Stöd i relationer

Helsingfors .

”Vem kan komma?” och nio andra vanliga frågor om familjerådgivningen.

8.8.2019 kl. 00:00

Hur beställer jag en tid till familjerådgivningen?

Tidsbeställningen är öppen vardag kl. 9-12 på numret 09 2340 2555. I telefonen svarar mottagningssekreterarna som är utbildade för sin uppgift och behandlar dina uppgifter konfidentiellt. I tidsbeställningssamtalet får du berätta lite om varför du vill boka en tid, familjerådgivningen återkommer sedan när det finns en tid för en första träff.

Är det bara par som kan komma till familjerådgivningen?

Nej, till familjerådgivningen kan man också komma ensam eller tillsammans med andra familjemedlemmar. Som enskild person kan du komma om du behöver stöd i frågor gällande par- eller familjerelationer, men det kan också handla om sorg, kriser eller andra svårigheter i din livssituation.

Måste jag höra till kyrkan?

Nej, samtalen vid familjerådgivningen förutsätter inte att du är medlem i kyrkan.

Kan man komma till familjerådgivningen som homo- eller bisexuell?

Ja, familjerådgivningen är öppen för alla och kan stöda dig till exempel om du har funderingar kring din egen sexualitet men också om du lever i ett homosexuellt förhållande och ni som par behöver stöd.

Hur lång tid är en träff?

En vanlig träff brukar vara ungefär 45 minuter för enskilda och 1 timme och 15 minuter för par, men detta kan variera enligt behov. Tillsammans med familjerådgivaren kommer du eller ni överens om hur ofta ni ska träffas, exempelvis varannan vecka.

Hur många gånger behöver man komma till familjerådgivningen?

Längden på kontakten varierar enligt dina egna behov och bestäms tillsammans med familjerådgivaren. För vissa som kommer till familjerådgivningen kan redan en handfull träffar göra en stor skillnad, medan andra vill ta mer tid på sig och träffas under en längre tid. I vanliga fall träffar man familjerådgivaren några gånger och bestämmer sedan ett preliminärt antal träffar, som kan ändras vid behov.

Vad kostar det?

Alla samtal vid familjerådgivningen är kostnadsfria.

Har jag tillräckligt stora problem för att söka hjälp?

Det är väldigt sällsynt att någon upplever att den kommit till familjerådgivningen i onödan, snarare önskar många att de tagit kontakt i ett tidigare skede. Ofta försöker man kanske hitta lösningar till sina problem på egen hand, men ibland kan det att man pratar med en utomstående ge det stöd man behöver för att komma vidare i sin situation. Om du upplever att du vill få diskutera din situation med någon så är det bra att ta kontakt. Vanliga ämnen som familjerådgivningen kan stöda i är bland annat:

· Svårigheter med att kommunicera i parförhållandet eller familjen

· Separation eller skilsmässa, både om du överväger eller redan går igenom det

· Närhet och sexualitet

· Otrohet och svartsjuka

· Psykiskt eller fysiskt våld

· Konflikter och kriser inom parförhållandet eller familjen

En av oss vill besöka familjerådgivningen, den andra vill inte. Hur ska vi göra?

Ingen kan tvingas till rådgivningen mot sin vilja, men i ett parförhållande är det också svårt att få en förändring till stånd om inte båda är villiga att arbeta för den. En vanlig oro kan vara att familjerådgivaren ska ta ställning för den andra parten. I verkligheten är familjerådgivaren en utomstående och opartisk diskussionspartner som försöker förstå båda parternas synvinklar och stöda förhållandet. Om man är av olika åsikt gällande att besöka familjerådgivningen kan en möjlighet vara att komma och pröva på hur det känns och bestämma om fortsättningen efteråt.

Jag har bestämt att jag vill skilja mig från min partner, men hen insisterar på att gå till familjerådgivningen. Är det någon vits med det längre?

Till familjerådgivningen kan man komma både om man funderar på att skilja sig eller redan har bestämt sig för att skiljas. Separationer kan väcka många tankar och känslor, speciellt om det även finns barn med i bilden. Att få diskutera med en utomstående kan göra att det är lättare att ta upp frågeställningar som man annars bär ensam. Vid familjerådgivningen kan man tillsammans gå igenom hur skilsmässan konkret ska genomföras, och det finns också möjlighet att få individuellt stöd vid behov.

Nicklas Storbjörk
Caroline Sandström säger att bönen har en viktig funktion i att lära oss att lyssna inåt, för att få fatt i det Gud vill säga oss.

gemenskap. "Jag har under de senaste åren tänkt mycket på bönen, vad det betyder att be till Gud i Jesu namn." 5.2.2018 kl. 17:27
Johanna Sademaa ansvarar för matsalssidan vid lunchserveringen. Hon betjänar också på svenska.

mat. En ny lunchrestaurang har sett dagens ljus i Matteuskyrkan i Östra centrum. På Snellu Café kan du välja lunchens pris enligt din plånbok och råvarorna består av fullt ätbar mat som riskerar att kastas bort i matbutikerna. 5.2.2018 kl. 17:16
Att dela sin sorg har en helande verkan.

sorg. I februari startar en kurs som vill stöda dem som går igenom en sorgeprocess. 5.2.2018 kl. 17:07

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32
Bianca Holmberg vill ge av sin tid.

Start. Nytt år betyder kanske nya möjligheter. Vad är ett andligt mål? Hur stort eller litet kan det vara? Och hur gör man för att det hela inte ska kännas som ytterligare ett kravfyllt måste? 5.1.2018 kl. 16:20

Trygghet. Det skulle kännas tröstlöst om vi inte hade ett större perspektiv, sikriver Johan Westerlund. 5.1.2018 kl. 16:15
Tiden man tillbringar på väg någonstans kan avändas på många sätt.

Trafik. Ett virrvarr av tankar eller en fokuserad bön – Johan Myrskog skriver om hur kollektivt resande kan ge en timeout. 5.1.2018 kl. 16:02
Teemu Laajasalo är ny biskop i Helsingfors. Han hoppas att kyrkan ska klara en åsiktsmångfald.

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00
Tonja Paavola (till höger) och Marianne Mimi Sundroos bjuder in till att fira julafton i Matteus församling.

Måltid. Också i år öppnar Matteus församling sina dörrar för dem som inte vill fira ensamma eller inte har möjlighet att ordna eget firande. God mat och gemenskap är de viktigaste inslagen. 14.12.2017 kl. 00:00
Lägg städning och matlagning på en lagom nivå säger Daniel och Rebecka Björk som väljer att öppna sitt hem för andra under julaftonen.

gemenskap. Kunde du tänka dig att bjuda in okända människor på julafton? Faktum är att det inte låter så märkligt när Rebecka och Daniel Björk berättar om sin tradition. 14.12.2017 kl. 00:00

Tidevarv. "Och jag märker att jag kommer lika mycket för återseendet som för något annat." 14.12.2017 kl. 00:00
Informatören Liisa Mendelin är en av dem som sammanställt en julkalender som skickas ut till alla församlingsmedlemmar i huvudstadsregionen. Den innehåller 25 julhälsningar med hemlig avsändare.

julkalender. I det här numret av Kyrkpressen delas det ut en julkalender till församlingsborna i Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla. I år bjuder luckorna på hälsningar från vanliga stadsbor. 29.11.2017 kl. 16:34

Världsförändrare. "I serien av världsförändrare står Jesus ut som ett fräscht undantag." 29.11.2017 kl. 16:18

Hosianna. Kyrkoårets första söndag – en ny början eller en vanlig gudstjänst? 29.11.2017 kl. 16:05
Genom utställningen vill Barbara Savolainen stöda kyrkans arbete för invandrare och deras välmående.

Påverka. Just nu pågår en konstutställning i Johanneskyrkans krypta. Det är journalisten och konstnären Barbara Savolainen som ställer ut sina verk under rubriken Face, ansikte. 17.11.2017 kl. 10:28