Andreas Andersson vill hjälpa människor att se det hoppfulla.
Andreas Andersson vill hjälpa människor att se det hoppfulla.

I prästskjorta på högskolorna

studentarbete.

Studentprästens jobb är att prata med människor i högskolmiljö – kanske om tro, men allra mest om livet.

5.9.2019 kl. 00:01

Andreas Andersson är studentpräst i Helsingfors. I våras blev han prästvigd efter att han i flera år känt att han vill tjäna kyrkan. Vägen dit var inte spikrak utan gick bland annat via två olika studieinriktningar. Han säger att det krävdes ödmjukhet för att komma fram till beslutet att bli präst.
– Jag förstod att jag inte kan sitta och vänta på att bli tillräckligt mogen eller tillräckligt helig. Hela livet består av processer och ibland måste man låta de olika processerna gå in i varandra.

Det här är något han också tar med sig till de studerande han möter i sitt arbete: Du måste inte veta vad du vill med hela ditt liv. Ibland måste man låta saker ta tid.
– Det är kanske något som alla inte har hört, utbildningspolitiken har gått i den riktningen att studenterna uppmuntras att bli färdiga en viss tid och följa en viss takt. Jag tror inte att det är det bästa för alla, utan att många i den här åldern behöver tid.

Lämna inte dig själv ensam

Det viktigaste i studentprästens arbete är att möta människor.
– Det innebär att vara närvarande i personalens och studerandenas vardag och fest, glädje och sorg, i det spännande och i det tråkiga.
– Det som vi strävar efter allra mest är att ge hopp – att stöda människor att se det hoppfulla och vandra med och stöda dem som mest ser det mörka.

Studentprästen finns till för alla. Man behöver vare sig en remiss eller ett uttalat problem för att ta kontakt med honom. Han tar emot både studerande och personal, oavsett om man har en religiös tillhörighet eller inte.
– Det finns ingen annan här som jobbar för existentiella och andliga frågor. Jag vill betjäna alla oberoende av övertygelse.

Trots ansvaret för de andliga frågorna handlar många av hans samtal med människor om helt andra saker än tro.
– Har man inte frågor om tro är det inte det vi ska prata om. Jag utgår från samtalspartnerns behov. Ensamhet är en känsla som kan drabba många studerande. Studentprästerna har kontakter till såväl församlingar som studentföreningar och kan förutom att lyssna och stöda också i viss mån hjälpa studerande att hitta sitt sammanhang.
– Men medstuderandena har också ett stort ansvar. Det är viktigt att se de andra omkring en och försöka ta med också dem som inte är de mest aktiva.
Han uppmuntrar alla att inte lämna vare sig andra eller sig själv ensamma, att prata med någon om man känner sig ensam.

Att börja studera innebär för de flesta ett helt nytt livsskede, och det kan ta tid att få bitarna att falla på plats.
– Försök acceptera att förändringar kräver en hel del arbete.
Att ta hand om grundfunktioner som att äta och sova ordentligt är viktigt för att man ska orka, men Andersson understryker att man inte ska behöva känna skam om man inte lyckas.
– Sömnproblem är väldigt vanliga bland studerande och det är värt att söka professionell hjälp.

Hans hälsning till studerande och personal är att man får komma fram och prata med honom när som helst.
– Ryck mig i prästskjortsärmen! Ser man mig på universitetet eller högskolan betyder det att jag är tillgänglig.

Studentprästen är tillgänglig utan tidsbokning:
Hanken tisdagar 14-16 på våning 4,5.
Soc&kom onsdagar 14-16 i rum 331.
Arcada torsdagar C3 (studiepsykologens rum) 13-14.

Andra tider och andra campusar? Boka tid genom epost (andreas.andersson@evl.fi) eller telefon 050 3800 662.

Erika Rönngård