Lokala församlingar spelar en central roll inom mathjälpen.

Bättre mathjälp är målet för ett nytt tvåårigt projekt

Matsvinn.

Gemensamma måltider, matkassar att ta hem, möjlighet att delta i kurser – mathjälpen i Helsingfors utvecklas ständigt.

2.5.2019 kl. 00:00

Helsingforsförsamlingarna och staden utvecklar som bäst mathjälpen i ett gemensamt tvåårigt projekt. Målet är att göra mathjälpen så smidig, mångsidig och lättillgänglig som möjligt. Katja Lehtola är en av de projektansvariga på Helsingfors samfällighet.

På vilket sätt förbättras mathjälpen helt konkret?

– Det är de lokala församlingarna, många organisationer och stadens servicecentraler som gör ett stort jobb med det här. Olika typer av billiga eller kostnadsfria gemensamma måltider ordnas redan nu runtom i Helsingfors. På en del av utdelningsställena får man också ta med sig mat hem. Ofta finns också en diakon på plats.

– Tillsammans med Helsingfors stad utvecklar vi också fältarbetet. Stadens socialarbetare jourar varje vecka och är beredda att hjälpa och ge råd vid de stora matköerna i bland annat Kvarnbäcken och Hursti.

Ni vill fokusera på matsvinn som tidigare inte kommit till nytta? Vilket svinn är det och räcker det till alla?

– Vi får en terminal för matsvinn vilket kommer att göra att vi bättre lyckas ta till vara stora partier av överbliven mat från industrin och partihandeln. Vi undersöker också möjligheten att använda matsvinn från skolbespisningen. Just nu råder det ingen brist på överbliven mat utan fullt duglig mat slängs fortfarande bort. Med tanke på miljön skulle det vara fint om allt svinn togs till vara.

De som uppsöker mathjälpen erbjuds att delta i social verksamhet, vad innebär det?

– Här spelar de lokala församlingarna och stadens servicecentraler en central roll. Om man ser på utbudet på cervicecentralerna i östra Helsingfors under en vecka så finns till exempel keramikkurser, arbetslivsgrupper, snickarverkstäder och utfärder. Vi vill också uppmuntra människor att starta egna grupper och kurser som skulle intressera dem, då kan församlingarna och staden hjälpa till genom att erbjuda lokaler.

Skulle Vandas modell ”Gemensamt bord”, där man äter tillsammans, fungera i Helsingfors där 750 personer besöker till exempel Kvarnbäcken dagligen?

– Modellen som sådan kan inte överföras till Helsingfors, men vi kan lära oss mycket av hur de exempelvis organiserar logistiken kring matsvinnet. Vi vill snarare utvidga nätverket för mathjälp och erbjuda olika alternativ för olika situationer.

Ulrika Hansson

Helsingfors. Under dessa två år som jag jobbat i Helsingfors har en fundering med jämna mellanrum cirkulerat i min hjärna. Denna fundering handlar om frågan 22.11.2022 kl. 15:49

PERSONER. Hon är församlingssekreterare i Johannes församling och just nu fullt sysselsatt med församlingsvalet. 9.11.2022 kl. 12:10

HELSINFORS SAMFÄLLIGHET. Iklädda kåpor och kronor kommer Johannes församlings volontärer i år igen att möta flera hundra daghemsbarn under församlingens populära julvandringar. Nu efterlyser man fler som vill vara med och dramatisera julens budskap för de minsta. 9.11.2022 kl. 00:00

sorg. För en månad sen sedan hade jag förmånen att tillsammans med projektkören Matteus Voice åka upp till min hemstad, Lycksele i södra Lappland på andra sidan viken. Anledningen var både enormt vacker och outsägligt sorglig. 9.11.2022 kl. 08:00

Helsingfors. Den vacklande ekonomin i Matteus församling i Helsingfors blir inte bättre av att svenska församlingar i huvudstaden fusioneras. Driv på att höja skatte­öret i stället, föreslås i en rapport till domkapitlet. 6.10.2022 kl. 15:04

Helsingfors. Efter ett och ett halvt års intensivt arbete är Johanneskyrkans fasadrenovering avslutad och kyrkan har äntligen blivit av med höljet av byggställningar. Byggmästare Kai Heinävaara från Helsingfors kyrkliga samfällighet är mycket nöjd med resultatet. 13.10.2022 kl. 12:00

PERSONER. Sara Fagerholm gillar att jobba i sin egen församling. 13.10.2022 kl. 12:00

Helsingfors. I skrivande stund kan jag inte se mig mätt på höstens vackra färger omkring mig: Träden, solen, den blå himlen och havet. Lingonen, de halvtorra blåbären med brinnande röda blad och svamparna jag sällan hittar, allting är som en vacker tavla. Ju äldre jag blir, desto bättre blir jag på att stanna upp och njuta av det som finns runtomkring mig i stunden. 13.10.2022 kl. 12:00

HÖSTDAGARNA. Höstdagarna hör till de större ungdomsevenemangen i Borgå stift och lockar varje år hundratals deltagare. – En av de bästa sakerna med Höstdagarna är att det för samman människor med olika bakgrund och åsikter, säger Patricia Högnabba. 28.9.2022 kl. 06:00

ÖPPENHET. Stefan Forsén skriver om vikten av att som människa öppna upp sig för Guds verklighet som gör upp med människans bundenhet i negativa mönster. 28.9.2022 kl. 06:00

SALT. Han talar på Matteus SALT den 13 oktober under rubriken: Alla kan profetera. 28.9.2022 kl. 06:00

barnfamiljer. Höstterminen har börjat och i församlingarna ordnas en hel del verksamhet för barn och familjer. – Det är minst lika viktigt för föräldrarna att få kamratstöd under småbarnsåren som kan vara ganska hektiska, säger Daniela Strömsholm. 14.9.2022 kl. 06:00

HÖST. Edith Kortekangas skriver om nåden som räcker till och att människans värde inte mäts i prestationer utan i dem vi är. 14.9.2022 kl. 06:00

DRUMSÖ. Han leder Fritids i S:t Jacob som är öppen för alla i årskurserna 3–6. 14.9.2022 kl. 06:00

LÅTSKRIVNING. Hon är singer/songwriter och ger ut ny musik igen efter en paus på fem år. 31.8.2022 kl. 06:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet