En allvarstyngd vardag och en längtan efter ljus gör att vissa vill vänta på julen i god tid tror Ulla Oinonen.
En allvarstyngd vardag och en längtan efter ljus gör att vissa vill vänta på julen i god tid tror Ulla Oinonen.

Välkommen jul – eller?

Förväntan.

Får man tjuvstarta julen? Vissa väntar med glädje, andra provoceras av att julen vågar visa upp sig redan nu.

15.11.2018 kl. 00:00

– November är mörkt. Så här års har vi inte så många fester och vardagen känns allvarstyngd. Jag tror att vi saknar ljuset, och jag tycker inte att det är så illa att vi väntar redan nu. Det säger något om vår längtan, säger Ulla Oinonen.

Hon är präst och jobbar just nu som informatör i Malms församling i Helsingfors. Hon är en julälskare sedan många år, och det är speciellt väntan hon gillar.

– Det är lite samma sak som inför resor, man kan njuta av dem redan före.

Hon tror inte att vi bygger upp för stora förväntningar som riskerar att göra oss besvikna om vi väntat på eller förberett julen i ett par månader.

– Jag tror att det är lite tvärtom.Om vi tänker oss att allt ska hända under julen, att det är då vi äter alla godsakerna, dricker glöggen och bakar pepparkakorna så kan besvikelsen vara ganska stor om något händer som gör att planerna inte håller.

Hon talar varmt för att göra saker när man känner för det och om stämningen är den rätta, i motsats till att ständigt titta i kalendern.

– Om vi känner att vi vill och har tid att baka pepparkakor i november så varför inte?

– Med julkorten ger jag mig alltid möjligheten att låta bli om jag inte har några roliga idéer. Vissa saker måste man göra inför jul, men jag strävar efter att det inte ska vara så pliktfyllt.

Att vänta som ett barn

Ulla Oinonen har funderat över varför väntan på julen var så fin som barn.

– Det var en kravlös väntan som inte hade något att göra med att man borde städa eller skaffa julklappar. Jag vill försöka hitta samma slags förväntan nu.

Marknadskrafterna är starka, men vi kan försöka att inte ta så allvarligt på dem anser hon.

– Kanske vi kan ge oss hän tillsammans med barnen när de bläddrar i leksakskatalogen, utan att vara så pedagogiska just då. Barnet förväntar sig knappast ändå ett berg av klappar på julafton.

Det som butikerna dukar upp kan vi se mera som en fest för ögat, utan att nödvändigtvis köpa.

– Det kan bli ett sätt att inte låta marknadskrafterna styra om vi känner ångest eller glädje inför jul.

En mer ekologisk jul försöker hon själv eftersträva genom att inte skaffa så mycket nya dekorationer, satsa på ekologisk skinka och minska antalet klappar.

Varför provocerande?

Ulla Oinonen har också funderat över varför vissa provoceras av tidiga julförberedelser.

– Jag har funderat om det har med religionen och kyrkoåret att göra att många anser att julen inte får inledas före advent. Kyrkoåret ger oss en trevlig rytm, men om man tänker på den heliga familjens första jul så tror jag ju inte att de dekorerade eller att Maria bakade pepparkakor vid någon bestämd tidpunkt. Det är inte religionens kärna.

– Om någon börjar vänta tidigt på julen så går det egentligen inte ut över någon annan.

Om väntan får råda under en längre tid kan det bädda för en lugnare takt.

– Då är vi kanske mer beredda att ta emot julens budskap.

Ulrika Hansson
I Helsingfors erbjuder de svenska församlingarna dagsläger, läger med övernattningar och familjeläger.

Lägerliv. Sommarlov och arbetande föräldrar är en dålig kombination. Varför är läger bra? Och vad gör man som förälder om ens sommarlovslediga barn inte vill delta? 7.3.2019 kl. 13:04
Nina Österholm är informatör för de svenska församlingarna i Helsingfors.

Kyrktorn. "Kyrkpressens Helsingforssidor finns till eftersom vi cityförsamlingar vill tala till våra stadsbor på stadsbors vis." 7.3.2019 kl. 11:39
Jaan Siitonen är mån om att ge Ellen utrymme att upptäcka världen. Han hoppas att hon ska få behålla den tillit till människor hon visar nu.

Papparoll. Jaan Siitonen är föräldraledig av många skäl. Han vill hinna umgås med Ellen men han vill också förbättra sin position där hemma. – Jag vill inte vara en outsider. 7.3.2019 kl. 11:24
Seija Stenfors säger att det bästa med att vara stödperson för någon som är allvarligt sjuk är att få lära känna en ny människa och kunna vara till hjälp.

Stödperson. – Före sista morfindosen tog hon adjö och tackade mig, säger Seija Stenfors. Hon är stödperson för allvarligt sjuka människor. 21.2.2019 kl. 00:00
Rofa Blauberg är modersmålslärare och församlingsrådsmedlem i Matteus församling.

Bråttom. "Nej, konstaterade jag förra hösten en kväll då jag satt i mitt arbetsrum ..." 21.2.2019 kl. 00:00
Rebecka Björk är projektkoordinator i Petrus församling.

Nytt. Månsas kyrka har renoverats grundligt. Nu flyttar Petrus församling in i sin första egna kyrka. 21.2.2019 kl. 00:00
Hilkka Olkinuora är präst, journalist och författare. – Godhet är ingen prestation, säger hon.

Rannsakan. Får jag göra goda saker för att själv må bättre? Och hur mycket goda handlingar måste jag utföra? Kan jag sitta på min kammare och vara god? – Godhet är en horisont vi styr mot enligt bästa förmåga, säger Hilkka Olkinuora. 7.2.2019 kl. 10:06
Markus Andersén jobbar som företagare inom förnyelsebar energi och sitter i Johannes församlingsråd.

biskopsval. "Ju äldre jag själv blir, desto mer anser jag att åldern bara är en siffra", skriver Markus Andersén i veckans sökruta. 7.2.2019 kl. 09:56
Niclas Lemström säger att rådet för unga vuxna vill åstadkomma konkret förändring, vilket inte alls är omöjligt med engagerade medlemmar.

Aktiva. Vilken verksamhet och vilken roll i församlingen vill unga vuxna ha? Ett nystartat råd i Helsingfors vill arbeta med de här frågorna. 7.2.2019 kl. 09:44
Gud behöver inga förklaringar, och då kan bönen vara just så okomplicerad som den ska få vara, tror Sofia Torvalds.

Avspänt. Det största hindret för oss när det gäller bön är att vi tror att det är mycket besvärligare än det är. En mening eller ett ord kan vara din bön. 24.1.2019 kl. 00:00
Gunilla Riska är diakonissa i Petrus församling.

Bekräftad. "Han är intresserad av hur jag har det." 24.1.2019 kl. 00:00
Sorggruppen som börjar träffas i februari passar både sådana som nyligen upplevt sorg och sådana som har äldre sorg att bearbeta.

Grupp. Sorg bearbetas väldigt olika. Snart startar en grupp för dem som vill dela bördan med andra. 24.1.2019 kl. 00:00
Mikael Busck-Nielsen är den enda svenskspråkiga 
prästen som jobbar
i ett köpcenter i 
Helsingfors.

Tillgänglighet. Kyrkan ska synas i gatubilden och i vardagen, anser Mikael Busck-Nielsen. En dag i veckan promenerar han runt i köpcentret Redi, med prästkragen synlig. 10.1.2019 kl. 00:00
Patricia Högnabba jobbar med konfirmand- och ungdomsarbete i Matteus församling.

Insikt. "Jag har hört till dem som helst klarar sig själva (även om det innebär att man sitter och googlar halva natten)." 10.1.2019 kl. 00:00
Johanneskyrkan är en viktig knutpunkt för församlingen.

Jubileum. – Johannes församling är en rik församling i ordets djupa bemärkelse, säger kyrkoherde Johan Westerlund. 10.1.2019 kl. 00:00