Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling.

En liten flicka med en egen krona

lucia. "Hela Helsingfors kärncentrum fylls av festen." 12.12.2018 kl. 00:00

I Helsingfors domkyrka ringlar sig köerna långa av små och stora som vill vara med när Svenskfinlands lucia kröns och sänds ut på sitt stora uppdrag. I kyrkan ljuder underbar musik, och lucia själv med sin välsjungande kör får sitt smycke och många goda ord på vägen. Hon skrider sedan ner för kyrkans trappa där en passage hålls fri för henne, men som i övrigt är tätt packad med människor som vinkar och ser glada ut. På Senatstorget nedanför pågår julmarknad, och också där är det smockfullt av folk.

Då jag ska ta mig bort från kyrkan får jag räkna med att det inte går fort. Den vanliga flåsigheten som ofta präglar trottoarerna i Helsingfors har inte utrymme nu. Både trottoarer och gator är fyllda av människor. Ett luciatåg drar långsamt genom stan. Det består av den hästdragna droskan där lucia själv sitter, och sedan av tiotals fordon fyllda av tärnor och stjärngossar, av tomtar, scouter, av små och stora som ropar ut glada julhälsningar. Hela Helsingfors kärncentrum fylls av festen.

Bland allt detta får jag syn på en liten flicka som har en egen luciakrona lysande på huvudet. Hon har varit med inne i kyrkan och kommer nu ut på trappan hand i hand med sin mamma. Hon är en av de tusentals lucior som gör denna dag till vad den är. De finns i dagisar och skolor, de besöker åldringshem och lussar för mormor och morfar eller andra släktingar. De är ljusets budbärare.
För ljuset är någonting stort. Gud själv skapade ljuset först, och ljuset finns i alla sammanhang. Vi kan läsa: Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. (Joh 1:5)

Johan Westerlund jobbar som kyrkoherde i Johannes församling.

I dag försöker han tänka att julen, mitt i mörker och stress, är glädje och befrielse.

Hans tips: Tänd ett ljus i lucias anda för alla dem som lämnas ensamma under julen.

Hans kalenderglimt Mässa i julnatten, Johanneskyrkan 24.12 kl. 23.

Johan Westerlund

förlust. Det otänkbara, förlusten av ett barn, är svårt att tala om. I den här mässan skapas rum för sorgen. Det finns möjlighet att samtala, och att vara tyst. Och du får vara arg på Gud. 5.9.2019 kl. 00:01

Alphakurs. Nyfikenhet och sökandet efter gemenskap ledde dem till Alphakursen. Båda har de uppskattat att diskussionsklimatet är öppet och att man får komma som den man är. 22.8.2019 kl. 11:00

Återseende. "Han ville ge den åt mig eftersom det här återseendet gjorde honom säker på att vi kommer att ses igen." 22.8.2019 kl. 00:01

Grupper. Känner du att du vill pröva något nytt eller hitta en gemenskap i höst? Vill du kanske sjunga i kör, diskutera livsfrågor eller gå på babyrytmik? Församlingarna erbjuder en mängd olika grupper för olika åldrar. Hitta din grupp i mångfalden! 22.8.2019 kl. 11:00

Helsingfors . I höst ordnar Johannes församling en bröllopsnatt – en möjlighet för alla som tänkt gifta sig att klara av det lite snabbare och med minimal planering. Det enda som behövs är festkläder och hindersprövning. 10.8.2019 kl. 13:41

Helsingfors . ”Vem kan komma?” och nio andra vanliga frågor om familjerådgivningen. 8.8.2019 kl. 00:00

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30

Avkoppling. "Efter ett tag brukar jag känna trycket i själen lätta." 25.7.2019 kl. 08:30

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

mathjälp. Benjamin Laustiola misstänker att det finns många hungriga stadsbor som inte söker mathjälp fastän de borde. Nu hoppas han på bättre logistik och mindre skam kring brödköerna. 11.7.2019 kl. 00:01

ensamhet. "Vad är det vi vill säga och förmedla? Och hur kan det tänkas se ut i betraktarens öga?" 11.7.2019 kl. 00:01

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

dagsutflykt. Jag hade aldrig hört talas om Svartholmen men plötsligt befann jag mig ombord på en färja och gjorde en spontan resa ut till havs. 27.6.2019 kl. 00:01

Kyrka. "Långa, djupa diskussioner, gemenskapen, ön där omvärlden försvinner. Något nytt och spännande, men ändå så tryggt." 27.6.2019 kl. 00:01