Mikael Busck-Nielsen är den enda svenskspråkiga prästen som jobbar i ett köpcenter i Helsingfors.

Han har köpcentret som arbetsplats

Tillgänglighet.

Kyrkan ska synas i gatubilden och i vardagen, anser Mikael Busck-Nielsen. En dag i veckan promenerar han runt i köpcentret Redi, med prästkragen synlig.

10.1.2019 kl. 00:00

– Några församlingsungdomar frågade mig häromdagen om jag nu ska vara en sådan där präst som går fram till folk och frågar: Vill du tala om Jesus? Men det vill jag inte göra, skrattar Mikael Busck-Nielsen.

Han är församlingspastor i Johannes församling i Helsingfors, men varje tisdag promenerar han runt i det nya köpcentret Redi i Fiskehamnen. Faktum är att han är den enda svenskspråkiga så kallade köpcenterprästen i Helsingfors.

– Jag har inte kommit fram till hur jag bäst ska signalera att jag talar svenska, om det ska vara en fleecejacka med stor text på ryggen eller något annat. Förslag mottages gärna!

Samtalen i köpcentret har inte blivit långa och djuplodande än. Men människor i många olika åldrar har gärna velat byta några ord.

– Småprat har också en funktion. Man vet aldrig vad det föder.

Varför behöver kyrkan vara en del av ett köpcenter?

– Ja, behöver den vara det? Det som behövs är att kyrkan är en synlig del av gatubilden och vardagen. Det här är ett bra sätt att systematisera den synligheten. Men det här är en slags lönsamhet som inte går att mäta.

Det nya köpcentret är långt ifrån lätt att orientera sig i. Kvarteren är rundade i stället för kvadratiska och skyltningen söker ännu sina former.

– En del av mina uppgifter hittills har varit att jag guidat människor som stått med kartor och sett förvirrade ut.

Köpcentret fick en tveksam start, inga kunder strömmade till, företagarna var uppgivna och vd:n fick sparken.

– Men all negativ publicitet väckte nyfikenhet. Nu har det svängt och det är mycket folk här.

Inga stängda dörrar

Mikael Busck-Nielsen anser att jobbet i köpcentret är jämförbart med när en präst tillfälligt vistas i exempelvis skolor.

– Det man åtminstone inte ska göra då är att sitta i ett rum med någon viss besökstid. Det är viktigt att gå runt och synas.

Därför är han också lite tveksam till att sitta och joura i det inglasade rum som har byggts mitt i köpcentret och snart står klart att användas. Det är Paulus finska församling och samfälligheten i Helsingfors som står för den huvudsakliga verksamheten i Redi, och Mikael Busck-Nielsens uppgifter är löst knutna till den finska verksamheten.

Synligheten har också sina sidor.

– En glasbur inbjuder kanske inte till enskilda samtal och jag är lite besviken över att det inte finns något tyst rum.

Ett sådant kunde göra det enklare att utveckla verksamheten.

– Jag har inte uteslutit möjligheten att ordna andakter.

Busck-Nielsen vill att kyrkan gör det han anser den är bäst på.

– Jag är högkyrklig och anser att gudstjänsten är viktig. Samtidigt har jag alltid velat kombinera det med en låg tröskel.

Kaféer och klubbar i församlingens regi hoppas han ska leda till att folk dras närmare det som han ser som kyrkans kärnverksamhet.

– Jag tycker vi ska fokusera på det som är vår grej. Det finns så många andra som gör det andra bättre än vi.

Mikael Busck-Nielsen träffas i Redi på tisdagar mellan kl. 10 och 18. Mer info och hans kontaktuppgifter hittas på www.helsingforsforsamlingar.fi/johannes.

Ulrika Hansson

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41

lägerupplevelse. Trots inställda träffar och ett kortare läger minns Cassandra Vuopala sitt konfirmandläger som en höjdpunkt på sommaren. 2.3.2021 kl. 13:08

Helsingfors. Blombuketten kanske bara bevara sin skönhet några dagar, men just nu är den vacker. Den är en påminnelse om att leva i nuet. 3.3.2021 kl. 08:00

civiltjänstgöring. Han gör civiltjänst som vaktmästare i Matteus församling. Att vara med i församlingens vardag har vidgat hans bild av vad kyrkan gör. 3.3.2021 kl. 09:00

Kolumn. "Trots att det inte var som vanligt kunde jag gå och lägga mig med en varm känsla i hjärtat." 18.2.2021 kl. 13:50

Livsrum. Dag för dag kommer vi närmare ett slut på pandemin – men än är vi inte där, trots att vi hunnit tröttna på undantagsläget. – Den här tiden har lärt oss att leva en dag i taget, säger prästen Ulla Lumijärvi. 18.2.2021 kl. 13:44

kampanj. Han är redo att vinterbada – för Östersjöns skull. 18.2.2021 kl. 12:49

Svinnmat. Ätbar mat av god kvalitet hör inte hemma i soptunnan. Stadin Safka ser till att den i stället hamnar hos mathjälpen eller i lunchrestaurangens kök. 3.2.2021 kl. 00:00

Mod. "Mod är att våga leva med ett sårbart hjärta i en värld där vårt hjärta ibland kommer att brista." 1.2.2021 kl. 00:00

hjälpledare. Hon trivs med att vara hjälpledare och har fått många fina minnen från lägren. 1.2.2021 kl. 08:00

beroende. Han drack tills hans kropp nästan gav upp. Vid nyåret tänkte Johan Ekroth tillbaka och insåg att han nu levt längre som nykter än han någonsin tidigare gjort i sitt liv. 29.1.2021 kl. 15:38

Sorgekurs. Hon gick sorgekursen Vägen vidare i fjol och fick förtroende för ledarna. 20.1.2021 kl. 09:00

diakoni. Diakoniarbetarna pratar mer i telefon än vanligt. För många av deras klienter har det blivit svårare att klara ekonomin i restriktionernas spår – men framför allt är ensamheten svår. 20.1.2021 kl. 07:00

nyårslöften. När andra håller nyårslöftena på minimal nivå sätter Louise Häggström upp femton mål inför 2021. 20.1.2021 kl. 08:00

Konferens. Han ser pandemin som en möjlighet och har planerat Disciple-konferensen i ny form. 4.1.2021 kl. 13:39

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet