Lovsångsgruppen backar upp gudstjänsbesökarna med sånger på svenska och finska.
Lovsångsgruppen backar upp gudstjänsbesökarna med sånger på svenska och finska.

Vita små lappar med vår innersta längtan

förbön.

”Vi ber för att en person som fått cancer ska bli frisk”, ”vi ber för en pojke som behöver bli sedd av sin pappa”, ”tack för att relationen mellan två släkter blivit bättre”. Bönerna och tackämnena läses upp ärligt och naket under förbönsgudstjänsten i Munkshöjdens kyrka.

5.4.2019 kl. 13:55

Människorna droppar in i Munkshöjdens kyrka, en och en eller i mindre grupper. De får med sig ett sångblad, en lapp och en penna vid dörren. Vissa småpratar och skrattar, andra sitter tysta i sin bänk. Om en kvart börjar förbönsgudstjänsten ”Förbön och tack”, en tradition sedan 1973.

– Vi bär fram folks behov och nöd för Herren och lägger allt i hans helande, förlåtande och välsignande händer, som Ulla-Christina Sjöman brukade uttrycka det, säger Bengt Lassus.

Bengt Lassus är pensionerad kyrkoherde och har med Stig-Olof Fernström förvaltat förbönsgudstjänsten i Petrus församling sedan den välkända förbönsledaren Ulla-Christina Sjöman steg tillbaka.

– I början brukade det vara trängsel här, men nu har det stadigt gått neråt under ganska många år. Det här var en av de första förbönsgudstjänsterna inom den lutherska kyrkan. Sedan har sådana gudstjänster blivit vanligare och behovet har inte varit det samma, berättar Lassus.

Men fortfarande kommer både yngre och äldre med de mest skiftande behov. Och inför varje gudstjänst, som hålls varannan vecka, kommer det in hundratals böne- och tackämnen under själva gudstjänsten, per telefon och e-post.

– Cancer, relationsproblem, ekonomiska bekymmer, arbetslöshet, barn som är sjuka, psykiska problem, barnlöshet – hela skalan finns. Ibland har vi också bett för någon hund eller ko. Hela skapelsen finns i Guds omsorg, säger Lassus.

Ett team av kring 25 frivilliga sköter allt från att sammanställa förbönsämnena som kommit in till att vara med i lovsångsgruppen. Också själavårdare finns på plats.

Merete Virkkunen-Reinikainen har varit med sedan 1980-talet som frivillig.

– Jag har upplevt det som så fint att människor kunnat överlämna svårigheter i Guds händer, vad än det varit.

Michael Mattlin är också frivillig sedan många år.

– För mig har det här känts viktigt när jag upptäckt att det har en funktion, att det händer saker. Jag hör om bönesvar och har själv upplevt att jag fått bönesvar.

En trygghet i vardagen

Paula och hennes son Oliver, som nu är i tjugoårsåldern, har besökt ”Förbön och tack” under många år. Ibland mer sporadiskt på grund av studier och utlandsvistelse.

– Min man, Olivers pappa, blev sjuk och dog i cancer när Oliver var sex år.

Det var under sjukdomstiden Paula började gå i förbönsgudstjänsten, och fortsatte gå.

– Jag sökte Guds ledning som ensamförälder. Även om man kan be hemma är det viktigt att dela, säger hon.

– Det är en varm och trygg stämning här. Det känns som att det här är något som förankrar oss, en kontinuitet i vardagen och i en föränderlig värld, säger Oliver.

Ulrika Hansson
Edith Kortekangas studerar till socialarbetare.

Mod. "Mod är att våga leva med ett sårbart hjärta i en värld där vårt hjärta ibland kommer att brista." 1.2.2021 kl. 00:00

hjälpledare. Hon trivs med att vara hjälpledare och har fått många fina minnen från lägren. 1.2.2021 kl. 08:00
Idrotten spelar en stor roll i Johan Ekroths vardag. "Till 99,9 procent har fotbollen räddat mitt liv. Resten kommer uppifrån."

beroende. Han drack tills hans kropp nästan gav upp. Vid nyåret tänkte Johan Ekroth tillbaka och insåg att han nu levt längre som nykter än han någonsin tidigare gjort i sitt liv. 29.1.2021 kl. 15:38

Sorgekurs. Hon gick sorgekursen Vägen vidare i fjol och fick förtroende för ledarna. 20.1.2021 kl. 09:00
Inom diakonin försöker man lindra ensamheten genom att ringa upp och prata i telefon.

diakoni. Diakoniarbetarna pratar mer i telefon än vanligt. För många av deras klienter har det blivit svårare att klara ekonomin i restriktionernas spår – men framför allt är ensamheten svår. 20.1.2021 kl. 07:00
Louise Häggström jobbar som informatör i Johannes församling.

nyårslöften. När andra håller nyårslöftena på minimal nivå sätter Louise Häggström upp femton mål inför 2021. 20.1.2021 kl. 08:00

Konferens. Han ser pandemin som en möjlighet och har planerat Disciple-konferensen i ny form. 4.1.2021 kl. 13:39

Språkbad. Christina Elving-Andersén frågar sig om vi svensktalande själva ger rum för en levande tvåspråkighet. 4.1.2021 kl. 11:06
Markus Andersén saknar inte sitt gamla liv, men kan fortfarande lockas av tanken att ta på sig fler uppgifter.

nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09
– Ingen orkar om man hela tiden måste vara missnöjd med sig själv, säger Anna Korkman Lopes.

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

distansgudstjänst. Bokmässa, gudstjänst och julkonsert. Allt sker på nätet i år – men hur ska man hitta in? 16.12.2020 kl. 09:00
I Matteus Masked Singers sjunger bland annat en björn, en kamel och en åsna julsånger.

Musikunderhållning. Matteus församling spelade in en julkonsert där alla uppträder maskerade. Titta och försök gissa vem som döljer sig bakom maskerna! 16.12.2020 kl. 09:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00

julsånger. Hon är åtta år och sjunger i Petrus församlings barnkör. 9.12.2020 kl. 10:00