Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.
Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.

Maxa glädjen och minimera besvikelsen

Familjejul.

Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg.

19.12.2019 kl. 00:01

Julen. Varför är den så komplicerad? Så härlig och ofta också så utmanande? Varför har vi så stora förväntningar på just den här högtiden?

Jag frågar Maria Sundblom Lindberg, som är präst och familjeterapeut. Hon säger att det är svårt att ge ett enkelt och kort svar på den frågan, allas julutmaningar behöver en egen manual. Men lite kan man kanske generalisera:
– Julen handlar ofta om att öka glädjen så mycket som möjligt och minimera besvikelsen så mycket som möjligt för så många människor som möjligt. Och det är knepigt.

Hur gör man för att lösa den ekvationen?
– En lösning kan vara att man själv stannar upp och verkligen funderar och prioriterar vad som på riktigt är viktigt för en själv – och det ryms bara tre saker på den listan. Sedan delar man sin lista med de andra i familjen, och då blir det tydligt vad alla önskar och behöver, men också var det kan bli krock.

Det som också är utmanande är hur balansen ska vara mellan egna behov och andras behov, mellan den egna familjens önskemål och släktens önskemål.
– För den introverta och för den som inte mår bra kan de sociala kraven kring julen vara motsatsen till vila och glädje. För den sociala kan ensamhet och att inte får vara med sin familj vara jobbigt. I parförhållandet kan behoven krocka, men barnen i en familj är också olika, så kompromiss är julens ledord nummer ett.

Men om julproblematiken är mer smärtsam än logistik och olika behov?
– Psykisk ohälsa, missbruk och bråk tar sällan paus bara för att det är jul, snarare tvärtom. Skilsmässa, sjukdom och död är inte heller on hold bara för att julgubben kommer. Det gör extra ont just på julen, och besvikelser, svartsjuka och avund ligger också ofta under granen när man borde vara som mest lycklig, säger Maria Sundblom Lindberg.

Missbruk och bråk omöjliggör inte julglädje i sig. Om man ändå inte vill eller kan undvika att fira tillsammans kan man försöka få in en tidig julgröt eller julkyrka och en kort glögg i stället för att ens försöka sig på en lång middagssittning.

– Nyfamiljens dubbla uppsättning av släkt och vänner kan lätt bli utmattande och utmanande. Där är det kanske också viktigt att hitta nya former för hur man firar, men det tar tid, för ofta vill ingen i nyfamiljen ge upp sina traditioner. De är kanske det enda som finns kvar när kärnfamiljen är splittrad.

Många som har det jobbigt med jul och familj tycker att det är svårt att svara på folks frågor om julen. Man skäms.
– Då kan man välja att vara ärlig utan att gå in på detaljer, eller också säger man som det är. Om man drar en nödlögn känner man sig ofta ännu mer skamsen efteråt.

Vi vill så gärna få den rad vi önskar i julens bingospel, men verkligheten skapar ofta utmaningar. Illustration: Malin Aho


Varför är julen så viktig för så många?
– Julen har i alla tider brutit mot vardagen och slitet. Ju snabbare ekorrhjulet snurrar, desto större är vårt behov av motsatsen: ljus, musik, mat, kyrka och umgänge. För mig är julen ganska sinnlig, medan min vardag är helt tvärtom, så i december försöker jag hysteriskt få in allt sinnligt, som pepparkaksbak, lucia, konserter och julpyntande. Jag behöver det så desperat, men ofta blir det bara ännu fler stressmoment och inte den njutning jag trodde det skulle vara.

Hon talar om Fanny och Alexander, den svenska storfilmen från 1982 som inleds med ett överdådigt julfirande med en stor släkt samlad.
– Den har blivit sinnebilden för den perfekta julen, men allt det där praktiska är ju bortklippt ur filmen.
– Fanny och Alexander-julen är en riktig kvinnofälla om vi ska försöka oss på att göra allt det där själva. Många mammors trötta tårar har nog droppat ner i diskhon sent i julnatten då alla andra sover eller ser på film. Det är viktigt att alla hjälps åt. Vuxna människor som blir fjorton år när de kommer hem till sina gamla föräldrar och förväntar sig full service är den sämsta julklappen man kan få.

Om någon väljer att utebli från julfirandet varje år, hur hanterar man det?
– Fokusera på dem som faktiskt kommer. Varför tar den tomma stolen så mycket mer plats än den upptagna stolen?
Hon påminner också om att man i sin längtan eller sorg över den som valt att utebli lätt glömmer bort att hen inte är så trevlig om hen tvingas komma. Några är ändå bättre än ingen.

Precis som på många andra områden är perfektionism och höga krav de största hoten mot julfriden.
– Less är nästan alltid more, säger Maria Sundblom Lindberg.

Erika Rönngård
Carla Ihatsu jobbar som vaktmästare i Finlands antagligen mest fotograferade byggnad, Helsingfors domkyrka. På domkyrkotorget breder den glittrande julmarknaden ut sig.

Stämning. Tidigt på julaftons morgon står hon i en tyst domkyrka och stryker altardukar. ”Det är bästa stunden på dagen”, säger vaktmästare Carla Ihatsu. 21.12.2018 kl. 11:32
Carla Ihatsu har domkyrkan i Helsingfors som sin arbetsplats. Klocktornet till vänster om kyrkan kan erbjuda en lugn stund när kyrkan är full av ljud- och ljuspersonal inför stora tv-sända gudsjänster.

Folkfest. Levande ljus i håret, blåst, kanske is och en minuttidtabell – utmaningarna kan vara många när 1 500 människor fyller domkyrkan för att se luciakröningen. 12.12.2018 kl. 00:00
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling.

lucia. "Hela Helsingfors kärncentrum fylls av festen." 12.12.2018 kl. 00:00
Tonja Paavola är med och fixar inför julafton i Matteus församling

Afton. Det finns många sätt att fira jul på. Om man vill göra det tillsammans med andra erbjuder Helsingforsförsamlingarna mat och kravlös gemenskap. 12.12.2018 kl. 00:00
Julia Degerth lever själv ovanligt ekologiskt, men förväntar sig inte radikala förändringar på en gång av sin omgivning.

Stressfritt. Ekologiskt betyder inte automatiskt dyrt och tidskrävande. Tvärtom kan det bespara dig från stress och onödiga utgifter, inte minst inför julen. 28.11.2018 kl. 15:39
Ingela Silfverberg jobbar som lärare inom småbarnspedagogik i Esbo.

glädje. "Så lätt drunknar vi i alla måsten som hör december till." 28.11.2018 kl. 15:35
Julkalendern har svenska texter av Monica Vikström-Jokela.

advent. I den här veckans nummer av Kyrkpressen hittar du en hälsning från din församling: en adventskalender. 28.11.2018 kl. 15:16

Uteliv. November. Du tittar ut och ser bara mörker, kanske snöblandat regn. Då är en promenad kanske inte det första du kommer att tänka på. Sonja Djupsjöbacka som alltid har trivts ute ger sina bästa tips. 22.11.2018 kl. 14:40

församlingsvalet. Röstningsstatistik i ett nötskal för de tre svenskspråkiga församlingarna i Helsingfors. 22.11.2018 kl. 14:06
Sonja Fredriksson studerar journalistik och är aktiv i Matteus församling.

Kraft. Dagen efter att jag hade fått det trista beskedet kom min kompis med ett halsband till mig. På halsbandet stod det ”miracles happen”. 22.11.2018 kl. 13:59

matteus. När domkapitlets beslut gick emot församlingsrådets åsikt i valet av kyrkoherdevikarie skickade besvikna medarbetare brev till biskopen. Domkapitlet hänvisar till den formella kompetensens tyngd – en riktlinje som inte tycks ha nått fram till församlingsrådet. 22.11.2018 kl. 09:26

församlingsvalet. 32 800 röstberättigade medlemmar i Helsingfors finska och svenska församlingar använde sin rösträtt i dagens församlingsval. Det betyder att röstningsprocenten stannade på 11,3 procent vilket är samma nivå som vid föregående församlingsval för fyra år sedan. 18.11.2018 kl. 20:56
En allvarstyngd vardag och en längtan efter ljus gör att vissa vill vänta på julen i god tid tror Ulla Oinonen.

Förväntan. Får man tjuvstarta julen? Vissa väntar med glädje, andra provoceras av att julen vågar visa upp sig redan nu. 15.11.2018 kl. 00:00
Roligt och familjevänligt program ordnas på många håll under valdagen. På fotot gruppen ”Raka bananer” som spelar i Johannes församling.

Valet. Fler har förhandsröstat i de svenska församlingarna i Helsingfors än vid förra församlingsvalet. På den egentliga valdagen ordnas program som ska locka väljare. 15.11.2018 kl. 00:00

Väljare. "Vi ska ha jippon, tänker jag" 15.11.2018 kl. 00:00