En allvarstyngd vardag och en längtan efter ljus gör att vissa vill vänta på julen i god tid tror Ulla Oinonen.
En allvarstyngd vardag och en längtan efter ljus gör att vissa vill vänta på julen i god tid tror Ulla Oinonen.

Välkommen jul – eller?

Förväntan.

Får man tjuvstarta julen? Vissa väntar med glädje, andra provoceras av att julen vågar visa upp sig redan nu.

15.11.2018 kl. 00:00

– November är mörkt. Så här års har vi inte så många fester och vardagen känns allvarstyngd. Jag tror att vi saknar ljuset, och jag tycker inte att det är så illa att vi väntar redan nu. Det säger något om vår längtan, säger Ulla Oinonen.

Hon är präst och jobbar just nu som informatör i Malms församling i Helsingfors. Hon är en julälskare sedan många år, och det är speciellt väntan hon gillar.

– Det är lite samma sak som inför resor, man kan njuta av dem redan före.

Hon tror inte att vi bygger upp för stora förväntningar som riskerar att göra oss besvikna om vi väntat på eller förberett julen i ett par månader.

– Jag tror att det är lite tvärtom.Om vi tänker oss att allt ska hända under julen, att det är då vi äter alla godsakerna, dricker glöggen och bakar pepparkakorna så kan besvikelsen vara ganska stor om något händer som gör att planerna inte håller.

Hon talar varmt för att göra saker när man känner för det och om stämningen är den rätta, i motsats till att ständigt titta i kalendern.

– Om vi känner att vi vill och har tid att baka pepparkakor i november så varför inte?

– Med julkorten ger jag mig alltid möjligheten att låta bli om jag inte har några roliga idéer. Vissa saker måste man göra inför jul, men jag strävar efter att det inte ska vara så pliktfyllt.

Att vänta som ett barn

Ulla Oinonen har funderat över varför väntan på julen var så fin som barn.

– Det var en kravlös väntan som inte hade något att göra med att man borde städa eller skaffa julklappar. Jag vill försöka hitta samma slags förväntan nu.

Marknadskrafterna är starka, men vi kan försöka att inte ta så allvarligt på dem anser hon.

– Kanske vi kan ge oss hän tillsammans med barnen när de bläddrar i leksakskatalogen, utan att vara så pedagogiska just då. Barnet förväntar sig knappast ändå ett berg av klappar på julafton.

Det som butikerna dukar upp kan vi se mera som en fest för ögat, utan att nödvändigtvis köpa.

– Det kan bli ett sätt att inte låta marknadskrafterna styra om vi känner ångest eller glädje inför jul.

En mer ekologisk jul försöker hon själv eftersträva genom att inte skaffa så mycket nya dekorationer, satsa på ekologisk skinka och minska antalet klappar.

Varför provocerande?

Ulla Oinonen har också funderat över varför vissa provoceras av tidiga julförberedelser.

– Jag har funderat om det har med religionen och kyrkoåret att göra att många anser att julen inte får inledas före advent. Kyrkoåret ger oss en trevlig rytm, men om man tänker på den heliga familjens första jul så tror jag ju inte att de dekorerade eller att Maria bakade pepparkakor vid någon bestämd tidpunkt. Det är inte religionens kärna.

– Om någon börjar vänta tidigt på julen så går det egentligen inte ut över någon annan.

Om väntan får råda under en längre tid kan det bädda för en lugnare takt.

– Då är vi kanske mer beredda att ta emot julens budskap.

Ulrika Hansson

Verksamhet. Körer, barngrupper, luncher och samtal – församlingarna drar i gång sin verksamhet inför hösten. 8.8.2017 kl. 13:04
Under skolvälsignelser ber man för att allt ska gå bra för barnen inför skolstarten.

välsignelse. Att börja skolan är ett stort steg i varje barns liv. Också i år kan barnen i Helsingfors delta i en välsignelse inför skolstarten. 8.8.2017 kl. 11:40

Knoppar. "När ljuset strömmar genom mig blir det omöjligt att vända ryggen mot förändringen." 16.6.2017 kl. 15:08

Sommarliv. Här kommer något för dig som nöter asfalten i Helsingfors i sommar. Små oaser mitt i, eller en bit utanför, stadsvimlet. 16.6.2017 kl. 13:59
Årets församlingsjulkalender i Helsingfors blir en samling texter skrivna av stadsbor.

julkalender. Ingen rast, ingen ro. Församlingarna förebereder julkalendern redan nu. 15.6.2017 kl. 14:41

polisutredning. Flera anställda på fastighetskontoret vid Helsingfors kyrkliga samfällighet misstänks för brott. De misstänkta förflyttats från sina uppgifter medan polisutredningen pågår. 12.6.2017 kl. 08:47

Gudsbevis. Det är kanske lite enklare att tro på Gud i början av juni än i gråa november. 1.6.2017 kl. 00:00
Holmbor kallas alla som besöker Lekis och stannar över natten.

Holmbo. Lekholmen är Helsingforsförsamlingarnas egen sommarö. Välkommen du också! 1.6.2017 kl. 00:00
Lekholmen utanför östra Helsingfors välkomnar alla som behöver ett avbrott i vardagen

Lägerliv. Vad är det som gör Lekholmen så speciell? Vissa får något speciellt i blicken när holmen kommer på tal, och de tycks alltid vilja återvända. 1.6.2017 kl. 00:00
Barnkörer, ungdomskörer, kyrkokörer, kammarkörer, alla trängdes de i det strålande solskenet på Domkyrkans trappor.

Helsingfors. 4000 sångare i närmare 300 körer och musikgrupper från hela landet deltar under veckoslutet i Kyrkans musikfest i Helsingfors. Festen öppnades storslaget på Senatstorgets trappor på fredag kväll. 19.5.2017 kl. 19:55

unga. "Tro inte att det är bara ett jobb att jobba med ungdomar. Det finns inget 'bara' i att få se unga människor växa och bli sig själva mer och mer." Det säger Patricia Högnabba i veckans sökruta. 19.5.2017 kl. 13:49
Nadine Mabinda går Petrus församlings lärjungaskola. Hon gillar att den inte är isolerad från samhället utan pågår mitt i stan och kan kombineras med församlingsengagemang, studier eller jobb.

undervisning. Mod att leva ut det som Gud ger, det är vad en lärjungaskola kan bidra till, enligt Nadine Mabinda. 19.5.2017 kl. 13:34

Helsingfors. Då nomineringstiden för kandidater i biskopsvalet i Helsingfors stift gick ut på måndagen hade tre kandidater ställts upp. 16.5.2017 kl. 10:54
Johanna Ojantakanens och Ingrid Anderséns relation har varit stark ända sedan Ingrid var bebis.

relation. Att vara en närvarande vuxen i ett litet barns liv är inte någon enkel uppgift. Men det kan gå, till och med när avstånden är långa. 17.5.2017 kl. 15:34

Helsingfors. Målet är en avkastningen på samfällighetens tomter på tre procent, i stället för fem procent som befarats. 15.5.2017 kl. 10:53