

Barn i kyrkan. Varje tisdag fylls Matteuskyrkan av tweens som kommer för att äta mellanmål, spela och vara med kompisar. – Kyrkans lokaler ska få vara deras vardagsrum, säger ledarna. 16.3.2022 kl. 06:00