En allvarstyngd vardag och en längtan efter ljus gör att vissa vill vänta på julen i god tid tror Ulla Oinonen.
En allvarstyngd vardag och en längtan efter ljus gör att vissa vill vänta på julen i god tid tror Ulla Oinonen.

Välkommen jul – eller?

Förväntan.

Får man tjuvstarta julen? Vissa väntar med glädje, andra provoceras av att julen vågar visa upp sig redan nu.

15.11.2018 kl. 00:00

– November är mörkt. Så här års har vi inte så många fester och vardagen känns allvarstyngd. Jag tror att vi saknar ljuset, och jag tycker inte att det är så illa att vi väntar redan nu. Det säger något om vår längtan, säger Ulla Oinonen.

Hon är präst och jobbar just nu som informatör i Malms församling i Helsingfors. Hon är en julälskare sedan många år, och det är speciellt väntan hon gillar.

– Det är lite samma sak som inför resor, man kan njuta av dem redan före.

Hon tror inte att vi bygger upp för stora förväntningar som riskerar att göra oss besvikna om vi väntat på eller förberett julen i ett par månader.

– Jag tror att det är lite tvärtom.Om vi tänker oss att allt ska hända under julen, att det är då vi äter alla godsakerna, dricker glöggen och bakar pepparkakorna så kan besvikelsen vara ganska stor om något händer som gör att planerna inte håller.

Hon talar varmt för att göra saker när man känner för det och om stämningen är den rätta, i motsats till att ständigt titta i kalendern.

– Om vi känner att vi vill och har tid att baka pepparkakor i november så varför inte?

– Med julkorten ger jag mig alltid möjligheten att låta bli om jag inte har några roliga idéer. Vissa saker måste man göra inför jul, men jag strävar efter att det inte ska vara så pliktfyllt.

Att vänta som ett barn

Ulla Oinonen har funderat över varför väntan på julen var så fin som barn.

– Det var en kravlös väntan som inte hade något att göra med att man borde städa eller skaffa julklappar. Jag vill försöka hitta samma slags förväntan nu.

Marknadskrafterna är starka, men vi kan försöka att inte ta så allvarligt på dem anser hon.

– Kanske vi kan ge oss hän tillsammans med barnen när de bläddrar i leksakskatalogen, utan att vara så pedagogiska just då. Barnet förväntar sig knappast ändå ett berg av klappar på julafton.

Det som butikerna dukar upp kan vi se mera som en fest för ögat, utan att nödvändigtvis köpa.

– Det kan bli ett sätt att inte låta marknadskrafterna styra om vi känner ångest eller glädje inför jul.

En mer ekologisk jul försöker hon själv eftersträva genom att inte skaffa så mycket nya dekorationer, satsa på ekologisk skinka och minska antalet klappar.

Varför provocerande?

Ulla Oinonen har också funderat över varför vissa provoceras av tidiga julförberedelser.

– Jag har funderat om det har med religionen och kyrkoåret att göra att många anser att julen inte får inledas före advent. Kyrkoåret ger oss en trevlig rytm, men om man tänker på den heliga familjens första jul så tror jag ju inte att de dekorerade eller att Maria bakade pepparkakor vid någon bestämd tidpunkt. Det är inte religionens kärna.

– Om någon börjar vänta tidigt på julen så går det egentligen inte ut över någon annan.

Om väntan får råda under en längre tid kan det bädda för en lugnare takt.

– Då är vi kanske mer beredda att ta emot julens budskap.

Ulrika Hansson
Sju månaders arbetslöshet gav Mikaela Steffansson möjlighet att fundera över hur hon ville att livet skulle se ut.

Arbetslöshet. Att vara arbetslös lärde Mikaela Steffansson hur prestationsinriktade vi är. Vi har svårt att veta hur vi ska inleda samtalet om vi inte pratar jobb. 5.8.2020 kl. 08:00
Nicolina Grönroos, Louise Häggström och Andreas Lundgren poddar tillsammans.

podcast. De drömde om att starta en podd, och undantagsvåren blev en spark i baken. Nu pratar de om allt som hör livet till i podden Typ livet. 4.8.2020 kl. 07:00
Pernilla Haglund jobbar som barnledare i Johannes församling. Hennes favoritplats i stan är promenadvägarna längs Drumsös stränder.

snällhet. "Det händer också att jag vill vara så snäll och duktig att jag säger ja till alla andra även om det innebär att jag säger nej till mig själv." 5.8.2020 kl. 00:01
Fred Wilén är tf. kyrkoherde i Matteus församling.

Kolumn. Ibland har jag varit med om att ordna katakombmässor på skribaläger. Det handlar om att vi leker oss in i de första kristnas vardag som förföljda trossyskon. 22.7.2020 kl. 17:36
St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40
Nicolina Grönroos är ungdomsarbetsledare i Johannes församling. Hennes favoritplats i stan är Kampens bottenvåning mitt i morgonrusningen.

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01
Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01
Sofia Palmén och Niclas Lemström är de första holmledarna som jobbar i stan.

sommaraktiviteter. I sommar landar något av gemenskapen och stämningen från Lekholmen runt om i Helsingfors på tisdagar och onsdagar i form av Barnens tisdagar och ungdomskvällar. 16.6.2020 kl. 00:01
Fler matkassar än vanligt går åt både i Helsingfors och Vasa.

mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51
Caroline Sandström tipsar om Mejlans arboretum, Henrik Andersén om naturen i Nordsjö.

Grönområden. Den här sommaren får många av oss hålla oss närmare hemmet än vanligt. Vi bad två Helsingforsbor tipsa om platser värda att besöka och berätta om sina sommarplaner. 3.6.2020 kl. 00:01
Barbro Eriksson är sjukhuspräst i Helsingfors. Hennes favoritplats är intill en kopp svart, hett, starkt kaffe och en bit mörk choklad.

livsöden. "Jag tror på en Gud som vill människorna väl och som ger oss nya möjligheter." 3.6.2020 kl. 00:01
Klientkontakterna har ökat med en ungefär en tredjedel under de senaste månaderna, många nya klienter har tagit kontakt.

diakoniarbete. Helsingforsarna mår sämre på grund av coronasituationen, det syns i församlingarnas diakoniarbete. 26.5.2020 kl. 15:48
Även denna sommar blir det konfirmandläger på Lekholmen – fast med vissa begränsningar.

konfirmandläger. I början av juni öppnar Lekholmen – men bara för konfirmandlägren. På grund av restriktionerna blir det inga besöksdagar och ingen öppen verksamhet. 18.5.2020 kl. 13:28
Hanna Wiik jobbar som modersmålslärare vid ett gymnasium i huvudstadsregionen. Hennes favoritplats i stan är Sveaborg.

vardagsmöten. "Under hela den här märkliga tiden har jag konstant bett Gud: fyll min vardag med liv." 19.5.2020 kl. 00:01