Många ester veckopendlar till Helsingfors på grund av jobbet. Det kan vara tärande för familjelivet.

Familjen är sårbar i Tallinn

relationer.

Familjecentret Kadri i Tallinn möter hela skalan av problem i familjelivet. Johannes församling gjorde en resa bortom turiststråken.

25.10.2018 kl. 00:00

I september besökte en grupp från Johannes församling Tallinn och bland annat familjecentret Kadri, som stöds av Finska Missionssällskapet.

– På familjecentret möter de hela skalan av problem: utslagning, missbruk, familjevåld, psykiska och ekonomiska problem, säger Gun Strandberg som var med på resan.

Hon är pensionerad socialarbetare.

– Därför var det intressant att se hur de kombinerar diakoni och socialt arbete på familjecentret.

En grupp resenärer från Johannes församling bekantade sig med familjecentret Kadri i Tallinn. Foto: Carre Lönnqvist

Centret erbjuder bland annat mödravård, familjerådgivning, barnrådgivning, läkarvård och parterapi. Mycket sköts på frivillig basis, exempelvis med hjälp av pensionerade terapeuter och psykologer som vill göra en insats.

– Verksamheten sker i en ganska liten källarvåning i ett hus, säger Lisa Granqvist, som är pensionär men jobbar med frivillig verksamhet i Johannes församling.

Veckopendlar till Helsingfors

Enligt en uppskattning från 2016 jobbar cirka 60 000 ester i Finland , och största delen av dem tillbringar veckosluten hemma i Estland.

– Pendlandet nämndes också på familjecentret. Det är oftast männen som jobbar i Finland. Det tär på familjerna, och leder ibland till söndring och skilsmässor, säger Gun Strandberg.

Samtidigt är kvinnorna i hög grad rädda för att bli lämnade.

– Deras ekonomiska ställning är sårbar om de blir lämnade. Vid skilsmässa flyttar ofta kvinnorna och barnen in hos kvinnans föräldrar. En del kvinnor har tre jobb för att få det att gå runt ekonomiskt, säger Strandberg.

Samtidigt som vissa slåss mot fattigdom är materialistiska värderingar en del av vardagen.

– Många sa att det är ett väldigt hårt och penningcentrerat samhälle. Det är viktigt att ha en fin bil. Och många tänker att fattiga har sig själva att skylla, säger Strandberg.

Personalen vid familjecentret kan konstatera att estniska familjer historiskt sett varit sköra. Många familjer splittrades under Sovjet-tiden, inte minst på grund av straffarbete, vilket har format mentaliteten, tror Gun Strandberg.

– Det har gjort att mannen står utanför familjen i högre grad än här. Det är ändå en relativt kort tid som gått sedan de här händelserna, säger Strandberg.

Lisa Granqvist reagerade också på att mannen verkar ha en undanskymd roll i vissa fall.

– Då en kvinna i dag väntar barn i Finland deltar också papporna i processen, men det verkar som om det i Estland är en sak för kvinnorna.

Vad behöver ni?

Familjecentret är i allra högsta grad en del av dagens moderna mission.

– Den typen av mission fungerar som bäst om den som kommer utifrån är en medarbetare, säger Strandberg.

– Man ska inte komma med sådan hjälp man tror att behövs utan fråga: Vad kan vi hjälpa er med? säger Granqvist.

Det fiffigaste sättet att stöda familjecentret är ekonomiskt.

– Exempelvis genom missionsmiddagar eller kollekter. På det viset kan de skaffa det de behöver, dessutom billigare än vi kan göra här i Finland, säger Strandberg.

Ulrika Hansson

covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

julfirande. Hon drömmer om att det ska gå att fira jul tillsammans i församlingen även i år. 11.11.2020 kl. 07:00

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

traditioner. Att tända ljus på gravarna hör till hennes Allhelgonatraditioner. 26.10.2020 kl. 16:34

Allhegona. "Vi behöver ta avsked, minnas, gråta och visa medkänsla tillsammans." 28.10.2020 kl. 00:01

Samtalsgrupp. Johannes församling vill erbjuda människor en möjlighet att tala om livet efter skilsmässan och startar en samtalsgrupp för frånskilda. 14.10.2020 kl. 07:00

Stillhet. En fredag i månaden firar hon en lugn gudstjänst med inslag av tystnad. 14.10.2020 kl. 07:00

Höst. "När peppen och inspirationen är borta är det ofta människorna runt omkring oss som blir stödet." 14.10.2020 kl. 00:01

profilen. Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes. 1.10.2020 kl. 17:04

Änglar. Änglar, finns dom? Inför Mikaelidagen bad vi Helsingforsguiden Elisabeth Sandelin berätta var änglarna syns i stadsbilden. 30.9.2020 kl. 10:45

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

podcast. – Lyssna på vad den andra verkligen vill säga, inte bara för att fundera på ditt svar, rekommenderar diakonissan Gunilla Riska. 30.9.2020 kl. 00:00

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet