Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.
Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.

Maxa glädjen och minimera besvikelsen

Familjejul.

Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg.

19.12.2019 kl. 00:01

Julen. Varför är den så komplicerad? Så härlig och ofta också så utmanande? Varför har vi så stora förväntningar på just den här högtiden?

Jag frågar Maria Sundblom Lindberg, som är präst och familjeterapeut. Hon säger att det är svårt att ge ett enkelt och kort svar på den frågan, allas julutmaningar behöver en egen manual. Men lite kan man kanske generalisera:
– Julen handlar ofta om att öka glädjen så mycket som möjligt och minimera besvikelsen så mycket som möjligt för så många människor som möjligt. Och det är knepigt.

Hur gör man för att lösa den ekvationen?
– En lösning kan vara att man själv stannar upp och verkligen funderar och prioriterar vad som på riktigt är viktigt för en själv – och det ryms bara tre saker på den listan. Sedan delar man sin lista med de andra i familjen, och då blir det tydligt vad alla önskar och behöver, men också var det kan bli krock.

Det som också är utmanande är hur balansen ska vara mellan egna behov och andras behov, mellan den egna familjens önskemål och släktens önskemål.
– För den introverta och för den som inte mår bra kan de sociala kraven kring julen vara motsatsen till vila och glädje. För den sociala kan ensamhet och att inte får vara med sin familj vara jobbigt. I parförhållandet kan behoven krocka, men barnen i en familj är också olika, så kompromiss är julens ledord nummer ett.

Men om julproblematiken är mer smärtsam än logistik och olika behov?
– Psykisk ohälsa, missbruk och bråk tar sällan paus bara för att det är jul, snarare tvärtom. Skilsmässa, sjukdom och död är inte heller on hold bara för att julgubben kommer. Det gör extra ont just på julen, och besvikelser, svartsjuka och avund ligger också ofta under granen när man borde vara som mest lycklig, säger Maria Sundblom Lindberg.

Missbruk och bråk omöjliggör inte julglädje i sig. Om man ändå inte vill eller kan undvika att fira tillsammans kan man försöka få in en tidig julgröt eller julkyrka och en kort glögg i stället för att ens försöka sig på en lång middagssittning.

– Nyfamiljens dubbla uppsättning av släkt och vänner kan lätt bli utmattande och utmanande. Där är det kanske också viktigt att hitta nya former för hur man firar, men det tar tid, för ofta vill ingen i nyfamiljen ge upp sina traditioner. De är kanske det enda som finns kvar när kärnfamiljen är splittrad.

Många som har det jobbigt med jul och familj tycker att det är svårt att svara på folks frågor om julen. Man skäms.
– Då kan man välja att vara ärlig utan att gå in på detaljer, eller också säger man som det är. Om man drar en nödlögn känner man sig ofta ännu mer skamsen efteråt.

Vi vill så gärna få den rad vi önskar i julens bingospel, men verkligheten skapar ofta utmaningar. Illustration: Malin Aho


Varför är julen så viktig för så många?
– Julen har i alla tider brutit mot vardagen och slitet. Ju snabbare ekorrhjulet snurrar, desto större är vårt behov av motsatsen: ljus, musik, mat, kyrka och umgänge. För mig är julen ganska sinnlig, medan min vardag är helt tvärtom, så i december försöker jag hysteriskt få in allt sinnligt, som pepparkaksbak, lucia, konserter och julpyntande. Jag behöver det så desperat, men ofta blir det bara ännu fler stressmoment och inte den njutning jag trodde det skulle vara.

Hon talar om Fanny och Alexander, den svenska storfilmen från 1982 som inleds med ett överdådigt julfirande med en stor släkt samlad.
– Den har blivit sinnebilden för den perfekta julen, men allt det där praktiska är ju bortklippt ur filmen.
– Fanny och Alexander-julen är en riktig kvinnofälla om vi ska försöka oss på att göra allt det där själva. Många mammors trötta tårar har nog droppat ner i diskhon sent i julnatten då alla andra sover eller ser på film. Det är viktigt att alla hjälps åt. Vuxna människor som blir fjorton år när de kommer hem till sina gamla föräldrar och förväntar sig full service är den sämsta julklappen man kan få.

Om någon väljer att utebli från julfirandet varje år, hur hanterar man det?
– Fokusera på dem som faktiskt kommer. Varför tar den tomma stolen så mycket mer plats än den upptagna stolen?
Hon påminner också om att man i sin längtan eller sorg över den som valt att utebli lätt glömmer bort att hen inte är så trevlig om hen tvingas komma. Några är ändå bättre än ingen.

Precis som på många andra områden är perfektionism och höga krav de största hoten mot julfriden.
– Less är nästan alltid more, säger Maria Sundblom Lindberg.

Erika Rönngård

Anne Hätönen är kantor i Johannes församling. Hennes favoritplats är den nygamla fåtöljen hemma.

psalmsång. "Psalmsång är också något som vi skapar tillsammans, det är ingenting som jag kan uppnå ensam." 22.11.2019 kl. 11:53

Helsingfors . Här hittar du Helsingforsförsamlingarnas annonsering under tiden 15.11 - 29.11. 12.11.2019 kl. 13:03
Peter Strang tycker att man ska fråga sig själv vad man vill hinna med under sitt liv.

prioritera. – Döden är som solen – man kan bara titta på den en kort stund. Den ger perspektiv på livet, men sedan måste man vända blicken mot livet igen. 11.11.2019 kl. 15:04
Mari Johnson jobbar som diakoniarbetare i Matteus församling. Hennes favoritplats i stan är biosalongerna eller bokhandlarna runt om i Helsingfors.

ny i stan. "Ensamhet är ett stort problem för många men det finns skillnad på ensamhet och att vara ensam." 11.11.2019 kl. 13:50
Sakta täcks golvet med sovsäckar och mjukisdjur.

övernattning. Det fnissas och prasslar bakom altaret. En enorm luftmadrasspump surrar intill körläktaren och framför orgeln spelas det ett parti kort. Klockan närmar sig tio på lördag kväll men Matteuskyrkan i Östra centrum är bokstavligen full av liv när 25 barn sover över i kyrkan. 11.11.2019 kl. 13:34
Kai Sadinmaa säger att man också kan tända ljus hemma om graven är för långt borta.

Begravningsplatser. Fjolårets sommar på Malms begravningsplats tvingade Kai Sadinmaa att möta sin dödsrädsla. Nu känns begravningsplatsen rik och levande. 31.10.2019 kl. 00:01
Ronny Thylin är kaplan i Petrus församling.

Tålamod. "Hur skulle våra liv se ut ifall vi inte tillät oss att betrakta någon som ett hopplöst fall?" 31.10.2019 kl. 00:01
Förhoppningen är att begravningsportalen ska hjälpa människor med de praktiska arrangemangen.

begravning. Genom att logga in på begravningsportalen kan du boka både kapell och präst – och församlingen hör av sig till dig så snabbt som möjligt. 31.10.2019 kl. 00:01
Anne Koivula blev först jurist och sedan präst.

Barn i kyrkan. Anne Koivula är ny präst i Petrus församling. Hon vill ge barnen plats i gudstjänsten så att de ska få känna att de är en del av kyrkans familj. 17.10.2019 kl. 00:01
Du kan dela ljusbilder under hashtaggen #delaljus.

hopp. Dagarna blir mörkare, men när timmarna med dagsljus blir allt färre vill kyrkan ta fasta på att vi kan dela ljus och hopp med varandra. 17.10.2019 kl. 00:01
Louise Häggström jobbar som informatör i Johannes församling. Hennes favoritplats i stan är någonstans vid havet.

Saknad. "Kan man sakna något man aldrig haft?" 17.10.2019 kl. 00:01
Syskonen Christel och Robin Runne har båda två döpts inför sina respektive konfirmationer. Konfirmationen var ändå en större grej, säger de.

konfirmation. Om man inte blivit döpt som barn men ändå vill gå på konfirmandläger – hur gör man då? Det korta svaret på frågan är: anmäl dig till konfirmandundervisningen. 3.10.2019 kl. 10:39
Rofa Blauberg är lärare i modersmål och litteratur. Hans favoritplats i stan är den gamla turbåtsbryggan nära Humleuddsvägen på Degerö.

Studentskrivningar. "Ett L i franska eller ett A i matematik beskriver en enstaka prestation, men missar nästan allt det som är viktigt på riktigt." 3.10.2019 kl. 10:01

sparkrav. Ungdomarna i Matteus församling är djupt besvikna över församlingsrådets beslut att skära i ungdomsverksamheten. 3.10.2019 kl. 09:00
Svamprisotto och sallad med lyxig känsla på Snellu Café.

Matsvinn. Waste & Feast-serveringarna omvandlar matsvinn till måltidsgemenskap. Vi testar hur det fungerar att äta lunch (och mellanmål) på mat som räddats innan den hamnade i soporna. 3.10.2019 kl. 09:27