Fred Wilén vill erbjuda gemenskap för de redan församlingsaktiva och utmana nya passiva medlemmar.

Fred Wilén är ny vikarierande kyrkoherde i Matteus församling

Nyanställd.

Från årsskiftet inledde Fred Wilén ett treårigt vikariat som kyrkoherde i Matteus församling. Stefan Forsén fick tjänst som direktör för gemensamt församlingsarbete vid Helsingfors samfällighet.

10.1.2019 kl. 00:00

Vem är du?

– Jag heter Fred, men kallas för Freddi, bor på Drumsö med min frun Yvonne och två av våra tre söner. Den äldsta är i flottan.

Du jobbade som journalist tidigare, vad gjorde att du valde att bli präst?

– Jag upplevde ett kall, inte så där som tomtebloss brinner, utan mer långsamt och under en längre tid. Jag vill använda mina gåvor för att förkunna och tjäna Gud. Jag har inte ångrat det en sekund.

Vad ser du fram emot i ditt nya jobb, vad ser du som utmanande?

– Jag ser fram emot att få arbeta i en urban miljö där kyrkan kanske inte är lika självklar som i Borgå. Jag ser också fram emot att arbeta med det kunniga gäng som finns i Matteus församling och vara med och sänka trösklar till kyrkan; att kunna erbjuda gemenskap i Kristus för dem som redan upplever församlingen som sin men också våga utmana nya passiva medlemmar.

Har du någon rolig egenhet eller talang som de flesta inte vet om?

– Jag är bra på att steka blinier, och så har jag ätit nio Brunbergskyssar på en minut under mina år på Yle X3M. Jag kallas Nicke av mina föräldrar och min bror (Niclas var mitt tilltalsnamn ända till första klass).

Vad uppskattar du allra mest i ditt prästyrke?

Att kunna få förmedla Guds omtanke till människor i glädje och sorg. Jag tycker om människomöten.

Ulrika Hansson

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

Kolumn. Jag sökte tjänsten som kyrkoherde i Petrus med visionen att församlingen ska vara öppen för alla. Det finns så många föreställningar om att människor inte duger i kyrkan. Ändå är kyrkan den sista plats som ska ge sådana signaler. Vi har ett bättre budskap än så. 28.8.2024 kl. 17:03

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

Helsingfors. Penslar, kritor, vattenmuggar – Johannes vardagsrum bjöd på en eftermiddag fylld av färger och former. 6.8.2024 kl. 13:05

Kolumn. Konsthistoriker och teologer har skickligt benat i de här reaktionerna förklarat referenserna och vänligt påmint oss om hur kristenheten måste ta sig an mer brännande frågor än symbolproblematik och våra egna ömma tår. 6.8.2024 kl. 13:00

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

lekholmen. – På Lekholmen är alla välkomna, precis sådana de är, utan att behöva bära någon sorts mask, säger Walter Wallén som är lägergårdschef på församlingarnas lägerö i sommar. 29.5.2024 kl. 20:19

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Kolumn. Jag erkänner. Ibland tar jag vissa saker för givet. För en tid sedan läste jag om människor som lever i svåra förhållanden och som blir förföljda på grund av sin tro. Nik Ripken berättar hur han reste i olika länder där de kristna möter svår förföljelse. 10.5.2024 kl. 20:19

HALLÅ DÄR. Han är en musicerande verksamhetsledare på Svartholmen i sommar. 10.5.2024 kl. 20:17

SJÄLAVÅRD. Anne Koivula drömmer om en församling som är själavårdande i sin karaktär. Hon hoppas att kyrkans olika gemenskaper skulle vara så vänliga och ärliga att att man vågar söka sig till dom också när det känns tungt i livet. 10.5.2024 kl. 20:15

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16

Kolumn. I februari öppnades Johannes vardagsrum i Tomaskyrkan i Mejlans. En plats för vardagsgemenskap och samvaro. Ett utrymme för olika aktiviteter också över generationsgränserna 22.4.2024 kl. 17:08

HALLÅ DÄR. Som utbildad klass- och slöjdlärare samt grafisk designer vet Edit Koskinen hur svårt men viktigt det är att vara tydlig i sin kommunikation. Hon vikarierar som informatör i Petrus församling. 22.4.2024 kl. 17:04

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet