Välkommen till oss! Så hälsade min syster mig när jag kom och hälsade på henne för många år sedan. Med mig hade jag en gäst som aldrig varit hos min syster och hennes familj förut. Det var därför min syster hälsade som hon gjorde. Även om hälsningen inte i första hand gällde mig kände jag mig ändå speciellt välkomnad och det värmde! En av mina vänner brukar svara i telefonen med ett mycket glatt ”Hej!”. Jag blir alltid lika glad och jag får verkligen en känsla av att hon gärna pratar med mig. Båda de här exemplena handlar om att vara sedd och älskad, de handlar om att vara välkommen.
Tyvärr känner vi ju oss inte alltid sedda, älskade och välkomna. Ibland är vi faktiskt inte välkomna. De flesta av oss kan berätta om situationer eller sammanhang där vi känt oss obekväma, där det inte har varit lätt att vara. En sådan situation blir ögonblickligen lättare om man möter en enda vänlig person. När jag känner mig övergiven och obekväm brukar jag tänka på olika saker som Bibeln säger om vad Gud tycker om mig. Speciellt tycker jag om Sefanja 3:17, där det står att Gud är glad över mig och att han ser mig. Det tröstar mig att veta det.
Det är skönt att veta att jag alltid är välkommen till Gud 24/7 oberoende av hur jag känner mig eller hur det ser ut runt omkring mig. Ett sätt att komma till Gud är att tala med honom, att berätta precis som det är. Han är intresserad av hur jag har det och han vill ha med mig att göra. Bön är att vara tillsammans med Gud. Jesus viskar ”Kom till mig!” Vi är välkomna till honom, ALLTID. Vi är sedda och älskade!
Gunilla Riska är diakonissa i Petrus församling.
I dag tänker hon på barnen i Finland och i hela vår värld, de skulle behöva få veta att Gud finns på riktigt och bryr sig om dem.
Hennes tips: Säg ”Hej!” till dina grannar, så småningom kanske ni börjar prata med varandra.
Hennes kalenderglimt är Förbön och tack 29.1 kl 19.00 i Munkshöjdens kyrka.