Måste julklappen vara något man kan paketera?
Måste julklappen vara något man kan paketera?

Våga prata om julklapparna!

julklappar.

Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga.

12.12.2019 kl. 15:11

Julia Degerth driver bloggen Grön i Åbo där hon skriver om hur man kan göra bättre val för miljön. Själv har hon inte gett eller fått julklappar på flera år.
– Julklappar har fått en negativ klang i mina öron. Jag skulle vilja ändra på innebörden.

En orsak till att hon ser julklapparna som problematiska är att så mycket fokus ligger på att man ska ge något och så lite fokus på vad man ger.
– Det leder lätt till att man köper något oetiskt.

Om man ändå vill ge något tipsar hon om att man kan ge bort sånt som mottagaren ändå skulle ha köpt – till exempel något ätbart.
Allt man ger måste inte vara nytt.
– Det finns jättemycket fint på loppis, eller så kan man ge bort något man har hemma men inte använder. Det kan nästan kännas lite tabubelagt att göra så, men egentligen är det ju fantastiskt om någon annan kan få användning för det!

Om man känner att man inte vill eller orkar ge något materiellt kan man ge upplevelser eller tjänster.
– För att göra det mer som en julklapp kan man göra ett presentkort där man skriver att du får boka in mig för den här typen av hjälp. Jag skulle bli jätteglad om någon kom hem till mig och städade! Man kan också ge barnpassning till småbarnsfamiljer.

Vissa julklappar ger mottagaren känslan av att ha hjälpt någon annan.
– Min pojkvän har till exempel köpt en julklapp anonymt till en elvaårig pojke via en insamling. Man kan också stöda någon organisation som hjälper familjer som har det ekonomiskt svårt.

Prata om julen

Trots att Degerth drivs av ett starkt miljöengagemang säger hon att julklapparna är en bredare fråga.
– En orsak till att jag vill prata om det här är att det finns människor som lever i en situation där de faktiskt inte har råd att köpa julklappar.

Julia Degerth har inte gett eller fått julklappar på flera år. (Foto: Privat)

Hon tycker att vi borde prata mer om hur olika julen kan se ut.
– Inför jul möts vi av budskap om vad vi ska ha på julbordet och vad vi ska ha på oss. Det handlar inte bara om pengar, utan det kan också handla om att man inte har någon att fira med.

För henne känns det som en stor lättnad att inte få eller ge julklappar.
– Det tar bort mycket av stressen inför julen. Men jag förstår att det kan vara svårt för andra, att julklappar kanske gör att man känner sig älskad och känner att någon tänkt på en.

Svårast tänker hon att det är i en barnfamilj där barnen kanske jämför julklappar med sina kompisar.
– Jag vill ju att alla barn ska känna sig älskade och sedda under julen. Om det går att ordna med hjälp av de här tipsen är det jättefint, men de fungerar knappast för alla.

– Det finns absolut en glädje och överraskning i att ge julklappar. Det behöver inte vara något dåligt, och alla måste inte sluta ge julklappar, fast det kanske låter som om jag tycker det.

Här kan du läsa Julia Degerths tips på 59 miljövänliga och etiska julklappar.

Erika Rönngård

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

lekholmen. – På Lekholmen är alla välkomna, precis sådana de är, utan att behöva bära någon sorts mask, säger Walter Wallén som är lägergårdschef på församlingarnas lägerö i sommar. 29.5.2024 kl. 20:19

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Kolumn. Jag erkänner. Ibland tar jag vissa saker för givet. För en tid sedan läste jag om människor som lever i svåra förhållanden och som blir förföljda på grund av sin tro. Nik Ripken berättar hur han reste i olika länder där de kristna möter svår förföljelse. 10.5.2024 kl. 20:19

HALLÅ DÄR. Han är en musicerande verksamhetsledare på Svartholmen i sommar. 10.5.2024 kl. 20:17
Anne Koivula har gjort praktik på kyrkans familjerådgivning som tar emot på Tredje linjen i Helsingfors.

SJÄLAVÅRD. Anne Koivula drömmer om en församling som är själavårdande i sin karaktär. Hon hoppas att kyrkans olika gemenskaper skulle vara så vänliga och ärliga att att man vågar söka sig till dom också när det känns tungt i livet. 10.5.2024 kl. 20:15
Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16

Kolumn. I februari öppnades Johannes vardagsrum i Tomaskyrkan i Mejlans. En plats för vardagsgemenskap och samvaro. Ett utrymme för olika aktiviteter också över generationsgränserna 22.4.2024 kl. 17:08

HALLÅ DÄR. Som utbildad klass- och slöjdlärare samt grafisk designer vet Edit Koskinen hur svårt men viktigt det är att vara tydlig i sin kommunikation. Hon vikarierar som informatör i Petrus församling. 22.4.2024 kl. 17:04
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

Kolumn. I en klassisk karikatyr återges en europé som passerar en grupp afrikaner och ömkar sig över de stackars fattiga människorna. Afrikanerna och sin sida tycker synd om europén som är ensam och inte har vänner. 12.4.2024 kl. 18:52

Helsingfors. Hon har skrivit musiken till verket Varde ljus! som framförs av Helsingfors svenska kyrkosångsförbunds körer söndagen den 21.4 kl. 18 i Matteuskyrkan. 12.4.2024 kl. 18:45
Welcome, Välkommen, Dobro
pozhalovat säger Minna
Njumbe Njikang, Patricia Högnabba och Emma Gustafsson varje torsdag i Matteuskyrkan.

Helsingfors. Vad kan vi göra för att underlätta livet för våra församlingsbor – och hur kan vi göra det tillsammans? Här började samarbetet kring Matteus Afterwork. 28.3.2024 kl. 12:25

Kolumn. En gång om året brukar jag regrediera från ansvarsfull fader och förman till tonåring, eller kanske rättare sagt ung vuxen, och själv bli ung på nytt. Det handlar om den årliga skidresan som ordnas av den lokala församlingen, i vilken jag nuförtiden deltar tillsammans med mina barn. 28.3.2024 kl. 12:20

Johannes. Axel Sippel har själv varit aktiv i Johannes församling varje sommar sedan den egna skriftskolan. Han gör civiltjänst i Johannes församling. 28.3.2024 kl. 12:14