"Det tog länge innan jag kom fram till att ljuset är lika verkligt som mörkret", säger Susanne Ringell.
"Det tog länge innan jag kom fram till att ljuset är lika verkligt som mörkret", säger Susanne Ringell.

"Det är lite som om någon tagit ens psyke och släppt det i golvet och det gått i tusen bitar"

Helsingfors .

Kan orden överbrygga vår ensamhet? Medan höstmörkret sänker sig över staden delar författarna Tua Forsström och Susanne Ringell tankar och texter om saknad, ensamhet och längtan.

1.10.2019 kl. 17:33

"I begynnelsen var Ordet …" moderatorn Maria Björnberg öppnar samtalet med att läsa början av Johannesevangeliet, om ordet som blev levande och som lyser i mörkret.

Tua Forsström konstaterar att skrivande inte är en soloprestation; det innehåller spår av århundraden. Det bibliska språket är en källa.

– Text och ord är en arkeologisk utgrävning, det finns lager på lager, säger författarkollegan Susanne Ringell.

Även hos människor som lever i en sekulariserad värld händer det att insmugna bibelcitat i texterna väcker en genklang. Ambivalensen är dem bekant: båda författarna har själva i tiden gått ur kyrkan – och skrivit in sig igen.

Språket i kyrkan tycker de är viktigt. Det enkla är bra, men det förenklade, det som underskattar lyssnaren, är det inte.

Susanne Ringell tycker det kan vara svårt att växa i kyrkan.

– Kyrkan är bra på vår svaghet, men inte nödvändigtvis på den styrka vi också kan besitta.

Som författarna använder det de upplever i sina liv – men ibland kan orden svika också dem.

Tua Forsström berättar att den svåraste bok som hon skrivit är den som kom till efter att hennes barnbarn dött, bara nio år gammal.

– I extrema katastrofsituationer händer någonting. Man kastas ut ur sitt språk, man blir tvungen att byta paradigm och man får vara glad över minsta lilla impuls och allting som lever inuti en – det är lite som om någon tagit ens psyke och släppt det i golvet och det gått i tusen bitar. Jag tror det finns olyckor som är för stora för oss att hantera språkligt, säger Forsström.

Kanske kan en text ändå fånga något av sorgens essens.

– Vi är ensamma, alla människor här på jorden, med vårt liv och våra öden. Vi upplever dem som individer. Men med dina ord överbrygger du någonting av den ensamheten, säger Maria Björnberg.

Susanne Ringell säger att skrivande för henne alltid varit lika med liv.

– Det tog länge innan jag kom fram till att ljuset är lika verkligt som mörkret. Text är mera av ljuset, oberoende av hur mörk texten i sig kan vara. Text är ett ackord som ersätter, kanske inte stumhet, men eko i ödsliga berg.

Hon säger att skriva är mindre en fråga om ensamhet och mer om viljan att nå kontakt. Också en sorgsen text kan vara trösterik.

Ensamhet är temat den här veckan i Johannes församling. "Var är du?" är rubriken för ett samarbetsprojekt mellan församlingen och yrkeshögskolan Novia som undersöker upplevelser av ensamhet – ett av vår samtids största sociala problem.

Emelie Wikblad
Tiina Kaaresvirta är studentpräst på Metropolia, Alexandra Eriksson socialpolitiskt ansvarig i Hankens studentkår.

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00
Lisa Enckell är präst och  journalist.

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

sommarläger. De berättar om hur det är att vara med på Petrus församlings dagläger. 30.3.2021 kl. 00:00
Michaela Rosenback och Lucas Dahlström
tänkte om och ordnade ett småskaligt bröllop förra sommaren.

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00
Sara Fagerholm satsar på kreativiteten i år och frilansar som fotograf.

Helsingfors. "Avsaknaden av ljus under vinterhalvåret är bekant för alla finländare, men jag kan inte vara den enda som ändå alltid förvånas av samma sak: ljusets kraft." 17.3.2021 kl. 10:00

johanneskyrkan. Han är övervaktmästare och berättar om Johanneskyrkans fasadrenovering. 17.3.2021 kl. 09:00

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41
– Min tro förändrades helt efter skriban, säger Cassandra Vuopala.

lägerupplevelse. Trots inställda träffar och ett kortare läger minns Cassandra Vuopala sitt konfirmandläger som en höjdpunkt på sommaren. 2.3.2021 kl. 13:08

Helsingfors. Blombuketten kanske bara bevara sin skönhet några dagar, men just nu är den vacker. Den är en påminnelse om att leva i nuet. 3.3.2021 kl. 08:00

civiltjänstgöring. Han gör civiltjänst som vaktmästare i Matteus församling. Att vara med i församlingens vardag har vidgat hans bild av vad kyrkan gör. 3.3.2021 kl. 09:00
Daniel Jakobsson
jobbar som ungdomsarbetsledare i Matteus församling.

Kolumn. "Trots att det inte var som vanligt kunde jag gå och lägga mig med en varm känsla i hjärtat." 18.2.2021 kl. 13:50
Snön gör omgivningarna vackrare just nu och många rör sig i närområdets parker och skogar.

Livsrum. Dag för dag kommer vi närmare ett slut på pandemin – men än är vi inte där, trots att vi hunnit tröttna på undantagsläget. – Den här tiden har lärt oss att leva en dag i taget, säger prästen Ulla Lumijärvi. 18.2.2021 kl. 13:44
Henry Waltzer är inte rädd för kallt vatten.

kampanj. Han är redo att vinterbada – för Östersjöns skull. 18.2.2021 kl. 12:49
Att jobba med svinnmat har fått Liisa Haveri att känna mer glädje och tacksamhet för maten.

Svinnmat. Ätbar mat av god kvalitet hör inte hemma i soptunnan. Stadin Safka ser till att den i stället hamnar hos mathjälpen eller i lunchrestaurangens kök. 3.2.2021 kl. 00:00