Stöd i relationer

Helsingfors .

”Vem kan komma?” och nio andra vanliga frågor om familjerådgivningen.

8.8.2019 kl. 00:00

Hur beställer jag en tid till familjerådgivningen?

Tidsbeställningen är öppen vardag kl. 9-12 på numret 09 2340 2555. I telefonen svarar mottagningssekreterarna som är utbildade för sin uppgift och behandlar dina uppgifter konfidentiellt. I tidsbeställningssamtalet får du berätta lite om varför du vill boka en tid, familjerådgivningen återkommer sedan när det finns en tid för en första träff.

Är det bara par som kan komma till familjerådgivningen?

Nej, till familjerådgivningen kan man också komma ensam eller tillsammans med andra familjemedlemmar. Som enskild person kan du komma om du behöver stöd i frågor gällande par- eller familjerelationer, men det kan också handla om sorg, kriser eller andra svårigheter i din livssituation.

Måste jag höra till kyrkan?

Nej, samtalen vid familjerådgivningen förutsätter inte att du är medlem i kyrkan.

Kan man komma till familjerådgivningen som homo- eller bisexuell?

Ja, familjerådgivningen är öppen för alla och kan stöda dig till exempel om du har funderingar kring din egen sexualitet men också om du lever i ett homosexuellt förhållande och ni som par behöver stöd.

Hur lång tid är en träff?

En vanlig träff brukar vara ungefär 45 minuter för enskilda och 1 timme och 15 minuter för par, men detta kan variera enligt behov. Tillsammans med familjerådgivaren kommer du eller ni överens om hur ofta ni ska träffas, exempelvis varannan vecka.

Hur många gånger behöver man komma till familjerådgivningen?

Längden på kontakten varierar enligt dina egna behov och bestäms tillsammans med familjerådgivaren. För vissa som kommer till familjerådgivningen kan redan en handfull träffar göra en stor skillnad, medan andra vill ta mer tid på sig och träffas under en längre tid. I vanliga fall träffar man familjerådgivaren några gånger och bestämmer sedan ett preliminärt antal träffar, som kan ändras vid behov.

Vad kostar det?

Alla samtal vid familjerådgivningen är kostnadsfria.

Har jag tillräckligt stora problem för att söka hjälp?

Det är väldigt sällsynt att någon upplever att den kommit till familjerådgivningen i onödan, snarare önskar många att de tagit kontakt i ett tidigare skede. Ofta försöker man kanske hitta lösningar till sina problem på egen hand, men ibland kan det att man pratar med en utomstående ge det stöd man behöver för att komma vidare i sin situation. Om du upplever att du vill få diskutera din situation med någon så är det bra att ta kontakt. Vanliga ämnen som familjerådgivningen kan stöda i är bland annat:

· Svårigheter med att kommunicera i parförhållandet eller familjen

· Separation eller skilsmässa, både om du överväger eller redan går igenom det

· Närhet och sexualitet

· Otrohet och svartsjuka

· Psykiskt eller fysiskt våld

· Konflikter och kriser inom parförhållandet eller familjen

En av oss vill besöka familjerådgivningen, den andra vill inte. Hur ska vi göra?

Ingen kan tvingas till rådgivningen mot sin vilja, men i ett parförhållande är det också svårt att få en förändring till stånd om inte båda är villiga att arbeta för den. En vanlig oro kan vara att familjerådgivaren ska ta ställning för den andra parten. I verkligheten är familjerådgivaren en utomstående och opartisk diskussionspartner som försöker förstå båda parternas synvinklar och stöda förhållandet. Om man är av olika åsikt gällande att besöka familjerådgivningen kan en möjlighet vara att komma och pröva på hur det känns och bestämma om fortsättningen efteråt.

Jag har bestämt att jag vill skilja mig från min partner, men hen insisterar på att gå till familjerådgivningen. Är det någon vits med det längre?

Till familjerådgivningen kan man komma både om man funderar på att skilja sig eller redan har bestämt sig för att skiljas. Separationer kan väcka många tankar och känslor, speciellt om det även finns barn med i bilden. Att få diskutera med en utomstående kan göra att det är lättare att ta upp frågeställningar som man annars bär ensam. Vid familjerådgivningen kan man tillsammans gå igenom hur skilsmässan konkret ska genomföras, och det finns också möjlighet att få individuellt stöd vid behov.

Nicklas Storbjörk
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Diakonin hjälper den som är ensam eller behöver prata om och få hjälp med sina problem.

diakoni. Diankoniarbetarna hjälper där det behövs. Ibland genom att lyssna, ibland genom att ge mathjälp, följa med till FPA eller hälsa på den som ligger på sjukhus. 11.3.2020 kl. 00:01
Stefanie Lindroos jobbar som församlingssekreterare och informatör i Matteus församling.

ekofasta. "Jag förstod att jag lärt mig något annat utöver namnet på spännande nya veganprodukter: nämligen uppskattning." 11.3.2020 kl. 00:01
Kantorerna Dag-Ulrik Almqvist och Anne Hätönen låter ljuset från Kristusljuset gå vidare.

Earth Hour. Under Earth Hour den 28 mars slocknar Johanneskyrkans fasadbelysning för en timme. Men inne firas ljusmässa i en kyrka som långsamt lyses upp av levande ljus. 11.3.2020 kl. 00:01
I mars ordnas klädbytardagar både i Helsingfors och Ekenäs.

ekofasta. Våra kläder belastar miljön – ju fler plagg vi konsumerar, desto större belastning. En klädbytardag är ett hållbart sätt att förnya garderoben. 26.2.2020 kl. 00:01
Ulrika Mylius intervjuar Ditte Sandholm på scenen medan Christel Runne och Cecilia Stude förbereder sina frågor.

Tankar. Vad är en thinkshow? Jo, ett talkshow-inspirerat format som ska väcka tankar. Möt en grupp ungdomar som lyfte upp psykisk ohälsa i form av en thinkshow. 26.2.2020 kl. 00:01
Caroline Sandström jobbar med en ordbok om svenska dialekter i Finland. Hennes favoritplats i stan är Munksnäs bibliotek på Rievägen, nära Munksnäs kyrka.

fasta. "Jag har under senare år allt mer kommit att uppskatta kyrkoårets växlingar som ger en viss rytm och en möjlighet att fokusera på livet i hela dess mångfald såväl i ljus och glädje som i mörker och sorg." 26.2.2020 kl. 00:01
Emma Gustafsson hoppas många vill sjunga med i Voice.

körsång. Drömmer du om att få sjunga i kör även om det känns knepigt att hitta tid för övning varje vecka? Då kan projektkören Voice vara det du söker! 12.2.2020 kl. 00:01
Johanna Långbacka studerar journalistik och kommunikation. Hennes favoritplats i stan är Kronohagen.

Mänsklig värme. "Australiensisk butikspersonal, men också vanliga människor på bussen, fyller en funktion som jag tycker vi saknar i Finland." 12.2.2020 kl. 00:01
Du räcker till för ett gott föräldraskap, är budskapet i årets kampanj.

familjevardag. Det är lättare att vara förälder om det finns någon att vända sig till när man behöver hjälp. Det här har Gemensamt Ansvar tagit fasta på i årets insamling. 12.2.2020 kl. 00:01

tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01
Susanna Nygård jobbar som modersmålslärare. Hennes favoritplats i stan är Observatorieparken.

Hem. "Hör jag någon tala illa om det område som blivit vårt hem är jag inte sen att komma med ett försvarstal." 29.1.2020 kl. 00:01
Många tilltalas av de keltiska bönerna som är lätta att ta till sig och ofta involverar naturen och skapelsen. Man kan möta dem i Tomasmässan – eller på Minä olen-mässan i början av februari.

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01