Val, val, val!

Väljare. "Vi ska ha jippon, tänker jag" 15.11.2018 kl. 00:00

Då jag i mars 2014 började jobba i Johannes församling var det valår. Så sades det vid kaffebordet. Jag märkte det då mängden e-post från samfällighetens valinformatör började överskugga all annan e-post. Jag visste ingenting om hur ett val ordnas eller hur stort maskineri det är fråga om. Nå, jag lärde mig snabbt. När jag sedan lätt mörbultad i december samma år såg tillbaka kunde jag inte förstå att det överhuvudtaget blivit ett val.

Fyra år senare är jag klokare. Börjar planera för valet redan i mars. ”Vi ska ha jippon!” tänker jag, för då kommer väljarna. Och förstås ett val. Valåret börjar egentligen med att församlingen beställer röstsedlar, valkuvert och dylikt i mars. Beslut om församlingen är med i massutskick görs också då – alltså långt innan man vet om det ens blir val … Kandidatrekryteringen kommer igång i slutet av sommaren och efter några veckor får jag höra att vi har en kandidatlista.

Nu börjar det stora jobbet; kandidaterna ska fotograferas och svara på frågor i valkompassen. Jag ska fylla i en massa information i valresultattjänsten och godkänna än det ena pappret än det andra. Valnämnden träffas allt oftare. Vi ordnar ett kandidat-kyrkkaffe – ett evenemang där man får speeddejta med kandidaterna. Väldigt omtyckt!
Valkompassen öppnas och man börjar se valkampanjen i gatulivet. Förhandsröstningen sker 6-10.11, och sedan är det sju dagar till valdagen. De flesta röstar under förhandsröstningsveckan men om du är medlem i Johannes församling lönar det sig att vänta till den 18 november. Vi har som sagt lovat att vi ordnar jippo!
Valet är viktigt – det är på det viset vi alla kan påverka. Jag har blivit uppfostrad att röstandet är ett ansvar, men också en rättighet.

Linda Jordas jobbar som informations- och församlingssekreterare i Johannes församling.

I dag är hon tacksam för sina arbetskamrater och sin varma poncho hon köpte på Arranöarna.

Hennes tips: Le, det är gratis!

Hennes kalenderglimt: Valdagen 18.11 i Johannes församling med skojigt program för hela familjen. Se artikeln här intill!

Linda Jordas

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

Kolumn. Jag sökte tjänsten som kyrkoherde i Petrus med visionen att församlingen ska vara öppen för alla. Det finns så många föreställningar om att människor inte duger i kyrkan. Ändå är kyrkan den sista plats som ska ge sådana signaler. Vi har ett bättre budskap än så. 28.8.2024 kl. 17:03

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

Helsingfors. Penslar, kritor, vattenmuggar – Johannes vardagsrum bjöd på en eftermiddag fylld av färger och former. 6.8.2024 kl. 13:05

Kolumn. Konsthistoriker och teologer har skickligt benat i de här reaktionerna förklarat referenserna och vänligt påmint oss om hur kristenheten måste ta sig an mer brännande frågor än symbolproblematik och våra egna ömma tår. 6.8.2024 kl. 13:00

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

lekholmen. – På Lekholmen är alla välkomna, precis sådana de är, utan att behöva bära någon sorts mask, säger Walter Wallén som är lägergårdschef på församlingarnas lägerö i sommar. 29.5.2024 kl. 20:19

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Kolumn. Jag erkänner. Ibland tar jag vissa saker för givet. För en tid sedan läste jag om människor som lever i svåra förhållanden och som blir förföljda på grund av sin tro. Nik Ripken berättar hur han reste i olika länder där de kristna möter svår förföljelse. 10.5.2024 kl. 20:19

HALLÅ DÄR. Han är en musicerande verksamhetsledare på Svartholmen i sommar. 10.5.2024 kl. 20:17

SJÄLAVÅRD. Anne Koivula drömmer om en församling som är själavårdande i sin karaktär. Hon hoppas att kyrkans olika gemenskaper skulle vara så vänliga och ärliga att att man vågar söka sig till dom också när det känns tungt i livet. 10.5.2024 kl. 20:15

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16

Kolumn. I februari öppnades Johannes vardagsrum i Tomaskyrkan i Mejlans. En plats för vardagsgemenskap och samvaro. Ett utrymme för olika aktiviteter också över generationsgränserna 22.4.2024 kl. 17:08

HALLÅ DÄR. Som utbildad klass- och slöjdlärare samt grafisk designer vet Edit Koskinen hur svårt men viktigt det är att vara tydlig i sin kommunikation. Hon vikarierar som informatör i Petrus församling. 22.4.2024 kl. 17:04

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet