Stöd i relationer

Helsingfors .

”Vem kan komma?” och nio andra vanliga frågor om familjerådgivningen.

8.8.2019 kl. 00:00

Hur beställer jag en tid till familjerådgivningen?

Tidsbeställningen är öppen vardag kl. 9-12 på numret 09 2340 2555. I telefonen svarar mottagningssekreterarna som är utbildade för sin uppgift och behandlar dina uppgifter konfidentiellt. I tidsbeställningssamtalet får du berätta lite om varför du vill boka en tid, familjerådgivningen återkommer sedan när det finns en tid för en första träff.

Är det bara par som kan komma till familjerådgivningen?

Nej, till familjerådgivningen kan man också komma ensam eller tillsammans med andra familjemedlemmar. Som enskild person kan du komma om du behöver stöd i frågor gällande par- eller familjerelationer, men det kan också handla om sorg, kriser eller andra svårigheter i din livssituation.

Måste jag höra till kyrkan?

Nej, samtalen vid familjerådgivningen förutsätter inte att du är medlem i kyrkan.

Kan man komma till familjerådgivningen som homo- eller bisexuell?

Ja, familjerådgivningen är öppen för alla och kan stöda dig till exempel om du har funderingar kring din egen sexualitet men också om du lever i ett homosexuellt förhållande och ni som par behöver stöd.

Hur lång tid är en träff?

En vanlig träff brukar vara ungefär 45 minuter för enskilda och 1 timme och 15 minuter för par, men detta kan variera enligt behov. Tillsammans med familjerådgivaren kommer du eller ni överens om hur ofta ni ska träffas, exempelvis varannan vecka.

Hur många gånger behöver man komma till familjerådgivningen?

Längden på kontakten varierar enligt dina egna behov och bestäms tillsammans med familjerådgivaren. För vissa som kommer till familjerådgivningen kan redan en handfull träffar göra en stor skillnad, medan andra vill ta mer tid på sig och träffas under en längre tid. I vanliga fall träffar man familjerådgivaren några gånger och bestämmer sedan ett preliminärt antal träffar, som kan ändras vid behov.

Vad kostar det?

Alla samtal vid familjerådgivningen är kostnadsfria.

Har jag tillräckligt stora problem för att söka hjälp?

Det är väldigt sällsynt att någon upplever att den kommit till familjerådgivningen i onödan, snarare önskar många att de tagit kontakt i ett tidigare skede. Ofta försöker man kanske hitta lösningar till sina problem på egen hand, men ibland kan det att man pratar med en utomstående ge det stöd man behöver för att komma vidare i sin situation. Om du upplever att du vill få diskutera din situation med någon så är det bra att ta kontakt. Vanliga ämnen som familjerådgivningen kan stöda i är bland annat:

· Svårigheter med att kommunicera i parförhållandet eller familjen

· Separation eller skilsmässa, både om du överväger eller redan går igenom det

· Närhet och sexualitet

· Otrohet och svartsjuka

· Psykiskt eller fysiskt våld

· Konflikter och kriser inom parförhållandet eller familjen

En av oss vill besöka familjerådgivningen, den andra vill inte. Hur ska vi göra?

Ingen kan tvingas till rådgivningen mot sin vilja, men i ett parförhållande är det också svårt att få en förändring till stånd om inte båda är villiga att arbeta för den. En vanlig oro kan vara att familjerådgivaren ska ta ställning för den andra parten. I verkligheten är familjerådgivaren en utomstående och opartisk diskussionspartner som försöker förstå båda parternas synvinklar och stöda förhållandet. Om man är av olika åsikt gällande att besöka familjerådgivningen kan en möjlighet vara att komma och pröva på hur det känns och bestämma om fortsättningen efteråt.

Jag har bestämt att jag vill skilja mig från min partner, men hen insisterar på att gå till familjerådgivningen. Är det någon vits med det längre?

Till familjerådgivningen kan man komma både om man funderar på att skilja sig eller redan har bestämt sig för att skiljas. Separationer kan väcka många tankar och känslor, speciellt om det även finns barn med i bilden. Att få diskutera med en utomstående kan göra att det är lättare att ta upp frågeställningar som man annars bär ensam. Vid familjerådgivningen kan man tillsammans gå igenom hur skilsmässan konkret ska genomföras, och det finns också möjlighet att få individuellt stöd vid behov.

Nicklas Storbjörk
Nina Österholm är informatör för de svenska församlingarna i Helsingfors.

Kyrktorn. "Kyrkpressens Helsingforssidor finns till eftersom vi cityförsamlingar vill tala till våra stadsbor på stadsbors vis." 7.3.2019 kl. 11:39
Jaan Siitonen är mån om att ge Ellen utrymme att upptäcka världen. Han hoppas att hon ska få behålla den tillit till människor hon visar nu.

Papparoll. Jaan Siitonen är föräldraledig av många skäl. Han vill hinna umgås med Ellen men han vill också förbättra sin position där hemma. – Jag vill inte vara en outsider. 7.3.2019 kl. 11:24
Seija Stenfors säger att det bästa med att vara stödperson för någon som är allvarligt sjuk är att få lära känna en ny människa och kunna vara till hjälp.

Stödperson. – Före sista morfindosen tog hon adjö och tackade mig, säger Seija Stenfors. Hon är stödperson för allvarligt sjuka människor. 21.2.2019 kl. 00:00
Rofa Blauberg är modersmålslärare och församlingsrådsmedlem i Matteus församling.

Bråttom. "Nej, konstaterade jag förra hösten en kväll då jag satt i mitt arbetsrum ..." 21.2.2019 kl. 00:00
Rebecka Björk är projektkoordinator i Petrus församling.

Nytt. Månsas kyrka har renoverats grundligt. Nu flyttar Petrus församling in i sin första egna kyrka. 21.2.2019 kl. 00:00
Hilkka Olkinuora är präst, journalist och författare. – Godhet är ingen prestation, säger hon.

Rannsakan. Får jag göra goda saker för att själv må bättre? Och hur mycket goda handlingar måste jag utföra? Kan jag sitta på min kammare och vara god? – Godhet är en horisont vi styr mot enligt bästa förmåga, säger Hilkka Olkinuora. 7.2.2019 kl. 10:06
Markus Andersén jobbar som företagare inom förnyelsebar energi och sitter i Johannes församlingsråd.

biskopsval. "Ju äldre jag själv blir, desto mer anser jag att åldern bara är en siffra", skriver Markus Andersén i veckans sökruta. 7.2.2019 kl. 09:56
Niclas Lemström säger att rådet för unga vuxna vill åstadkomma konkret förändring, vilket inte alls är omöjligt med engagerade medlemmar.

Aktiva. Vilken verksamhet och vilken roll i församlingen vill unga vuxna ha? Ett nystartat råd i Helsingfors vill arbeta med de här frågorna. 7.2.2019 kl. 09:44
Gud behöver inga förklaringar, och då kan bönen vara just så okomplicerad som den ska få vara, tror Sofia Torvalds.

Avspänt. Det största hindret för oss när det gäller bön är att vi tror att det är mycket besvärligare än det är. En mening eller ett ord kan vara din bön. 24.1.2019 kl. 00:00
Gunilla Riska är diakonissa i Petrus församling.

Bekräftad. "Han är intresserad av hur jag har det." 24.1.2019 kl. 00:00
Sorggruppen som börjar träffas i februari passar både sådana som nyligen upplevt sorg och sådana som har äldre sorg att bearbeta.

Grupp. Sorg bearbetas väldigt olika. Snart startar en grupp för dem som vill dela bördan med andra. 24.1.2019 kl. 00:00
Mikael Busck-Nielsen är den enda svenskspråkiga 
prästen som jobbar
i ett köpcenter i 
Helsingfors.

Tillgänglighet. Kyrkan ska synas i gatubilden och i vardagen, anser Mikael Busck-Nielsen. En dag i veckan promenerar han runt i köpcentret Redi, med prästkragen synlig. 10.1.2019 kl. 00:00
Patricia Högnabba jobbar med konfirmand- och ungdomsarbete i Matteus församling.

Insikt. "Jag har hört till dem som helst klarar sig själva (även om det innebär att man sitter och googlar halva natten)." 10.1.2019 kl. 00:00
Johanneskyrkan är en viktig knutpunkt för församlingen.

Jubileum. – Johannes församling är en rik församling i ordets djupa bemärkelse, säger kyrkoherde Johan Westerlund. 10.1.2019 kl. 00:00
Fred Wilén vill erbjuda gemenskap för de redan församlingsaktiva och utmana nya passiva medlemmar.

Nyanställd. Från årsskiftet inledde Fred Wilén ett treårigt vikariat som kyrkoherde i Matteus församling. Stefan Forsén fick tjänst som direktör för gemensamt församlingsarbete vid Helsingfors samfällighet. 10.1.2019 kl. 00:00