Jens berg och Hilkka Olkinuora delar erfarenheten att bryta upp från ett jobb med hög lön och prestige.

De visste precis när det var dags att bryta upp

beslut.

Hur mognar vi till ett uppbrott, ett språng från en arbetsplats? Hilkka Olkinuora och Jens Berg säger att beslutet förbereds i det dolda.

22.10.2018 kl. 10:29

Hilkka Olkinuora stod och borstade tänderna en vanlig morgon på väg till jobbet som chefredaktör på Kauppalehti.

– Jag såg mig i spegeln och tänkte: Aldrig mer! Den morgonen var en fråga om liv och död för mig. Ett sådant beslut förbereds i det dolda. Jag har aldrig ångrat mig, säger hon.

Hon beskriver det som att hon och hennes medarbetare var satta som ”råttor i ett laboratorium för att bita ihjäl varandra”.

– Jag ville kunna se mig i spegeln som gammal, tillägger Hilkka Olkinuora som numera är präst och författare.

Hon ser också en tydlig kvinnofälla i trängda arbetssituationer.

– Vi kvinnor biter ihop och försöker. Vi tänker: Det är mitt fel, jag ska vara snällare, jag ska jobba mer.

Jens Berg som varit chefredaktör för Hufvudstadsbladet och vd för KSF Media känner igen sig i att ett uppbrott snarast puttrar under ytan.

– Efter en väldigt tuff period på Husis var det bäddat för ett par lugnare år, så mitt beslut var egentligen helt ologiskt. Jag var ute med hunden en krispig novemberdag och tänkte: Nej, det här ska jag inte göra.

De betonar båda att de varit privilegierade som kunnat fatta beslut om att bryta upp.

– Vi har varit elitistiska i våra beslut. Den som skuffas ut har det väldigt svårt, säger Olkinuora.

– Jag har aldrig blivit knuffad, däremot har jag knuffat många själv. Jag tyckte inte om att säga upp folk. Det var lärorikt, men det är en lärdom jag skulle vilja vara utan, säger Jens Berg.

Hans lön som vd var hög. I dag förtjänar han en tredjedel av den som egenföretagare, och betonar att det verkligen inte går någon nöd på familjen ändå.

– I dag kan jag ha lagat lasagne när barnen kommer hem. Och jag hinner prata mer med vänner.

Han tror inte att något dramatiskt hade hänt om han stannat kvar på sitt gamla jobb.

– Jag hade kanske varit lite surare, lite tjockare och haft lite högre blodtryck.

Tankeövning

Hilkka Olkinuora säger att hon har ett knep som gett henne ledtrådar för att finna ut vad hon vill. Det gäller att föreställa sig en bild där man är lycklig, en övning hon också använt i ledarskapscoachning.

– I min bild såg jag hur jag lämnat barnen på Tyska skolan, den första snön föll och jag stod i Gamla kyrkans park, sedan åt jag morgongröt på Ekbergs för att sedan gå till mitt nya jobb några hus bort.

Hennes föreställning blev sann till 110 procent.

– Vi kan inte alltid förverkliga vår bild, men vi kan syna den noga. Vad innehåller den? Den säger något om vem du är.

Hilkka Olkinuora betonar att det kan räcka med mindre omställningar för att man ska känna sig nöjd.

– Vi behöver inte alla köpa en lantgård och börja föda upp lamm eller odla spelt.

Ytterligare ett samtal

  • Samtalet med Hilkka Olkinuora och Jens Berg var en av några samtalskvällar som ordnas av Johannes församling i S:t Jacobs kyrka på Drumsö.
  • Sofia Torvalds leder kvällarna. Torsdag 15.11 Åsa von Schoultz och Karl Gustav Storgårds: Att verka för det kollektiva i en individualistisk tid.
  • Kvällen inleds med kaffe kl. 18.30, programmet börjar kl. 19.
Ulrika Hansson

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

Kolumn. Jag sökte tjänsten som kyrkoherde i Petrus med visionen att församlingen ska vara öppen för alla. Det finns så många föreställningar om att människor inte duger i kyrkan. Ändå är kyrkan den sista plats som ska ge sådana signaler. Vi har ett bättre budskap än så. 28.8.2024 kl. 17:03

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

Helsingfors. Penslar, kritor, vattenmuggar – Johannes vardagsrum bjöd på en eftermiddag fylld av färger och former. 6.8.2024 kl. 13:05

Kolumn. Konsthistoriker och teologer har skickligt benat i de här reaktionerna förklarat referenserna och vänligt påmint oss om hur kristenheten måste ta sig an mer brännande frågor än symbolproblematik och våra egna ömma tår. 6.8.2024 kl. 13:00

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

lekholmen. – På Lekholmen är alla välkomna, precis sådana de är, utan att behöva bära någon sorts mask, säger Walter Wallén som är lägergårdschef på församlingarnas lägerö i sommar. 29.5.2024 kl. 20:19

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Kolumn. Jag erkänner. Ibland tar jag vissa saker för givet. För en tid sedan läste jag om människor som lever i svåra förhållanden och som blir förföljda på grund av sin tro. Nik Ripken berättar hur han reste i olika länder där de kristna möter svår förföljelse. 10.5.2024 kl. 20:19

HALLÅ DÄR. Han är en musicerande verksamhetsledare på Svartholmen i sommar. 10.5.2024 kl. 20:17

SJÄLAVÅRD. Anne Koivula drömmer om en församling som är själavårdande i sin karaktär. Hon hoppas att kyrkans olika gemenskaper skulle vara så vänliga och ärliga att att man vågar söka sig till dom också när det känns tungt i livet. 10.5.2024 kl. 20:15

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16

Kolumn. I februari öppnades Johannes vardagsrum i Tomaskyrkan i Mejlans. En plats för vardagsgemenskap och samvaro. Ett utrymme för olika aktiviteter också över generationsgränserna 22.4.2024 kl. 17:08

HALLÅ DÄR. Som utbildad klass- och slöjdlärare samt grafisk designer vet Edit Koskinen hur svårt men viktigt det är att vara tydlig i sin kommunikation. Hon vikarierar som informatör i Petrus församling. 22.4.2024 kl. 17:04

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet