En allvarstyngd vardag och en längtan efter ljus gör att vissa vill vänta på julen i god tid tror Ulla Oinonen.
En allvarstyngd vardag och en längtan efter ljus gör att vissa vill vänta på julen i god tid tror Ulla Oinonen.

Välkommen jul – eller?

Förväntan.

Får man tjuvstarta julen? Vissa väntar med glädje, andra provoceras av att julen vågar visa upp sig redan nu.

15.11.2018 kl. 00:00

– November är mörkt. Så här års har vi inte så många fester och vardagen känns allvarstyngd. Jag tror att vi saknar ljuset, och jag tycker inte att det är så illa att vi väntar redan nu. Det säger något om vår längtan, säger Ulla Oinonen.

Hon är präst och jobbar just nu som informatör i Malms församling i Helsingfors. Hon är en julälskare sedan många år, och det är speciellt väntan hon gillar.

– Det är lite samma sak som inför resor, man kan njuta av dem redan före.

Hon tror inte att vi bygger upp för stora förväntningar som riskerar att göra oss besvikna om vi väntat på eller förberett julen i ett par månader.

– Jag tror att det är lite tvärtom.Om vi tänker oss att allt ska hända under julen, att det är då vi äter alla godsakerna, dricker glöggen och bakar pepparkakorna så kan besvikelsen vara ganska stor om något händer som gör att planerna inte håller.

Hon talar varmt för att göra saker när man känner för det och om stämningen är den rätta, i motsats till att ständigt titta i kalendern.

– Om vi känner att vi vill och har tid att baka pepparkakor i november så varför inte?

– Med julkorten ger jag mig alltid möjligheten att låta bli om jag inte har några roliga idéer. Vissa saker måste man göra inför jul, men jag strävar efter att det inte ska vara så pliktfyllt.

Att vänta som ett barn

Ulla Oinonen har funderat över varför väntan på julen var så fin som barn.

– Det var en kravlös väntan som inte hade något att göra med att man borde städa eller skaffa julklappar. Jag vill försöka hitta samma slags förväntan nu.

Marknadskrafterna är starka, men vi kan försöka att inte ta så allvarligt på dem anser hon.

– Kanske vi kan ge oss hän tillsammans med barnen när de bläddrar i leksakskatalogen, utan att vara så pedagogiska just då. Barnet förväntar sig knappast ändå ett berg av klappar på julafton.

Det som butikerna dukar upp kan vi se mera som en fest för ögat, utan att nödvändigtvis köpa.

– Det kan bli ett sätt att inte låta marknadskrafterna styra om vi känner ångest eller glädje inför jul.

En mer ekologisk jul försöker hon själv eftersträva genom att inte skaffa så mycket nya dekorationer, satsa på ekologisk skinka och minska antalet klappar.

Varför provocerande?

Ulla Oinonen har också funderat över varför vissa provoceras av tidiga julförberedelser.

– Jag har funderat om det har med religionen och kyrkoåret att göra att många anser att julen inte får inledas före advent. Kyrkoåret ger oss en trevlig rytm, men om man tänker på den heliga familjens första jul så tror jag ju inte att de dekorerade eller att Maria bakade pepparkakor vid någon bestämd tidpunkt. Det är inte religionens kärna.

– Om någon börjar vänta tidigt på julen så går det egentligen inte ut över någon annan.

Om väntan får råda under en längre tid kan det bädda för en lugnare takt.

– Då är vi kanske mer beredda att ta emot julens budskap.

Ulrika Hansson
Tiina Kaaresvirta är studentpräst på Metropolia, Alexandra Eriksson socialpolitiskt ansvarig i Hankens studentkår.

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00
Lisa Enckell är präst och  journalist.

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

sommarläger. De berättar om hur det är att vara med på Petrus församlings dagläger. 30.3.2021 kl. 00:00
Michaela Rosenback och Lucas Dahlström
tänkte om och ordnade ett småskaligt bröllop förra sommaren.

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00
Sara Fagerholm satsar på kreativiteten i år och frilansar som fotograf.

Helsingfors. "Avsaknaden av ljus under vinterhalvåret är bekant för alla finländare, men jag kan inte vara den enda som ändå alltid förvånas av samma sak: ljusets kraft." 17.3.2021 kl. 10:00

johanneskyrkan. Han är övervaktmästare och berättar om Johanneskyrkans fasadrenovering. 17.3.2021 kl. 09:00

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41
– Min tro förändrades helt efter skriban, säger Cassandra Vuopala.

lägerupplevelse. Trots inställda träffar och ett kortare läger minns Cassandra Vuopala sitt konfirmandläger som en höjdpunkt på sommaren. 2.3.2021 kl. 13:08

Helsingfors. Blombuketten kanske bara bevara sin skönhet några dagar, men just nu är den vacker. Den är en påminnelse om att leva i nuet. 3.3.2021 kl. 08:00

civiltjänstgöring. Han gör civiltjänst som vaktmästare i Matteus församling. Att vara med i församlingens vardag har vidgat hans bild av vad kyrkan gör. 3.3.2021 kl. 09:00
Daniel Jakobsson
jobbar som ungdomsarbetsledare i Matteus församling.

Kolumn. "Trots att det inte var som vanligt kunde jag gå och lägga mig med en varm känsla i hjärtat." 18.2.2021 kl. 13:50
Snön gör omgivningarna vackrare just nu och många rör sig i närområdets parker och skogar.

Livsrum. Dag för dag kommer vi närmare ett slut på pandemin – men än är vi inte där, trots att vi hunnit tröttna på undantagsläget. – Den här tiden har lärt oss att leva en dag i taget, säger prästen Ulla Lumijärvi. 18.2.2021 kl. 13:44
Henry Waltzer är inte rädd för kallt vatten.

kampanj. Han är redo att vinterbada – för Östersjöns skull. 18.2.2021 kl. 12:49
Att jobba med svinnmat har fått Liisa Haveri att känna mer glädje och tacksamhet för maten.

Svinnmat. Ätbar mat av god kvalitet hör inte hemma i soptunnan. Stadin Safka ser till att den i stället hamnar hos mathjälpen eller i lunchrestaurangens kök. 3.2.2021 kl. 00:00