Lovsångsgruppen backar upp gudstjänsbesökarna med sånger på svenska och finska.
Lovsångsgruppen backar upp gudstjänsbesökarna med sånger på svenska och finska.

Vita små lappar med vår innersta längtan

förbön.

”Vi ber för att en person som fått cancer ska bli frisk”, ”vi ber för en pojke som behöver bli sedd av sin pappa”, ”tack för att relationen mellan två släkter blivit bättre”. Bönerna och tackämnena läses upp ärligt och naket under förbönsgudstjänsten i Munkshöjdens kyrka.

5.4.2019 kl. 13:55

Människorna droppar in i Munkshöjdens kyrka, en och en eller i mindre grupper. De får med sig ett sångblad, en lapp och en penna vid dörren. Vissa småpratar och skrattar, andra sitter tysta i sin bänk. Om en kvart börjar förbönsgudstjänsten ”Förbön och tack”, en tradition sedan 1973.

– Vi bär fram folks behov och nöd för Herren och lägger allt i hans helande, förlåtande och välsignande händer, som Ulla-Christina Sjöman brukade uttrycka det, säger Bengt Lassus.

Bengt Lassus är pensionerad kyrkoherde och har med Stig-Olof Fernström förvaltat förbönsgudstjänsten i Petrus församling sedan den välkända förbönsledaren Ulla-Christina Sjöman steg tillbaka.

– I början brukade det vara trängsel här, men nu har det stadigt gått neråt under ganska många år. Det här var en av de första förbönsgudstjänsterna inom den lutherska kyrkan. Sedan har sådana gudstjänster blivit vanligare och behovet har inte varit det samma, berättar Lassus.

Men fortfarande kommer både yngre och äldre med de mest skiftande behov. Och inför varje gudstjänst, som hålls varannan vecka, kommer det in hundratals böne- och tackämnen under själva gudstjänsten, per telefon och e-post.

– Cancer, relationsproblem, ekonomiska bekymmer, arbetslöshet, barn som är sjuka, psykiska problem, barnlöshet – hela skalan finns. Ibland har vi också bett för någon hund eller ko. Hela skapelsen finns i Guds omsorg, säger Lassus.

Ett team av kring 25 frivilliga sköter allt från att sammanställa förbönsämnena som kommit in till att vara med i lovsångsgruppen. Också själavårdare finns på plats.

Merete Virkkunen-Reinikainen har varit med sedan 1980-talet som frivillig.

– Jag har upplevt det som så fint att människor kunnat överlämna svårigheter i Guds händer, vad än det varit.

Michael Mattlin är också frivillig sedan många år.

– För mig har det här känts viktigt när jag upptäckt att det har en funktion, att det händer saker. Jag hör om bönesvar och har själv upplevt att jag fått bönesvar.

En trygghet i vardagen

Paula och hennes son Oliver, som nu är i tjugoårsåldern, har besökt ”Förbön och tack” under många år. Ibland mer sporadiskt på grund av studier och utlandsvistelse.

– Min man, Olivers pappa, blev sjuk och dog i cancer när Oliver var sex år.

Det var under sjukdomstiden Paula började gå i förbönsgudstjänsten, och fortsatte gå.

– Jag sökte Guds ledning som ensamförälder. Även om man kan be hemma är det viktigt att dela, säger hon.

– Det är en varm och trygg stämning här. Det känns som att det här är något som förankrar oss, en kontinuitet i vardagen och i en föränderlig värld, säger Oliver.

Ulrika Hansson

jultraditioner. "Finns det någon ny dimension som kommer att avslöjas? Vad kommer att skalas av för gott i vårt julfirande?" 9.12.2020 kl. 09:00
I år kommer församlingarna i Helsingfors att strömma De vackraste julsångerna över nätet.

julmusik. Juslångerna får oss att minnas jular som gått och komma i stämning inför den jul som kommer. I år kommer julsångerna hem till oss. 9.12.2020 kl. 09:00

adventskalender. För bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse var uppdraget att skapa en adventskalender lite av en dröm som gick i uppfyllelse. 2.12.2020 kl. 10:05

adventskalender. På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan. 25.11.2020 kl. 09:47
Joanna Lindén-Montes och Pirjo Liukkonen lärde känna varandra när de bodde i samma hus i Rönnbacka. I början talade de mest finska men vänskapen har också hjälp Pirjo att tala mera svenska i vardagen.

Grannar. Att ta kontakt med sina grannar kan ge både trygghet och vänner. 25.11.2020 kl. 10:00

julmusik. Han är kantor i Johannes församling och får spela julmusik utan att se sin publik i år. 25.11.2020 kl. 00:01

covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

julfirande. Hon drömmer om att det ska gå att fira jul tillsammans i församlingen även i år. 11.11.2020 kl. 07:00
Lekholmen hör till de lägergårdar som stängs fram till årsskiftet.

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38
"Det är som att stiga in i ett led, tidevarv komma och försvinna."

traditioner. Att tända ljus på gravarna hör till hennes Allhelgonatraditioner. 26.10.2020 kl. 16:34
Maria Repo-Rostedt jobbar som församlingspastor i Johannes församling.

Allhegona. "Vi behöver ta avsked, minnas, gråta och visa medkänsla tillsammans." 28.10.2020 kl. 00:01
Mikael Busck-
Nielsen och Karin Salenius
leder diskussionsgruppen för frånskilda.

Samtalsgrupp. Johannes församling vill erbjuda människor en möjlighet att tala om livet efter skilsmässan och startar en samtalsgrupp för frånskilda. 14.10.2020 kl. 07:00