Mikael Busck-Nielsen är den enda svenskspråkiga prästen som jobbar i ett köpcenter i Helsingfors.

Han har köpcentret som arbetsplats

Tillgänglighet.

Kyrkan ska synas i gatubilden och i vardagen, anser Mikael Busck-Nielsen. En dag i veckan promenerar han runt i köpcentret Redi, med prästkragen synlig.

10.1.2019 kl. 00:00

– Några församlingsungdomar frågade mig häromdagen om jag nu ska vara en sådan där präst som går fram till folk och frågar: Vill du tala om Jesus? Men det vill jag inte göra, skrattar Mikael Busck-Nielsen.

Han är församlingspastor i Johannes församling i Helsingfors, men varje tisdag promenerar han runt i det nya köpcentret Redi i Fiskehamnen. Faktum är att han är den enda svenskspråkiga så kallade köpcenterprästen i Helsingfors.

– Jag har inte kommit fram till hur jag bäst ska signalera att jag talar svenska, om det ska vara en fleecejacka med stor text på ryggen eller något annat. Förslag mottages gärna!

Samtalen i köpcentret har inte blivit långa och djuplodande än. Men människor i många olika åldrar har gärna velat byta några ord.

– Småprat har också en funktion. Man vet aldrig vad det föder.

Varför behöver kyrkan vara en del av ett köpcenter?

– Ja, behöver den vara det? Det som behövs är att kyrkan är en synlig del av gatubilden och vardagen. Det här är ett bra sätt att systematisera den synligheten. Men det här är en slags lönsamhet som inte går att mäta.

Det nya köpcentret är långt ifrån lätt att orientera sig i. Kvarteren är rundade i stället för kvadratiska och skyltningen söker ännu sina former.

– En del av mina uppgifter hittills har varit att jag guidat människor som stått med kartor och sett förvirrade ut.

Köpcentret fick en tveksam start, inga kunder strömmade till, företagarna var uppgivna och vd:n fick sparken.

– Men all negativ publicitet väckte nyfikenhet. Nu har det svängt och det är mycket folk här.

Inga stängda dörrar

Mikael Busck-Nielsen anser att jobbet i köpcentret är jämförbart med när en präst tillfälligt vistas i exempelvis skolor.

– Det man åtminstone inte ska göra då är att sitta i ett rum med någon viss besökstid. Det är viktigt att gå runt och synas.

Därför är han också lite tveksam till att sitta och joura i det inglasade rum som har byggts mitt i köpcentret och snart står klart att användas. Det är Paulus finska församling och samfälligheten i Helsingfors som står för den huvudsakliga verksamheten i Redi, och Mikael Busck-Nielsens uppgifter är löst knutna till den finska verksamheten.

Synligheten har också sina sidor.

– En glasbur inbjuder kanske inte till enskilda samtal och jag är lite besviken över att det inte finns något tyst rum.

Ett sådant kunde göra det enklare att utveckla verksamheten.

– Jag har inte uteslutit möjligheten att ordna andakter.

Busck-Nielsen vill att kyrkan gör det han anser den är bäst på.

– Jag är högkyrklig och anser att gudstjänsten är viktig. Samtidigt har jag alltid velat kombinera det med en låg tröskel.

Kaféer och klubbar i församlingens regi hoppas han ska leda till att folk dras närmare det som han ser som kyrkans kärnverksamhet.

– Jag tycker vi ska fokusera på det som är vår grej. Det finns så många andra som gör det andra bättre än vi.

Mikael Busck-Nielsen träffas i Redi på tisdagar mellan kl. 10 och 18. Mer info och hans kontaktuppgifter hittas på www.helsingforsforsamlingar.fi/johannes.

Ulrika Hansson

covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

julfirande. Hon drömmer om att det ska gå att fira jul tillsammans i församlingen även i år. 11.11.2020 kl. 07:00

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

traditioner. Att tända ljus på gravarna hör till hennes Allhelgonatraditioner. 26.10.2020 kl. 16:34

Allhegona. "Vi behöver ta avsked, minnas, gråta och visa medkänsla tillsammans." 28.10.2020 kl. 00:01

Samtalsgrupp. Johannes församling vill erbjuda människor en möjlighet att tala om livet efter skilsmässan och startar en samtalsgrupp för frånskilda. 14.10.2020 kl. 07:00

Stillhet. En fredag i månaden firar hon en lugn gudstjänst med inslag av tystnad. 14.10.2020 kl. 07:00

Höst. "När peppen och inspirationen är borta är det ofta människorna runt omkring oss som blir stödet." 14.10.2020 kl. 00:01

profilen. Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes. 1.10.2020 kl. 17:04

Änglar. Änglar, finns dom? Inför Mikaelidagen bad vi Helsingforsguiden Elisabeth Sandelin berätta var änglarna syns i stadsbilden. 30.9.2020 kl. 10:45

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

podcast. – Lyssna på vad den andra verkligen vill säga, inte bara för att fundera på ditt svar, rekommenderar diakonissan Gunilla Riska. 30.9.2020 kl. 00:00

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet