Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.

Maxa glädjen och minimera besvikelsen

Familjejul.

Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg.

19.12.2019 kl. 00:01

Julen. Varför är den så komplicerad? Så härlig och ofta också så utmanande? Varför har vi så stora förväntningar på just den här högtiden?

Jag frågar Maria Sundblom Lindberg, som är präst och familjeterapeut. Hon säger att det är svårt att ge ett enkelt och kort svar på den frågan, allas julutmaningar behöver en egen manual. Men lite kan man kanske generalisera:
– Julen handlar ofta om att öka glädjen så mycket som möjligt och minimera besvikelsen så mycket som möjligt för så många människor som möjligt. Och det är knepigt.

Hur gör man för att lösa den ekvationen?
– En lösning kan vara att man själv stannar upp och verkligen funderar och prioriterar vad som på riktigt är viktigt för en själv – och det ryms bara tre saker på den listan. Sedan delar man sin lista med de andra i familjen, och då blir det tydligt vad alla önskar och behöver, men också var det kan bli krock.

Det som också är utmanande är hur balansen ska vara mellan egna behov och andras behov, mellan den egna familjens önskemål och släktens önskemål.
– För den introverta och för den som inte mår bra kan de sociala kraven kring julen vara motsatsen till vila och glädje. För den sociala kan ensamhet och att inte får vara med sin familj vara jobbigt. I parförhållandet kan behoven krocka, men barnen i en familj är också olika, så kompromiss är julens ledord nummer ett.

Men om julproblematiken är mer smärtsam än logistik och olika behov?
– Psykisk ohälsa, missbruk och bråk tar sällan paus bara för att det är jul, snarare tvärtom. Skilsmässa, sjukdom och död är inte heller on hold bara för att julgubben kommer. Det gör extra ont just på julen, och besvikelser, svartsjuka och avund ligger också ofta under granen när man borde vara som mest lycklig, säger Maria Sundblom Lindberg.

Missbruk och bråk omöjliggör inte julglädje i sig. Om man ändå inte vill eller kan undvika att fira tillsammans kan man försöka få in en tidig julgröt eller julkyrka och en kort glögg i stället för att ens försöka sig på en lång middagssittning.

– Nyfamiljens dubbla uppsättning av släkt och vänner kan lätt bli utmattande och utmanande. Där är det kanske också viktigt att hitta nya former för hur man firar, men det tar tid, för ofta vill ingen i nyfamiljen ge upp sina traditioner. De är kanske det enda som finns kvar när kärnfamiljen är splittrad.

Många som har det jobbigt med jul och familj tycker att det är svårt att svara på folks frågor om julen. Man skäms.
– Då kan man välja att vara ärlig utan att gå in på detaljer, eller också säger man som det är. Om man drar en nödlögn känner man sig ofta ännu mer skamsen efteråt.

Vi vill så gärna få den rad vi önskar i julens bingospel, men verkligheten skapar ofta utmaningar. Illustration: Malin Aho


Varför är julen så viktig för så många?
– Julen har i alla tider brutit mot vardagen och slitet. Ju snabbare ekorrhjulet snurrar, desto större är vårt behov av motsatsen: ljus, musik, mat, kyrka och umgänge. För mig är julen ganska sinnlig, medan min vardag är helt tvärtom, så i december försöker jag hysteriskt få in allt sinnligt, som pepparkaksbak, lucia, konserter och julpyntande. Jag behöver det så desperat, men ofta blir det bara ännu fler stressmoment och inte den njutning jag trodde det skulle vara.

Hon talar om Fanny och Alexander, den svenska storfilmen från 1982 som inleds med ett överdådigt julfirande med en stor släkt samlad.
– Den har blivit sinnebilden för den perfekta julen, men allt det där praktiska är ju bortklippt ur filmen.
– Fanny och Alexander-julen är en riktig kvinnofälla om vi ska försöka oss på att göra allt det där själva. Många mammors trötta tårar har nog droppat ner i diskhon sent i julnatten då alla andra sover eller ser på film. Det är viktigt att alla hjälps åt. Vuxna människor som blir fjorton år när de kommer hem till sina gamla föräldrar och förväntar sig full service är den sämsta julklappen man kan få.

Om någon väljer att utebli från julfirandet varje år, hur hanterar man det?
– Fokusera på dem som faktiskt kommer. Varför tar den tomma stolen så mycket mer plats än den upptagna stolen?
Hon påminner också om att man i sin längtan eller sorg över den som valt att utebli lätt glömmer bort att hen inte är så trevlig om hen tvingas komma. Några är ändå bättre än ingen.

Precis som på många andra områden är perfektionism och höga krav de största hoten mot julfriden.
– Less är nästan alltid more, säger Maria Sundblom Lindberg.

Erika Rönngård

Helsingfors. Under dessa två år som jag jobbat i Helsingfors har en fundering med jämna mellanrum cirkulerat i min hjärna. Denna fundering handlar om frågan 22.11.2022 kl. 15:49

PERSONER. Hon är församlingssekreterare i Johannes församling och just nu fullt sysselsatt med församlingsvalet. 9.11.2022 kl. 12:10

HELSINFORS SAMFÄLLIGHET. Iklädda kåpor och kronor kommer Johannes församlings volontärer i år igen att möta flera hundra daghemsbarn under församlingens populära julvandringar. Nu efterlyser man fler som vill vara med och dramatisera julens budskap för de minsta. 9.11.2022 kl. 00:00

sorg. För en månad sen sedan hade jag förmånen att tillsammans med projektkören Matteus Voice åka upp till min hemstad, Lycksele i södra Lappland på andra sidan viken. Anledningen var både enormt vacker och outsägligt sorglig. 9.11.2022 kl. 08:00

Helsingfors. Den vacklande ekonomin i Matteus församling i Helsingfors blir inte bättre av att svenska församlingar i huvudstaden fusioneras. Driv på att höja skatte­öret i stället, föreslås i en rapport till domkapitlet. 6.10.2022 kl. 15:04

Helsingfors. Efter ett och ett halvt års intensivt arbete är Johanneskyrkans fasadrenovering avslutad och kyrkan har äntligen blivit av med höljet av byggställningar. Byggmästare Kai Heinävaara från Helsingfors kyrkliga samfällighet är mycket nöjd med resultatet. 13.10.2022 kl. 12:00

PERSONER. Sara Fagerholm gillar att jobba i sin egen församling. 13.10.2022 kl. 12:00

Helsingfors. I skrivande stund kan jag inte se mig mätt på höstens vackra färger omkring mig: Träden, solen, den blå himlen och havet. Lingonen, de halvtorra blåbären med brinnande röda blad och svamparna jag sällan hittar, allting är som en vacker tavla. Ju äldre jag blir, desto bättre blir jag på att stanna upp och njuta av det som finns runtomkring mig i stunden. 13.10.2022 kl. 12:00

HÖSTDAGARNA. Höstdagarna hör till de större ungdomsevenemangen i Borgå stift och lockar varje år hundratals deltagare. – En av de bästa sakerna med Höstdagarna är att det för samman människor med olika bakgrund och åsikter, säger Patricia Högnabba. 28.9.2022 kl. 06:00

ÖPPENHET. Stefan Forsén skriver om vikten av att som människa öppna upp sig för Guds verklighet som gör upp med människans bundenhet i negativa mönster. 28.9.2022 kl. 06:00

SALT. Han talar på Matteus SALT den 13 oktober under rubriken: Alla kan profetera. 28.9.2022 kl. 06:00

barnfamiljer. Höstterminen har börjat och i församlingarna ordnas en hel del verksamhet för barn och familjer. – Det är minst lika viktigt för föräldrarna att få kamratstöd under småbarnsåren som kan vara ganska hektiska, säger Daniela Strömsholm. 14.9.2022 kl. 06:00

HÖST. Edith Kortekangas skriver om nåden som räcker till och att människans värde inte mäts i prestationer utan i dem vi är. 14.9.2022 kl. 06:00

DRUMSÖ. Han leder Fritids i S:t Jacob som är öppen för alla i årskurserna 3–6. 14.9.2022 kl. 06:00

LÅTSKRIVNING. Hon är singer/songwriter och ger ut ny musik igen efter en paus på fem år. 31.8.2022 kl. 06:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet