Fred Wilén jobbar som tf. kyrkoherde i Matteus församling.

Fastforward i fastan

Rannsakan.

"Men så blev det inte – funderar jag med hälften av Geishaplattan i handen."

5.4.2019 kl. 13:51

Igen har det hänt! Småhemliga löften som jag gav mig själv vid askonsdagen har inte hållit. Jag tänkte, i år igen, försöka låta bli allt onödigt som godis och snacks under fastan – men så blev det inte – funderar jag med hälften av Geishaplattan i handen.

Jag vet att fasta inte handlar om någon religiös bantningskur, utan om att kunna avstå från något. Att lägga saker i deras rätta ordning, att våga se in i sig själv. Att städa upp och ge plats för Jesus.

Jag tror att det här med att ge plats för Jesus fungerar bättre om man är lite hungrig – i ett däst tillstånd finns det inte rum för något annat längre. Hungern handlar om att få möta den mänskliga Jesus som vandrar mot sin tragedi.

Det är någonstans här som jag varje år får stanna upp och fundera på Guds genialiska idé med att låta Sonen få en mänsklig form. Att låta honom finnas bland oss en tid och att låta honom känna allt det där som du och jag känner. Att vara en del av något, eller att bli övergiven. Att bli förstådd eller att vara missförstådd. Att känna sig säker och trygg, eller att till och med uppleva att Gud vänt en ryggen, som Jesus gjorde. Gud kan genom Jesus veta hur det är att vara människa, hur det känns när man inte lyckas hålla sina små eller stora löften. Hur det är att vara du eller jag.

I mitt vardagliga tilltal i bön till Jesus känns det lättare att tala med någon som vet hur saker är. En som också har tagit den där lättare vägen och låtit bli att göra saker grundligt.

Den lila färgen som vi ser i kyrkorna under fastan fungerar som en påminnelse för mig om att stanna upp och fundera lite på vad som händer med mig just nu. I katolska kyrkor har jag sett hur man sveper in Jesus på krucifixen med lila tyg och på det här sättet tvingar oss att skärpa blicken på vår mästare.

Fred Wilén arbetar som tf. kyrkoherde i Matteus församling.

Hans favoritplats i stan är stränderna runt Drumsö – havet fascinerar alltid.

Fred Wilén

lidande. Eric Barco spelar i år rollen som Jesus i passionsdramat Via Crucis: – Det finns otroligt mycket lidande i vår tid. 17.4.2019 kl. 00:00

förbön. ”Vi ber för att en person som fått cancer ska bli frisk”, ”vi ber för en pojke som behöver bli sedd av sin pappa”, ”tack för att relationen mellan två släkter blivit bättre”. Bönerna och tackämnena läses upp ärligt och naket under förbönsgudstjänsten i Munkshöjdens kyrka. 5.4.2019 kl. 13:55

vigsel. Bröllopstrenden ser inte ut att klinga av, tvärtom önskar dagens brudpar allt högre standard på sin bröllopsdag. Av kyrkan önskar man en stämningsfull ceremoni, det ska kännas festligt att gå fram till altaret. 5.4.2019 kl. 13:41

Möjligheter. "Jag tror nyckeln till att få det vi allra mest längtar efter är att våga välja något." 21.3.2019 kl. 20:19

Löften. Många av oss är rädda för att engagera oss regelbundet i en hobby. – Ibland blir kraven bara för stora och då låter vi bli att förbinda oss, säger Daniel Jakobsson. 21.3.2019 kl. 20:03

vardag. ”Kvinnor mitt i livet” heter en grupp som delat och pratat om det mesta, allt från vaknätter och småbarnsliv till åldrande föräldrar och självutveckling. Du är välkommen med! 21.3.2019 kl. 19:16

fest. Petrus församling i Helsingfors har nått en milstolpe. Den första helt egna kyrkan i Månsas invigdes på söndag eftermiddag och samtidigt firades Petrus församlings tioårsjubileum. Kyrkan var fylld till bristningsgränsen. 10.3.2019 kl. 20:46

Lägerliv. Sommarlov och arbetande föräldrar är en dålig kombination. Varför är läger bra? Och vad gör man som förälder om ens sommarlovslediga barn inte vill delta? 7.3.2019 kl. 13:04

Kyrktorn. "Kyrkpressens Helsingforssidor finns till eftersom vi cityförsamlingar vill tala till våra stadsbor på stadsbors vis." 7.3.2019 kl. 11:39

Papparoll. Jaan Siitonen är föräldraledig av många skäl. Han vill hinna umgås med Ellen men han vill också förbättra sin position där hemma. – Jag vill inte vara en outsider. 7.3.2019 kl. 11:24

Stödperson. – Före sista morfindosen tog hon adjö och tackade mig, säger Seija Stenfors. Hon är stödperson för allvarligt sjuka människor. 21.2.2019 kl. 00:00

Bråttom. "Nej, konstaterade jag förra hösten en kväll då jag satt i mitt arbetsrum ..." 21.2.2019 kl. 00:00

Nytt. Månsas kyrka har renoverats grundligt. Nu flyttar Petrus församling in i sin första egna kyrka. 21.2.2019 kl. 00:00

Rannsakan. Får jag göra goda saker för att själv må bättre? Och hur mycket goda handlingar måste jag utföra? Kan jag sitta på min kammare och vara god? – Godhet är en horisont vi styr mot enligt bästa förmåga, säger Hilkka Olkinuora. 7.2.2019 kl. 10:06

biskopsval. "Ju äldre jag själv blir, desto mer anser jag att åldern bara är en siffra", skriver Markus Andersén i veckans sökruta. 7.2.2019 kl. 09:56