En allvarstyngd vardag och en längtan efter ljus gör att vissa vill vänta på julen i god tid tror Ulla Oinonen.
En allvarstyngd vardag och en längtan efter ljus gör att vissa vill vänta på julen i god tid tror Ulla Oinonen.

Välkommen jul – eller?

Förväntan.

Får man tjuvstarta julen? Vissa väntar med glädje, andra provoceras av att julen vågar visa upp sig redan nu.

15.11.2018 kl. 00:00

– November är mörkt. Så här års har vi inte så många fester och vardagen känns allvarstyngd. Jag tror att vi saknar ljuset, och jag tycker inte att det är så illa att vi väntar redan nu. Det säger något om vår längtan, säger Ulla Oinonen.

Hon är präst och jobbar just nu som informatör i Malms församling i Helsingfors. Hon är en julälskare sedan många år, och det är speciellt väntan hon gillar.

– Det är lite samma sak som inför resor, man kan njuta av dem redan före.

Hon tror inte att vi bygger upp för stora förväntningar som riskerar att göra oss besvikna om vi väntat på eller förberett julen i ett par månader.

– Jag tror att det är lite tvärtom.Om vi tänker oss att allt ska hända under julen, att det är då vi äter alla godsakerna, dricker glöggen och bakar pepparkakorna så kan besvikelsen vara ganska stor om något händer som gör att planerna inte håller.

Hon talar varmt för att göra saker när man känner för det och om stämningen är den rätta, i motsats till att ständigt titta i kalendern.

– Om vi känner att vi vill och har tid att baka pepparkakor i november så varför inte?

– Med julkorten ger jag mig alltid möjligheten att låta bli om jag inte har några roliga idéer. Vissa saker måste man göra inför jul, men jag strävar efter att det inte ska vara så pliktfyllt.

Att vänta som ett barn

Ulla Oinonen har funderat över varför väntan på julen var så fin som barn.

– Det var en kravlös väntan som inte hade något att göra med att man borde städa eller skaffa julklappar. Jag vill försöka hitta samma slags förväntan nu.

Marknadskrafterna är starka, men vi kan försöka att inte ta så allvarligt på dem anser hon.

– Kanske vi kan ge oss hän tillsammans med barnen när de bläddrar i leksakskatalogen, utan att vara så pedagogiska just då. Barnet förväntar sig knappast ändå ett berg av klappar på julafton.

Det som butikerna dukar upp kan vi se mera som en fest för ögat, utan att nödvändigtvis köpa.

– Det kan bli ett sätt att inte låta marknadskrafterna styra om vi känner ångest eller glädje inför jul.

En mer ekologisk jul försöker hon själv eftersträva genom att inte skaffa så mycket nya dekorationer, satsa på ekologisk skinka och minska antalet klappar.

Varför provocerande?

Ulla Oinonen har också funderat över varför vissa provoceras av tidiga julförberedelser.

– Jag har funderat om det har med religionen och kyrkoåret att göra att många anser att julen inte får inledas före advent. Kyrkoåret ger oss en trevlig rytm, men om man tänker på den heliga familjens första jul så tror jag ju inte att de dekorerade eller att Maria bakade pepparkakor vid någon bestämd tidpunkt. Det är inte religionens kärna.

– Om någon börjar vänta tidigt på julen så går det egentligen inte ut över någon annan.

Om väntan får råda under en längre tid kan det bädda för en lugnare takt.

– Då är vi kanske mer beredda att ta emot julens budskap.

Ulrika Hansson
Svamprisotto och sallad med lyxig känsla på Snellu Café.

Matsvinn. Waste & Feast-serveringarna omvandlar matsvinn till måltidsgemenskap. Vi testar hur det fungerar att äta lunch (och mellanmål) på mat som räddats innan den hamnade i soporna. 3.10.2019 kl. 09:27
"Det tog länge innan jag kom fram till att ljuset är lika verkligt som mörkret", säger Susanne Ringell.

Helsingfors . Kan orden överbrygga vår ensamhet? Medan höstmörkret sänker sig över staden delar författarna Tua Forsström och Susanne Ringell tankar och texter om saknad, ensamhet och längtan. 1.10.2019 kl. 17:33
– I sin allra enklaste form är en ängel en budbärare. Det är någon annan än ängeln som är källa till budskapet, säger Stefan Forsén.

änglar. Alla människor kan säkert beskriva budskap som de på olika sätt fått som en sorts änglanärvaro i sina liv, säger Stefan Forsén. 25.9.2019 kl. 10:00

ensamhet. Ensamheten gör ont i själen och är en hälsorisk. Nu sträcker Johannes församling ut sina händer, frågar ”Var är du?” och vill nå de ensamma. 19.9.2019 kl. 00:01
Gunilla Riska jobbar som diakonissa i Petrus församling.

ensamhet. "Våga öppna dig för någon, våga bjuda på te, våga ta emot en inbjudan." 19.9.2019 kl. 00:01
Andreas Andersson vill hjälpa människor att se det hoppfulla.

studentarbete. Studentprästens jobb är att prata med människor i högskolmiljö – kanske om tro, men allra mest om livet. 5.9.2019 kl. 00:01
Nenne Lappalainen jobbar som projektarbetare med tyngdpunkt på diakoni i Johannes församling.

Lägerliv. "Att sitta och prata med ungdomarna var uppfriskande och gjorde stor skillnad för mig." 5.9.2019 kl. 00:01

förlust. Det otänkbara, förlusten av ett barn, är svårt att tala om. I den här mässan skapas rum för sorgen. Det finns möjlighet att samtala, och att vara tyst. Och du får vara arg på Gud. 5.9.2019 kl. 00:01

Alphakurs. Nyfikenhet och sökandet efter gemenskap ledde dem till Alphakursen. Båda har de uppskattat att diskussionsklimatet är öppet och att man får komma som den man är. 22.8.2019 kl. 11:00
Sonja Fredriksson är journalistikstuderande vid Soc&kom.

Återseende. "Han ville ge den åt mig eftersom det här återseendet gjorde honom säker på att vi kommer att ses igen." 22.8.2019 kl. 00:01

Grupper. Känner du att du vill pröva något nytt eller hitta en gemenskap i höst? Vill du kanske sjunga i kör, diskutera livsfrågor eller gå på babyrytmik? Församlingarna erbjuder en mängd olika grupper för olika åldrar. Hitta din grupp i mångfalden! 22.8.2019 kl. 11:00

Helsingfors . I höst ordnar Johannes församling en bröllopsnatt – en möjlighet för alla som tänkt gifta sig att klara av det lite snabbare och med minimal planering. Det enda som behövs är festkläder och hindersprövning. 10.8.2019 kl. 13:41

Helsingfors . ”Vem kan komma?” och nio andra vanliga frågor om familjerådgivningen. 8.8.2019 kl. 00:00
– Det är fortfarande min grundtanke att förvandla orden till gärningar, att det inte bara ska se bra ut på ytan.

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30
–  Skuld och skam är frågor som kommer upp hela tiden. Inför livets största vändpunkter formas frågorna i våra innersta djup, säger Barbro Eriksson.

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30