En allvarstyngd vardag och en längtan efter ljus gör att vissa vill vänta på julen i god tid tror Ulla Oinonen.
En allvarstyngd vardag och en längtan efter ljus gör att vissa vill vänta på julen i god tid tror Ulla Oinonen.

Välkommen jul – eller?

Förväntan.

Får man tjuvstarta julen? Vissa väntar med glädje, andra provoceras av att julen vågar visa upp sig redan nu.

15.11.2018 kl. 00:00

– November är mörkt. Så här års har vi inte så många fester och vardagen känns allvarstyngd. Jag tror att vi saknar ljuset, och jag tycker inte att det är så illa att vi väntar redan nu. Det säger något om vår längtan, säger Ulla Oinonen.

Hon är präst och jobbar just nu som informatör i Malms församling i Helsingfors. Hon är en julälskare sedan många år, och det är speciellt väntan hon gillar.

– Det är lite samma sak som inför resor, man kan njuta av dem redan före.

Hon tror inte att vi bygger upp för stora förväntningar som riskerar att göra oss besvikna om vi väntat på eller förberett julen i ett par månader.

– Jag tror att det är lite tvärtom.Om vi tänker oss att allt ska hända under julen, att det är då vi äter alla godsakerna, dricker glöggen och bakar pepparkakorna så kan besvikelsen vara ganska stor om något händer som gör att planerna inte håller.

Hon talar varmt för att göra saker när man känner för det och om stämningen är den rätta, i motsats till att ständigt titta i kalendern.

– Om vi känner att vi vill och har tid att baka pepparkakor i november så varför inte?

– Med julkorten ger jag mig alltid möjligheten att låta bli om jag inte har några roliga idéer. Vissa saker måste man göra inför jul, men jag strävar efter att det inte ska vara så pliktfyllt.

Att vänta som ett barn

Ulla Oinonen har funderat över varför väntan på julen var så fin som barn.

– Det var en kravlös väntan som inte hade något att göra med att man borde städa eller skaffa julklappar. Jag vill försöka hitta samma slags förväntan nu.

Marknadskrafterna är starka, men vi kan försöka att inte ta så allvarligt på dem anser hon.

– Kanske vi kan ge oss hän tillsammans med barnen när de bläddrar i leksakskatalogen, utan att vara så pedagogiska just då. Barnet förväntar sig knappast ändå ett berg av klappar på julafton.

Det som butikerna dukar upp kan vi se mera som en fest för ögat, utan att nödvändigtvis köpa.

– Det kan bli ett sätt att inte låta marknadskrafterna styra om vi känner ångest eller glädje inför jul.

En mer ekologisk jul försöker hon själv eftersträva genom att inte skaffa så mycket nya dekorationer, satsa på ekologisk skinka och minska antalet klappar.

Varför provocerande?

Ulla Oinonen har också funderat över varför vissa provoceras av tidiga julförberedelser.

– Jag har funderat om det har med religionen och kyrkoåret att göra att många anser att julen inte får inledas före advent. Kyrkoåret ger oss en trevlig rytm, men om man tänker på den heliga familjens första jul så tror jag ju inte att de dekorerade eller att Maria bakade pepparkakor vid någon bestämd tidpunkt. Det är inte religionens kärna.

– Om någon börjar vänta tidigt på julen så går det egentligen inte ut över någon annan.

Om väntan får råda under en längre tid kan det bädda för en lugnare takt.

– Då är vi kanske mer beredda att ta emot julens budskap.

Ulrika Hansson

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

lekholmen. – På Lekholmen är alla välkomna, precis sådana de är, utan att behöva bära någon sorts mask, säger Walter Wallén som är lägergårdschef på församlingarnas lägerö i sommar. 29.5.2024 kl. 20:19

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Kolumn. Jag erkänner. Ibland tar jag vissa saker för givet. För en tid sedan läste jag om människor som lever i svåra förhållanden och som blir förföljda på grund av sin tro. Nik Ripken berättar hur han reste i olika länder där de kristna möter svår förföljelse. 10.5.2024 kl. 20:19

HALLÅ DÄR. Han är en musicerande verksamhetsledare på Svartholmen i sommar. 10.5.2024 kl. 20:17
Anne Koivula har gjort praktik på kyrkans familjerådgivning som tar emot på Tredje linjen i Helsingfors.

SJÄLAVÅRD. Anne Koivula drömmer om en församling som är själavårdande i sin karaktär. Hon hoppas att kyrkans olika gemenskaper skulle vara så vänliga och ärliga att att man vågar söka sig till dom också när det känns tungt i livet. 10.5.2024 kl. 20:15
Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16

Kolumn. I februari öppnades Johannes vardagsrum i Tomaskyrkan i Mejlans. En plats för vardagsgemenskap och samvaro. Ett utrymme för olika aktiviteter också över generationsgränserna 22.4.2024 kl. 17:08

HALLÅ DÄR. Som utbildad klass- och slöjdlärare samt grafisk designer vet Edit Koskinen hur svårt men viktigt det är att vara tydlig i sin kommunikation. Hon vikarierar som informatör i Petrus församling. 22.4.2024 kl. 17:04
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

Kolumn. I en klassisk karikatyr återges en europé som passerar en grupp afrikaner och ömkar sig över de stackars fattiga människorna. Afrikanerna och sin sida tycker synd om europén som är ensam och inte har vänner. 12.4.2024 kl. 18:52

Helsingfors. Hon har skrivit musiken till verket Varde ljus! som framförs av Helsingfors svenska kyrkosångsförbunds körer söndagen den 21.4 kl. 18 i Matteuskyrkan. 12.4.2024 kl. 18:45
Welcome, Välkommen, Dobro
pozhalovat säger Minna
Njumbe Njikang, Patricia Högnabba och Emma Gustafsson varje torsdag i Matteuskyrkan.

Helsingfors. Vad kan vi göra för att underlätta livet för våra församlingsbor – och hur kan vi göra det tillsammans? Här började samarbetet kring Matteus Afterwork. 28.3.2024 kl. 12:25

Kolumn. En gång om året brukar jag regrediera från ansvarsfull fader och förman till tonåring, eller kanske rättare sagt ung vuxen, och själv bli ung på nytt. Det handlar om den årliga skidresan som ordnas av den lokala församlingen, i vilken jag nuförtiden deltar tillsammans med mina barn. 28.3.2024 kl. 12:20

Johannes. Axel Sippel har själv varit aktiv i Johannes församling varje sommar sedan den egna skriftskolan. Han gör civiltjänst i Johannes församling. 28.3.2024 kl. 12:14