Populärkultur i kyrkan kan fylla en viktig funktion om den används för att man vill försöka förstå sig på sina medlemmar och för att man vill kommunicera med dem.
Populärkultur i kyrkan kan fylla en viktig funktion om den används för att man vill försöka förstå sig på sina medlemmar och för att man vill kommunicera med dem.

Vad gör Star Wars i kyrkan?

Science fiction.

Att dra skarpa gränser mellan populärkultur och religion är irrelevant. Religiösa läror har aldrig haft patent på ett engagerande religiöst språk

4.10.2018 kl. 00:00

Predikningar och orgelmusik som hämtar inspiration från Star Wars-världen, och inte minst spelklubbar och Pokémon-jakter i församlingens regi är några tecken på att man i kyrkan ständigt snappar upp vad som intresserar människor just nu.

I St. Peter’s Anglican Church har några predikningar Star Wars-tema, något som togs upp på Kyrkans kommunikationsdagar i Uleåborg i år. FOTO: NINA ÖSTERHOLM

– Det som är intressant för kyrka och tro är sådant som är intressant för kyrkans medlemmar och troende individer. Då är populärkultur som Star Wars viktigt att ta i beaktande. Jag tycker man ska intressera sig för det som engagerar människor, säger Sofia Sjö som har doktorerat i religionsvetenskap med en avhandling som bland annat synar kvinnlighet och messiasmyter i science fiction-film.

De kultförklarade filmerna i Star Wars-sagan (också kallad Stjärnornas krig) verkar väcka många frågor om andliga och religiösa teman.

Jag är inte alls förvånad att vissa kyrkor tar upp de här filmerna och använder dem som en början till diskussion, det är ganska självklart.

Finns det paralleller mellan kristen tematik och Star Wars-världen?

– Definitivt ja. Mängder! Det är svårt att säga var man ska börja ens, säger Sofia Sjö.

Sofia Sjö jobbar just nu inom ett spetsforskningsprojekt vid Åbo Akademi om religion och unga vuxna. FOTO: PRIVAT

I filmerna finns exempelvis en stark frälsartematik och anspelningar på jungfrufödsel när det gäller vissa karaktärer, konstaterar hon.

– Främst handlar det om stora mytologiska teman som att rädda världen och en frälsargestalt, som säkert är inspirerad av en kristen tematik men som inte alls behöver knytas bara till kristna element.

Den stora och återkommande berättelsen i dag är hjälteberättelsen.

– Det är den så kallade monomyten, hur man växer som människa, den unga mannen som blir vuxen. En myt av i dag är också kärlekshistorien, den romantiska filmen, som i mycket styr hur vi tänker om kärlek.

Inga gränser

Gränsdragningar mellan populärkultur och religion är en konstruktion poängterar Sofia Sjö.

– Religiösa officiella texter, läror eller religiösa ledare har aldrig haft patent på eller varit de enda som haft tillgång till ett religiöst språk eller ett sätt att engagera.

Om populärkultur används av kyrkan bara för att locka människor är det inte sagt att det fyller sin funktion.

– Men om man använder populärkulturen för att man inser att det här engagerar, för att man vill förstå sig på sina medlemmar och vill hitta ett sätt att kommunicera med dem fyller det säkert en funktion.

Sofia Sjö framhåller att studier har visat att speciellt musik och film väcker frågor om andlighet och vår existens.

Gott och ont

Kampen mellan gott och ont intresserar oss på många plan. Under antiken var det onda och goda inte det som vi lägger in i begreppen i dag, poängterar Sofia Sjö.

– Det var mycket mer komplext än så. Akilles var inte hjälten för att han hade en godhet utan för att han var den bästa krigaren.

En del forskare menar att vi i dag är så fascinerade av kampen mellan gott och ont på grund av att vi själva ofta tampas med frågor om rätt och fel och hur vi ska agera.

– Kampen mellan gott och ont blir då ett sätt att konkretisera det här, kanske också en förenkling men ändå en slags hjälp i stunden.

Ulrika Hansson
Renoveringen av Johanneskyrkan tog ett och ett halvt år.

Helsingfors. Efter ett och ett halvt års intensivt arbete är Johanneskyrkans fasadrenovering avslutad och kyrkan har äntligen blivit av med höljet av byggställningar. Byggmästare Kai Heinävaara från Helsingfors kyrkliga samfällighet är mycket nöjd med resultatet. 13.10.2022 kl. 12:00
Sara Fagerholm vikarierar som informatör i Petrus församling.

PERSONER. Sara Fagerholm gillar att jobba i sin egen församling. 13.10.2022 kl. 12:00
Helena Hollmérus jobbar som ledare för småbarnspedagogiken i Johannes församling.

Helsingfors. I skrivande stund kan jag inte se mig mätt på höstens vackra färger omkring mig: Träden, solen, den blå himlen och havet. Lingonen, de halvtorra blåbären med brinnande röda blad och svamparna jag sällan hittar, allting är som en vacker tavla. Ju äldre jag blir, desto bättre blir jag på att stanna upp och njuta av det som finns runtomkring mig i stunden. 13.10.2022 kl. 12:00
Höstdagarna är ett återkommande, stort ungdomsevenemang som varje år samlar hundratals ungdomar för gemenskap, verkstäder, mässa, musik och chill.

HÖSTDAGARNA. Höstdagarna hör till de större ungdomsevenemangen i Borgå stift och lockar varje år hundratals deltagare. – En av de bästa sakerna med Höstdagarna är att det för samman människor med olika bakgrund och åsikter, säger Patricia Högnabba. 28.9.2022 kl. 06:00
Stefan Forsén jobbar som direktör för det gemensamma församlingsarbetet i Helsingfors.

ÖPPENHET. Stefan Forsén skriver om vikten av att som människa öppna upp sig för Guds verklighet som gör upp med människans bundenhet i negativa mönster. 28.9.2022 kl. 06:00

SALT. Han talar på Matteus SALT den 13 oktober under rubriken: Alla kan profetera. 28.9.2022 kl. 06:00
Församlingarna i Helsingfors har en hel del verksamhet för barn i olika åldrar.

barnfamiljer. Höstterminen har börjat och i församlingarna ordnas en hel del verksamhet för barn och familjer. – Det är minst lika viktigt för föräldrarna att få kamratstöd under småbarnsåren som kan vara ganska hektiska, säger Daniela Strömsholm. 14.9.2022 kl. 06:00
Edith Kortekangas jobbar som ungdomsdiakon i Petrus församling.

HÖST. Edith Kortekangas skriver om nåden som räcker till och att människans värde inte mäts i prestationer utan i dem vi är. 14.9.2022 kl. 06:00

DRUMSÖ. Han leder Fritids i S:t Jacob som är öppen för alla i årskurserna 3–6. 14.9.2022 kl. 06:00

LÅTSKRIVNING. Hon är singer/songwriter och ger ut ny musik igen efter en paus på fem år. 31.8.2022 kl. 06:00
Kalle Sällström jobbar som verksamhetsledare för Församlingsförbundet.

FÖRSAMLINGSVAL. Vad behövs för ett fungerande kyrkobygge? Kalle Sällström funderar kring vad som behövs för en levande gemenskap. 31.8.2022 kl. 06:00
Edit Koskinen arbetar som timlärare i Norsen och har ständigt något kreativt projekt på gång.

kreativitet. Vad är kreativitet egentligen? Hur kan det definieras och är alla människor verkligen kreativa? – Kreativiteten är lite som en muskel som kan tränas upp och bli starkare och utvecklas, säger Edit Koskinen. 17.8.2022 kl. 06:00

BOLD PROJECTS. Han har bestigit Haldefjäll, Kebnekaise och Galdhöpiggen med Bold projects. 17.8.2022 kl. 06:00
Cecilia Forsén är diakonissa och stiftssekreterare för församlingsdiakoni.

diakoni. Cecilia Forsén skriver om människans blomstringstid och om hur relationer får oss att växa och mogna. 17.8.2022 kl. 06:00
Rösta i höst – många svenska frågor på spel!

FÖRSAMLINGSVALET. Kyrkans ekonomiska läge tvingar fram stora strukturella förändringar. Det kommande församlingsvalet kommer att avgöra vilka de blir under följande mandatperiod. – Det kan hända en hel del på fyra år, säger Christoffer Perret. 3.8.2022 kl. 06:00