På lördagen inleds mässan i mörker för att sedan övergå till ljus.

Från mörker till ljus

Midnatt.

– Om man vill uppleva att kyrkan faktiskt har effekt, att kyrkan kan bidra till upplevelser, ska man komma på midnattsmässan. Och helst på påskens alla tre gudstjänster, säger Mikael Busck-Nielsen.

17.4.2019 kl. 00:00

Skärtorsdagen, långfredagen och påskaftonen. Det är de tre dagarna man ska pricka in i kalendern.

Skärtorsdagsmässan i Gamla kyrkan är en helt vanlig mässa ända fram till nattvarden. Efter nattvarden sjunger kantorn ”Gud min Gud, varför har du övergivit mig”. Sedan blir det mörkt.

– Lamporna släcks i kyrkan, altaret töms och kläs av och ibland läggs ett svart tyg på. När mässan är slut är det mörkt, kallt och dystert, säger Mikael Busck-Nielsen som är församlingspastor i Johannes församling och liturg på midnattsmässan i år.

Långfredagen är alldeles unik. Den är också en av Busck-Nielsens personliga favoriter under kyrkoåret. Under skärtorsdagen har instrumenten tystnat, så på långfredagen ingår flera sjungna delar utan ackompanjemang. Den medeltida hymnen ”Höga kors” hör till de sånger som bara hörs på långfredagen. Oftast sjunger man också evangelieläsningen.

– Alla reagerar olika på upplägget. Det är otroligt fint och gripande när bibelberättelserna kombineras med sång. Musiken går förbi det rationella.

Helgen kulminerar i lördagens midnattsmässa som börjar klockan 23 och pågår till efter tolvslaget. Under torsdagen går man in i mörkret, på fredagen är man helt och hållet i mörkret och på lördagen inleds mässan i mörker – för att sedan övergå till ljus.

– Jag brukar ha ett litet ljus med mig så jag ser texten, säger Busck-Nielsen och skrattar.

När inledningsdelarna är över kommer påskhälsningen som börjar med att någon kommer bärande på påskljuset, även kallat Kristi ljus. På sin väg genom kyrkdörren till altaret stannar personen tre gånger och ropar frasen Kristi ljus.

– Ljuset sprids sedan från Kristi ljus och till sist sitter alla med ett levande ljus i handen.

I midnattsmässan deltar vanligtvis 40 till 50 personer, vilket är ungefär samma mängd som under en vanlig söndag i Johanneskyrkan.

Midnattsmässan kulminerar i en paschafest i Högbergssalen efter tolvslaget. Salen brukar vara dekorerad med narcisser.

– Vi har duktiga vaktmästare som gör paschor. Så äter vi alla pascha och bullar tillsammans.

Varför ska man gå i midnattsmässan?

– Det är ett sätt att uppleva att påsken faktiskt betyder något. Julen firar många, men påsken går lätt förbi. Och om man vill uppleva att kyrkan faktiskt har effekt, att kyrkan kan bidra till upplevelser, ska man komma på midnattsmässan. Och helst på alla tre gudstjänsterna.

Midnatt i Petrus och Johannes församlingar

• Midnattsmässa i Johanneskyrkan (Högbergsgatan 12) kl. 23 på påsklördag 20.4.

• Påsknattens gudstjänst i Åggelby gamla kyrka (Brofogdevägen 12) kl. 23.30 på påsklördag 20.4.

Louise Häggström

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

Kolumn. Jag sökte tjänsten som kyrkoherde i Petrus med visionen att församlingen ska vara öppen för alla. Det finns så många föreställningar om att människor inte duger i kyrkan. Ändå är kyrkan den sista plats som ska ge sådana signaler. Vi har ett bättre budskap än så. 28.8.2024 kl. 17:03

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

Helsingfors. Penslar, kritor, vattenmuggar – Johannes vardagsrum bjöd på en eftermiddag fylld av färger och former. 6.8.2024 kl. 13:05

Kolumn. Konsthistoriker och teologer har skickligt benat i de här reaktionerna förklarat referenserna och vänligt påmint oss om hur kristenheten måste ta sig an mer brännande frågor än symbolproblematik och våra egna ömma tår. 6.8.2024 kl. 13:00

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

lekholmen. – På Lekholmen är alla välkomna, precis sådana de är, utan att behöva bära någon sorts mask, säger Walter Wallén som är lägergårdschef på församlingarnas lägerö i sommar. 29.5.2024 kl. 20:19

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Kolumn. Jag erkänner. Ibland tar jag vissa saker för givet. För en tid sedan läste jag om människor som lever i svåra förhållanden och som blir förföljda på grund av sin tro. Nik Ripken berättar hur han reste i olika länder där de kristna möter svår förföljelse. 10.5.2024 kl. 20:19

HALLÅ DÄR. Han är en musicerande verksamhetsledare på Svartholmen i sommar. 10.5.2024 kl. 20:17

SJÄLAVÅRD. Anne Koivula drömmer om en församling som är själavårdande i sin karaktär. Hon hoppas att kyrkans olika gemenskaper skulle vara så vänliga och ärliga att att man vågar söka sig till dom också när det känns tungt i livet. 10.5.2024 kl. 20:15

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16

Kolumn. I februari öppnades Johannes vardagsrum i Tomaskyrkan i Mejlans. En plats för vardagsgemenskap och samvaro. Ett utrymme för olika aktiviteter också över generationsgränserna 22.4.2024 kl. 17:08

HALLÅ DÄR. Som utbildad klass- och slöjdlärare samt grafisk designer vet Edit Koskinen hur svårt men viktigt det är att vara tydlig i sin kommunikation. Hon vikarierar som informatör i Petrus församling. 22.4.2024 kl. 17:04

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet