Syskonen Christel och Robin Runne har båda två döpts inför sina respektive konfirmationer. Konfirmationen var ändå en större grej, säger de.
Syskonen Christel och Robin Runne har båda två döpts inför sina respektive konfirmationer. Konfirmationen var ändå en större grej, säger de.

Du hinner döpa dig före konfirmationen

konfirmation.

Om man inte blivit döpt som barn men ändå vill gå på konfirmandläger – hur gör man då? Det korta svaret på frågan är: anmäl dig till konfirmandundervisningen.

3.10.2019 kl. 10:39

– Det är bara att anmäla sig till lägret. Det är inget problem att du inte är döpt och det blir en jätterolig tid, säger Christel Runne som döptes efter sitt konfirmandläger.
Hennes bror Robin Runne döptesett par år senare, efter sitt konfirmandläger och tillsammans med en kompis. Christel Runne berättar att det var flera stycken som blev döpta samtidigt som hon, och att det gjorde henne mindre nervös.

För båda syskonen gick dopet till på samma sätt.
– Vi var klädda i albor och satt framme i Matteuskyrkan. Sedan gick vi fram i tur och ordning tillsammans med våra faddrar. Faddrarna välsignade oss och sedan satte prästen lite vatten på våra huvuden och sade: nu är du medlem i kyrkan. Efteråt fick vi varsitt ljus, säger Christel Runne.

Robin Runne tyckte att konfirmationen var mer spännande än dopet.
– Konfirmationen hade man ju hört om hela livet, dopet kom mera plötsligt. Under konfirmationen var det också mera att hålla reda på.
Båda två har själva varit med och valt sina faddrar.
– Jag valde två faddrar som var med i kyrkan. När min bror skulle döpas ställde jag och en av hans hjälpledare upp som faddrar, säger Christel Runne.

Dopet och konfirmationen hör ihop. – Konfirmationen är en bekräftelse av dopet, och därför behöver man vara döpt för att bli konfirmerad, säger Stefan Myrskog, ledande sakkunnig vid Kyrkans central för det svenska arbetet.

Man kan säga att konfirmationen är ett kvitto på att man fått lära sig vad den kristna tron handlar om.

När han varit i kontakt med församlingsanställda runt om i Borgå stift tycker han sig ha sett en ökning i antalet unga som döps inför konfirmationen, vilket också statistiken visar.
– Det här är också ett tecken på skriftskolans popularitet, de unga vill verkligen vara med om lägren på en naturskön plats, njuta av miljön och möjligheten att dela gemenskap och diskutera frågor om livet med någon som har tid att lyssna, säger Myrskog.

Att konfirmandundervisningen behållit sin popularitet kan vi enligt Myrskog tacka goda ledare för, både anställda och hjälpledare.
– De som jobbar med barn och unga i kyrkan gör ett bra arbete. Efter skolan är konfirmandtiden landets största nätverk för de unga, och jag skulle vilja hälsa alla beslutsfattare att de måste göra allt för att kunna prioritera tjänster för just barn- och ungdomsverksamheten. Här görs en stor samhällsinsats.

Syskonen Runne tycker inte att man ska vara orolig om man är odöpt och vill anmäla sig till konfirmandundervisningen. Det är bara om man vill bli konfirmerad som man behöver vara döpt, och det behöver man inte veta säkert före konfirmandundervisningen.
– Efter lägret vet du om du vill konfirmera dig eller inte. Jag fick höra att man under konfirmandlägret tar reda på vad man tror på och kan ta ställning till om man vill bli konfirmerad, säger Robin Runne.

Dags att anmäla sig

  • Alla som är födda 2005 och medlemmar i en församling har fått brev i slutet av september med info om skriftskolan 2020 och instruktioner om hur man anmäler sig. Anmälningen är öppen under oktober.
  • Har du inte fått något brev? Eller har du fått brev från en annan, kanske finsk, församling men önskar gå i konfirmandundervisning på svenska? Kontakta den svenska församlingen på ditt område.

Bor du i Helsingfors? Hit kan du vända dig:

  • Johannes församling: Kontakta ungdomsarbetsledare Nicolina Grönroos (nicolina.gronroos@evl.fi).
  • Matteus församling: Kontakta någon i ungdomsteamet: Tonja Paavola (tonja.paavola@evl.fi) Patricia Högnabba (patricia.hognabba@evl.fi) eller Daniel Jakobsson (daniel.jakobsson@evl.fi).
  • Petrus församling: Kontakta ungdomsarbetsledare Ida-Marie Skogvik (ida-marie.skogvik@evl.fi) eller skriftskolteolog Jonathan Silfverberg (jonathan.silfverberg@evl.fi).
Erika Rönngård
Caroline Sandström säger att bönen har en viktig funktion i att lära oss att lyssna inåt, för att få fatt i det Gud vill säga oss.

gemenskap. "Jag har under de senaste åren tänkt mycket på bönen, vad det betyder att be till Gud i Jesu namn." 5.2.2018 kl. 17:27
Johanna Sademaa ansvarar för matsalssidan vid lunchserveringen. Hon betjänar också på svenska.

mat. En ny lunchrestaurang har sett dagens ljus i Matteuskyrkan i Östra centrum. På Snellu Café kan du välja lunchens pris enligt din plånbok och råvarorna består av fullt ätbar mat som riskerar att kastas bort i matbutikerna. 5.2.2018 kl. 17:16
Att dela sin sorg har en helande verkan.

sorg. I februari startar en kurs som vill stöda dem som går igenom en sorgeprocess. 5.2.2018 kl. 17:07

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32
Bianca Holmberg vill ge av sin tid.

Start. Nytt år betyder kanske nya möjligheter. Vad är ett andligt mål? Hur stort eller litet kan det vara? Och hur gör man för att det hela inte ska kännas som ytterligare ett kravfyllt måste? 5.1.2018 kl. 16:20

Trygghet. Det skulle kännas tröstlöst om vi inte hade ett större perspektiv, sikriver Johan Westerlund. 5.1.2018 kl. 16:15
Tiden man tillbringar på väg någonstans kan avändas på många sätt.

Trafik. Ett virrvarr av tankar eller en fokuserad bön – Johan Myrskog skriver om hur kollektivt resande kan ge en timeout. 5.1.2018 kl. 16:02
Teemu Laajasalo är ny biskop i Helsingfors. Han hoppas att kyrkan ska klara en åsiktsmångfald.

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00
Tonja Paavola (till höger) och Marianne Mimi Sundroos bjuder in till att fira julafton i Matteus församling.

Måltid. Också i år öppnar Matteus församling sina dörrar för dem som inte vill fira ensamma eller inte har möjlighet att ordna eget firande. God mat och gemenskap är de viktigaste inslagen. 14.12.2017 kl. 00:00
Lägg städning och matlagning på en lagom nivå säger Daniel och Rebecka Björk som väljer att öppna sitt hem för andra under julaftonen.

gemenskap. Kunde du tänka dig att bjuda in okända människor på julafton? Faktum är att det inte låter så märkligt när Rebecka och Daniel Björk berättar om sin tradition. 14.12.2017 kl. 00:00

Tidevarv. "Och jag märker att jag kommer lika mycket för återseendet som för något annat." 14.12.2017 kl. 00:00
Informatören Liisa Mendelin är en av dem som sammanställt en julkalender som skickas ut till alla församlingsmedlemmar i huvudstadsregionen. Den innehåller 25 julhälsningar med hemlig avsändare.

julkalender. I det här numret av Kyrkpressen delas det ut en julkalender till församlingsborna i Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla. I år bjuder luckorna på hälsningar från vanliga stadsbor. 29.11.2017 kl. 16:34

Världsförändrare. "I serien av världsförändrare står Jesus ut som ett fräscht undantag." 29.11.2017 kl. 16:18

Hosianna. Kyrkoårets första söndag – en ny början eller en vanlig gudstjänst? 29.11.2017 kl. 16:05
Genom utställningen vill Barbara Savolainen stöda kyrkans arbete för invandrare och deras välmående.

Påverka. Just nu pågår en konstutställning i Johanneskyrkans krypta. Det är journalisten och konstnären Barbara Savolainen som ställer ut sina verk under rubriken Face, ansikte. 17.11.2017 kl. 10:28