Att fira påsk tillsammans med familjen känns viktigt för Merete Mazzarella.

Påsken ställer färre krav

Minnen.

Påsken är Merete Mazzarellas favorithögtid. Den är både mörker och ljus. Hon minns allt från hemlagad memma till en ensam påsk som tolvåring. Och hon brukade älska påskalamm, men det fick ett abrupt slut.

17.4.2019 kl. 00:00

– Högtider är viktiga. Nuförtiden när alla butiker är öppna nästan jämt så är det så liten skillnad på vardagar och veckoslut. Då får årshelgerna tiden att stanna upp lite, säger Merete Mazzarella.

Hon är en av Svenskfinlands mest betydande författare. Hon har, genom bland annat självbiografiskt skrivande, umgåtts mycket med minnen.

– När jag var ung var påsken lång och tråkig. Mitt hem var inte präglat av någon sträng kristendom. Min mamma var kristen, men hon var dansk så det var en glad grundton. Men konventionen när jag växte upp var att inte göra något på långfredagen. Den skulle vara en dyster dag då man skulle se till att man inte gjorde något roligt.

Hon tycker att påsken är årets finaste helg.

– Trots att olika kommersiella krafter försöker hetsa oss att skicka kort och laga krånglig mat så är påsken ändå mindre kravfylld än julen. Jag tror det är mycket lättare att vara ensam på påsken än på julen.

– Påsken är också så fin för att den är både mörk och ljus. Ljuset kommer efter mörkret. Det är både död och uppståndelse.

Påskfirande utomlands

Merete Mazzarella växte upp som ambassadörsbarn och har bland annat bott i Kina, Turkiet och Indien.

– Vi har alltid i min familj varit noga med att fira de här stora kristna helgerna, var vi än har bott. Min mamma hade tjänstefolk hemma, men hon ställde sig ändå och gjorde memma. Hon var mycket för traditioner.

Hon kommer speciellt ihåg en påsk när hon som tolvåring nyss börjat i internatskola i England. Hennes föräldrar befann sig då i Turkiet.

– Jag fick inte resa hem till mina föräldrar. Det var min första påsk hem-ifrån. Avstånden var stora och det var dyrt att resa, så jag bodde hos engelska vänner. Jag minns inte hur de firade, men det var annorlunda.

Mazzarella tror att hennes generation har varit lite dålig på att föra traditioner vidare.

– I min generation har vi kanske känt oss lite nedtyngda av traditioner och gjort oss av med för mycket.

Merete Mazzarella brukade älska lammkött, en tradition från hennes mammas sida. Numera är hon vegetarian, men lamm var det sista köttet hon åt.

– Jag var på en konferens i Norge och så var det konferensmiddag. Och du vet hur det är på restauranger nuförtiden, att de ska berätta allt om vad man äter, och då sa de vad lammet hette. Då tänkte jag att inte kan jag äta något jag blivit presenterad för. Namn är väldigt viktiga. Något som har ett namn har en speciell status.

I romanen Påsk skriver Merete Mazzarella om hur huvudpersonen Birgitta drar sig tillbaka och firar en påsk utan man och barn. En sådan påsk drömmer Merete Mazzarella inte själv om.

– Jag har inget behov av att uppsöka ensamhet, men lite tid för reflektion kan jag vilja ha.

– Ett familjeumgänge känns väldigt viktigt för mig. Min son och mina barnbarn bor i USA, men jag och min man är bjudna hem till hans sons familj.

Några dagar ska hon och hennes man tillbringa i sin lägenhet i Uppsala.

– Jag har faktiskt tänkt att det också ska få bli en gudstjänst i Uppsala domkyrka.

Synen på högtider ändras med tiden.

– Att tänka på tidigare påskar är som att dyka ner genom åren. Alla de människor man har mist tänker man på. Det blir en stark påminnelse om tidens gång och alltings föränderlighet. Sedan är det också roligt att tänka att det kommer nya människor till, barn och barnbarn.

Ulrika Hansson

Johannes. Hon och hennes bröder ordnar en välgörenhetskonsert för Gemensamt ansvar den 26.3 kl 18 i Johanneskyrkan. 21.2.2023 kl. 17:02

Helsingfors. Vad händer om man läser Bibeln varje dag under ett år? 9.2.2023 kl. 12:01

KOLUM. ”Det är aldrig så bråttom att man måste springa”, lär min farmor ha sagt till min mamma när hon som 20-åring flyttade in i huset efter att hon gifte sig med pappa. Då var farmor sjuk och låg i sängen, men hörde hur mamma kom springande upp till huset. 7.2.2023 kl. 07:00

Helsingfors. – Jag har nog en passion för mitt jobb, säger Gun Geisor. Hon har jobbat med ungdomar hela sitt vuxna liv. 7.2.2023 kl. 07:00

DRUMSÖ. Under våren samtalar Sofia Torvalds med inbjudna gäster kring stora samhällsfrågor som lätt kryper under huden på oss. 24.1.2023 kl. 00:00

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

KOLUM. I år har jag inte gjort något nyårslöfte, men när jag såg tillbaka på det år som gått funderade jag på vad jag lärt mig av det. Den kanske största lärdomen är att inte ta något för givet. 25.1.2023 kl. 00:00

JULFRED. Kan jag drömma om den i en värld där ondskan visar sitt fulaste ansikte? 21.12.2022 kl. 11:28

Helsingfors. Han kommer från Bradford i England, är gift med en finlandssvenska och firar nu sin tjugofemte jul i Finland. 21.12.2022 kl. 11:20

SLÄKTFORSKNING. Släkten följa släktens gång, sjunger vi flitigt i juletid. Men hur viktigt är det egentligen att lära känna dem som gått före oss? En som vet mer än de flesta är släkt forskaren Peter Ragnvaldsson. 21.12.2022 kl. 11:16

HALLÅDÄR. Hon är sjutton år och är med och sjunger De Vackraste Julsångerna i projektkören MatteusVoice. 9.12.2022 kl. 10:12

Helsingfors. Jag har en förkärlek för julen. Allt från musiken till pyntet och alla B-klass klyschiga julfilmer. Allt som får en i stämningen för julen gör mej glad. 9.12.2022 kl. 10:08

Helsingfors. Under hösten har Petrus församling haft två ungdomsdiakoner på projektanställning. Här delar de sina tankar kring hur kyrkan möter ungdomar och vad den kunde göra annorlunda. 9.12.2022 kl. 10:18

Helsingfors. Hon inspireras av julfrid och hållbarhet. Hanna-Riikka Heikkilä har illustrerat och vill förmedla glädje och ljus i vintermörkret. 22.11.2022 kl. 15:58

Helsingfors. Elias Ahlskog arbetar som projektanställd inom ungdomsdiakoni i Petrus församling och tänder här det första adventsljuset. 22.11.2022 kl. 15:53

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet