Ensam mitt i staden

ensamhet.

Ensamheten gör ont i själen och är en hälsorisk. Nu sträcker Johannes församling ut sina händer, frågar ”Var är du?” och vill nå de ensamma.

19.9.2019 kl. 00:01

– Känslan av ensamhet är en biologisk skyddsmekanism när man upplever brist på sociala kontakter, säger Niina Junttila, ensamhetsforskare och undervisningsråd vid utbildningsstyrelsen.
– Alla känner ensamhet ibland, men många av oss kan komma ur känslan till exempel genom att ringa upp någon.

Den som inte har någon att ringa, eller någon i närheten att prata med, kommer lätt in i en ond cirkel.
– Ensamheten gör att man blir rädd för att närma sig andra människor, vilket i sin tur gör att man blir ännu mer ensam. Våra tankemönster förändras och vi börjar tro att ingen vill vara med oss.

Man kan känna sig ensam också i en storstad där många människor rör sig.

– Antalet människor omkring en påverkar inte känslan av ensamhet. Ensamhet är en upplevelse av att vi har få vänner som vi kan lita på.

En del behöver träffa sina vänner varje dag medan andra trivs i sitt eget sällskap långa perioder. Men Junttila säger att även den mest introverta har behov av sällskap och vänner, och att det behovet är lika starkt även om det infaller mera sällan.

Långvarig ensamhet är en hälsorisk. Vår hjärna reagerar på den på samma sätt som den reagerar på fysisk smärta. Ensamhet ökar risken för depression och ångest, för missbruk och för exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar.

Niina Junttila har talat för att Finland likt Storbritannien skulle behöva en ensamhetsminister. Samhället kan göra en del för att motverka ensamhet, men enskilda personers insatser är mycket viktiga.
– Alla kan göra något genom att se och bemöta andra. Sätt dig bredvid den som sitter ensam i lunchrestaurangen eller hälsa på människor i spårvagnen. Se dem du möter i ögonen i stället för att titta på gatstenarna.

Spelar det faktiskt roll att söka ögonkontakt med främlingar?

– Ja. Ögonkontakten ökar mängden serotonin och oxytocin. De är lugnande hormoner som motverkar stress.
Junttila uppmanar oss också att upprätthålla våra sociala kontakter till släktingar och vänner, att dela vår tid med andra människor och till exempel lägga undan mobilen när vi äter tillsammans.
– Om du själv känner dig ensam, bli inte sittande hemma för dig själv. Gå ut och ta kontakt med människor, det för dig småningom i rätt riktning.

Vecka 40 ordnar Johannes församling tillsammans Yrkeshögskolan Novia temaveckan ”Var är du?” med fokus på ensamhet. Du hittar temaveckans program i facebook-eventet Var är du?.

Under veckan gör studerande från Novia intervjuer för att ta reda på hur man på bästa sätt kan motverka ensamhet och förebygga psykisk och fysisk ohälsa. Vill du ställa upp på en intervju? Kontakta camilla.strandell-laine@novia.fi, 050 472 8127 (vardagar kl. 10–14). Du kan också fylla i enkäten på nätet: www.tinyurl.com/ensamhet

Erika Rönngård

Helsingfors. Genom sina kläder vill Elin Riska peka på Gud. – Idén med Jesusmerch kom från mitt kompisgäng. Vi tänkte att det skulle vara roligt med en slags team-skjorta, ”partner looks” för oss. Då vi började idéa fram merchen tog jag pennan i handen och slutligen kom vi gemensamt fram till sloganen ”Created for His Glory”. 11.2.2025 kl. 19:38

HALLÅ DÄR. Både hon och hemkyrkan Matteus jubilerar 40 år i år. Som kyrkvaktmästare i Matteuskyrkan får Gerlin-Ontronen fira jubileum hela året eftersom också Matteuskyrkan själv firar 40 år i år. 11.2.2025 kl. 19:32

Kolumn. Hur härligt är det inte att få flytta in i nya och egna utrymmen! Det fick vi i Matteus församling uppleva när Matteuskyrkan invigdes 24.2.1985 på Mattiasdagen. 11.2.2025 kl. 19:28

Helsingfors. Jean Nubaha Banyanga kom till tro genom en upplevelse av det ovanligare slaget: när han var tolv år bad en evangelist för honom och genast fick han sin syn tillbaka. 29.1.2025 kl. 13:27

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

matteus. Hon är tf kantor i Matteus församling och vill gärna spela tillsammans med dig! 29.1.2025 kl. 13:18

Kolumn. Ett av mina tidigare barndomsminnen är när jag sitter i min farmors vardagsrum på Drumsö och tittar på hennes juldekorationer i fönstret. Det var tre papperslyktor i rött och grönt. Tro, hopp och kärlek. Vackrast tyckte jag tro-symbolen var, den hade två färger, både grönt och rött, medan de andra två var endast röda. 29.1.2025 kl. 13:14

HELSINGFORS . Vi tog pulsen på kanslisterna i Helsingfors svenska församlingar! 23.1.2025 kl. 11:08

Johannes. – Det är kiva att sitta och pyssla och diskutera allt möjligt med barnen på fritids. Barnen har varit jätteglada åt att ha mig här. Sandi Bengts är ny barnledare i Johannes församling. 23.1.2025 kl. 10:48

julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

matteus. Julvandringen i Matteuskyrkan hör till Linda Wahlman-Strandbergs viktigaste adventstraditioner. 3.12.2024 kl. 13:50

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

petrus. Hon är ny församlingspastor i Petrus församling. – Jag känner stor glädje över att få bli medarbetare i Petrus församling en tid framöver. 3.12.2024 kl. 13:56

Kolumn. Julen är en tid då vi påminns om den största gåvan som någonsin gavs till mänskligheten – Jesus Kristus, världens ljus. Världen har fått en räddare. Det är väl värt att firas, vilket vi gör när vi samlas kring julbordet, tänder ljusen och utbyter klappar under julhögtiden. 3.12.2024 kl. 14:00

SLOTTSBALEN. Han vill fråga presidenten om var ungdomarna ska hitta framtidshopp. – Många av regeringens nedskärningar riktar sig mot ungdomar, man vill skära ner 15 procent av ungdomssektorn. 26.11.2024 kl. 13:04