Eva Biaudet önskar sig stöd för de mänskliga rättigheterna i julklapp.

Vill fira jul utan höga krav

julfirande.

Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt.

19.12.2019 kl. 00:01

För Eva Biaudet är ledigheten kring jul och nyår ett välbehövligt avbrott.
– Den politiska kalendern är sån att det är ganska intensivt just före jul. Jag glömmer varje år hur lite fritid vi har i november och december.

Hennes jular har sett olika ut under olika livsskeden.
– Speciellt efter skilsmässan kändes julen ganska ensam. Det var ganska tufft att bearbeta. Julen är så symbolisk och den syns i hela samhället.
Skillnaden mellan att fira jul med småbarn och med de numera vuxna barnen är också stor.
– När jag hade småbarn var det så underbart med deras enorma glädje. Jag levde så mycket på att de tyckte det var så spännande med alltihop.

Julen vill hon fira utan allt för höga krav, med fokus på att samla människor omkring sig och ta det lugnt.
– Det viktiga är att vi har det trevligt tillsammans. Ju äldre jag blir desto mer förstår jag hur viktigt det är.
Hennes julfirande har också utrymme för släktingar och bekanta som söker efter julgemenskap.
– För mig är det bara roligt om jag plötsligt har någon av barnens vänner som vill fira jul med oss. Vår jul har aldrig varit speciellt sluten utan vårt hem är ganska öppet.

Moderskärlek i julevangeliet

Eva Biaudet hör inte till kyrkan men familjen läser julevangeliet varje julafton.
– Det är en tradition från min barndom. Det har alltid varit jätteviktigt för min mamma, hon blev så rörd av moderskärleken.

Numera är det ofta flyktingsituationen och vårt mänskliga ansvar för att ge människor skydd som Eva Biaudet tänker på när hon hör julevangeliet. Hon säger att Maria, Josef och det nyfödda barnet ju också var en familj på flykt.
– Men i min tradition har moderns känsla för det lilla barnet varit viktig. I den stunden när det berättas så vackert att ”Maria gömde allt i sitt hjärta” känns det som om det bara är de två fastän alla andra finns där omkring dem. Det tilltalar mig väldigt starkt.

Hon kallar sig själv världsförbättrare. Arbetet som politiker sätter spår som också syns i julfirandet.
– Jag får se många fall av människans ensamhet och utsatthet, och också konflikter. Samtidigt får jag processa att jag ändå har det ganska bra och att det är många som inte har det så bra. Det tänker jag också på på julen.

Likvärdighet på önskelistan
Eva Biaudet tycker att det är vackert om julen kan få oss att tänka mer på vårt ansvar i samhället. I hennes eget fall kan det handla om att föra kläder till Frälsningsarméns julgrytor eller köpa gåvor som stöder utvecklingsarbete.

Utvecklingen i samhället gör henne verkligt oroad – att allt fler hatiska röster höjs och att många talar om att alla människor inte borde ha samma rättigheter.
– Om jag skulle få önska något i julklapp är det att alla människor som tycker att det är viktigt med mänskliga rättigheter och likvärdighet skulle höja sin röst och ställa sig upp nu.

Erika Rönngård
Foto: Johanna Mantere

Lärjungaskola. Transform är Petrus församlings lärjungaskola. Den ger deltagarna redskap att bättre förstå sin identitet i Gud och att praktisera sin tro i vardagen. 6.5.2020 kl. 00:01

livsfrågor. Det är aldrig för sent att gå skriftskolan, och man behöver inte vara säker på att man vill bli konfirmerad för att börja. Konformationsundervisningen från vuxna utgår från konfirmandens frågor och livssituation. 22.4.2020 kl. 00:01

acceptans. "Det är så många 'tänk om' som varit aktuella, så många planer som gått i kras." 22.4.2020 kl. 00:01

Göra gott. Coronaviruset kom i vägen för Petrus församlings godhetshelg. I stället uppmuntrar de oss alla att sprida godhet till människor i vår närhet under hela våren. 22.4.2020 kl. 00:01

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

Församlingsgemenskap. Påsken är en vandring från hopplös desperation till förundrad glädje. På den här sidan hittar du sällskap på den resan. I påsk behöver du kanske gemenskap mer än någonsin. Den står att finna, även om den inte ser likadan ut som den brukar. I stället för en stor påskmiddag med hela tjocka släkten kan du pricka in en träff med din församling. 7.4.2020 kl. 00:01

vardagshjälp. Församlingens och stadens anställda ringer upp över 80 år gamla helsingforsare för att höra om de behöver hjälp med något under coronapandemin. Du kan vara en av dem som hjälper. 6.4.2020 kl. 00:01

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

Helsingfors. Här hittar du information om församlingsverksamheten under undantagstillståndet. Gudstjänster och andakter finns på nätet, och på församlingarnas hemsidor och facebooksidor hittar du också aktuell information om läget. 25.3.2020 kl. 10:00

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41

utmaningar. "Är vi beredda att ta vårt ansvar som medmänniskor och globala medborgare?" 25.3.2020 kl. 00:01

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

diakoni. Diankoniarbetarna hjälper där det behövs. Ibland genom att lyssna, ibland genom att ge mathjälp, följa med till FPA eller hälsa på den som ligger på sjukhus. 11.3.2020 kl. 00:01