Carla Ihatsu har domkyrkan i Helsingfors som sin arbetsplats. Klocktornet till vänster om kyrkan kan erbjuda en lugn stund när kyrkan är full av ljud- och ljuspersonal inför stora tv-sända gudsjänster.

Följ med in bakom luciakulisserna i domkyrkan!

Folkfest.

Levande ljus i håret, blåst, kanske is och en minuttidtabell – utmaningarna kan vara många när 1 500 människor fyller domkyrkan för att se luciakröningen.

12.12.2018 kl. 00:00

– Första mötet inför lucia har vi redan i oktober. Då är Folkhälsan och Yle på plats i kyrkan och planerar det praktiska, till exempel var kamerorna ska stå. Det är en otroligt noggrann tidtabell.

Det berättar Carla Ihatsu som är vaktmästare i Helsingfors domkyrkoförsamling, närmare bestämt i domkyrkan.

– Jag har skrivit upp var notställen ska stå och var flygeln och extra stolar ska placeras.

Carla Ihatsu är spindeln i nätet för luciakröningen eftersom hon är tvåspråkig. Hennes specialansvar till vardags är blommor, kyrkotextilier och värdeföremål.

– På luciadagen ska det vara två ljus och lila färg för det är fastetid, säger hon utan betänketid.

– Därför får blommorna inte vara så hemskt stora. Vita blommor passar till lucia tycker jag.

Lucia valdes en fredag och genast på måndag fick Carla Ihatsu ett viktigt samtal.

– Då får jag veta vilken längd flickorna har. De lånar tjugotre vita albor härifrån som måste vara rena och i fint skick.

De sammanlagt 118 alborna har funnits länge i församlingen, och är ursprungligen tänkta för konfirmander.

– Jag har märkt att flickorna blir allt längre. Vi har långa ungdomar i dag.

Det är endast två vaktmästare som jobbar vid kröningen.

– Men i och med att det är Folkhälsans tillställning har de med egen säkerhetspersonal, till exempel vakter som står vid dörrarna och som vi kan meddela när kyrkan är full. Vi är inte elaka när vi inte släpper in mer folk, utan det är av säkerhetsskäl.

Mycket som ska klaffa

– Mest nervös är jag egentligen för sådant jag inte kan påverka, till exempel att tidtabellen ska hålla. Hela gården och torget utanför kyrkan är fulla med folk som tittar på klockan. Kyrkan ska först tömmas på publik och sedan ska lucia komma ut vid trapporna klockan sex.

Dörrarna mot torget öppnas sällan.

– De är stora och tunga och ofta sväller de så de är svåra att öppna. Ännu svårare är det om vinden är stark och blåser dem inåt. Vi brukar vara två som hjälps åt.

Gården sköts av underleverantörer, och de är beredda att hålla trapporna snö- och isfria vid behov.

Efter kröningen återstår städning.

– Det är mycket fejande efteråt. I bänkarna blir allt möjligt kvar, och om det är dåligt väder kommer det in mycket smuts.

Att det pågår något hela tiden i domkyrkan hör till vardagen för de anställda. En vecka före kröningen firas bland annat självständighetsdagens gudstjänst, vilket gör att Carla Ihatsu jobbar nio dagar i sträck.

– Vi som jobbar här är vana vid stora händelser så lucia är inte märkligare än något annat.

Hittills har inga värre fadäser inträffat under Carla Ihatsus sju år i domkyrkan.

– Alla har varit friska och ingen har brutit ihop av nervositet.

Finlands lucia

  • Finlands lucia är i år 19-åriga Elin Qvist från Grankulla.
  • Hon kröns i Helsingfors domkyrka torsdag 13.12 kl. 17 av professor emeritus i ekonomi Sixten Korkman.
  • Lucia har närmare 100 besök inbokade, bl.a. på sjukhus, äldreboenden, hos Finlands president Sauli Niinistö och i riksdagen.
  • Luciainsamlingen stöder barnfamiljer som har det svårt i sin vardag.
Ulrika Hansson

covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

julfirande. Hon drömmer om att det ska gå att fira jul tillsammans i församlingen även i år. 11.11.2020 kl. 07:00

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

traditioner. Att tända ljus på gravarna hör till hennes Allhelgonatraditioner. 26.10.2020 kl. 16:34

Allhegona. "Vi behöver ta avsked, minnas, gråta och visa medkänsla tillsammans." 28.10.2020 kl. 00:01

Samtalsgrupp. Johannes församling vill erbjuda människor en möjlighet att tala om livet efter skilsmässan och startar en samtalsgrupp för frånskilda. 14.10.2020 kl. 07:00

Stillhet. En fredag i månaden firar hon en lugn gudstjänst med inslag av tystnad. 14.10.2020 kl. 07:00

Höst. "När peppen och inspirationen är borta är det ofta människorna runt omkring oss som blir stödet." 14.10.2020 kl. 00:01

profilen. Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes. 1.10.2020 kl. 17:04

Änglar. Änglar, finns dom? Inför Mikaelidagen bad vi Helsingforsguiden Elisabeth Sandelin berätta var änglarna syns i stadsbilden. 30.9.2020 kl. 10:45

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

podcast. – Lyssna på vad den andra verkligen vill säga, inte bara för att fundera på ditt svar, rekommenderar diakonissan Gunilla Riska. 30.9.2020 kl. 00:00

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet