Populärkultur i kyrkan kan fylla en viktig funktion om den används för att man vill försöka förstå sig på sina medlemmar och för att man vill kommunicera med dem.
Populärkultur i kyrkan kan fylla en viktig funktion om den används för att man vill försöka förstå sig på sina medlemmar och för att man vill kommunicera med dem.

Vad gör Star Wars i kyrkan?

Science fiction.

Att dra skarpa gränser mellan populärkultur och religion är irrelevant. Religiösa läror har aldrig haft patent på ett engagerande religiöst språk

4.10.2018 kl. 00:00

Predikningar och orgelmusik som hämtar inspiration från Star Wars-världen, och inte minst spelklubbar och Pokémon-jakter i församlingens regi är några tecken på att man i kyrkan ständigt snappar upp vad som intresserar människor just nu.

I St. Peter’s Anglican Church har några predikningar Star Wars-tema, något som togs upp på Kyrkans kommunikationsdagar i Uleåborg i år. FOTO: NINA ÖSTERHOLM

– Det som är intressant för kyrka och tro är sådant som är intressant för kyrkans medlemmar och troende individer. Då är populärkultur som Star Wars viktigt att ta i beaktande. Jag tycker man ska intressera sig för det som engagerar människor, säger Sofia Sjö som har doktorerat i religionsvetenskap med en avhandling som bland annat synar kvinnlighet och messiasmyter i science fiction-film.

De kultförklarade filmerna i Star Wars-sagan (också kallad Stjärnornas krig) verkar väcka många frågor om andliga och religiösa teman.

Jag är inte alls förvånad att vissa kyrkor tar upp de här filmerna och använder dem som en början till diskussion, det är ganska självklart.

Finns det paralleller mellan kristen tematik och Star Wars-världen?

– Definitivt ja. Mängder! Det är svårt att säga var man ska börja ens, säger Sofia Sjö.

Sofia Sjö jobbar just nu inom ett spetsforskningsprojekt vid Åbo Akademi om religion och unga vuxna. FOTO: PRIVAT

I filmerna finns exempelvis en stark frälsartematik och anspelningar på jungfrufödsel när det gäller vissa karaktärer, konstaterar hon.

– Främst handlar det om stora mytologiska teman som att rädda världen och en frälsargestalt, som säkert är inspirerad av en kristen tematik men som inte alls behöver knytas bara till kristna element.

Den stora och återkommande berättelsen i dag är hjälteberättelsen.

– Det är den så kallade monomyten, hur man växer som människa, den unga mannen som blir vuxen. En myt av i dag är också kärlekshistorien, den romantiska filmen, som i mycket styr hur vi tänker om kärlek.

Inga gränser

Gränsdragningar mellan populärkultur och religion är en konstruktion poängterar Sofia Sjö.

– Religiösa officiella texter, läror eller religiösa ledare har aldrig haft patent på eller varit de enda som haft tillgång till ett religiöst språk eller ett sätt att engagera.

Om populärkultur används av kyrkan bara för att locka människor är det inte sagt att det fyller sin funktion.

– Men om man använder populärkulturen för att man inser att det här engagerar, för att man vill förstå sig på sina medlemmar och vill hitta ett sätt att kommunicera med dem fyller det säkert en funktion.

Sofia Sjö framhåller att studier har visat att speciellt musik och film väcker frågor om andlighet och vår existens.

Gott och ont

Kampen mellan gott och ont intresserar oss på många plan. Under antiken var det onda och goda inte det som vi lägger in i begreppen i dag, poängterar Sofia Sjö.

– Det var mycket mer komplext än så. Akilles var inte hjälten för att han hade en godhet utan för att han var den bästa krigaren.

En del forskare menar att vi i dag är så fascinerade av kampen mellan gott och ont på grund av att vi själva ofta tampas med frågor om rätt och fel och hur vi ska agera.

– Kampen mellan gott och ont blir då ett sätt att konkretisera det här, kanske också en förenkling men ändå en slags hjälp i stunden.

Ulrika Hansson
Caroline Sandström säger att bönen har en viktig funktion i att lära oss att lyssna inåt, för att få fatt i det Gud vill säga oss.

gemenskap. "Jag har under de senaste åren tänkt mycket på bönen, vad det betyder att be till Gud i Jesu namn." 5.2.2018 kl. 17:27
Johanna Sademaa ansvarar för matsalssidan vid lunchserveringen. Hon betjänar också på svenska.

mat. En ny lunchrestaurang har sett dagens ljus i Matteuskyrkan i Östra centrum. På Snellu Café kan du välja lunchens pris enligt din plånbok och råvarorna består av fullt ätbar mat som riskerar att kastas bort i matbutikerna. 5.2.2018 kl. 17:16
Att dela sin sorg har en helande verkan.

sorg. I februari startar en kurs som vill stöda dem som går igenom en sorgeprocess. 5.2.2018 kl. 17:07

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32
Bianca Holmberg vill ge av sin tid.

Start. Nytt år betyder kanske nya möjligheter. Vad är ett andligt mål? Hur stort eller litet kan det vara? Och hur gör man för att det hela inte ska kännas som ytterligare ett kravfyllt måste? 5.1.2018 kl. 16:20

Trygghet. Det skulle kännas tröstlöst om vi inte hade ett större perspektiv, sikriver Johan Westerlund. 5.1.2018 kl. 16:15
Tiden man tillbringar på väg någonstans kan avändas på många sätt.

Trafik. Ett virrvarr av tankar eller en fokuserad bön – Johan Myrskog skriver om hur kollektivt resande kan ge en timeout. 5.1.2018 kl. 16:02
Teemu Laajasalo är ny biskop i Helsingfors. Han hoppas att kyrkan ska klara en åsiktsmångfald.

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00
Tonja Paavola (till höger) och Marianne Mimi Sundroos bjuder in till att fira julafton i Matteus församling.

Måltid. Också i år öppnar Matteus församling sina dörrar för dem som inte vill fira ensamma eller inte har möjlighet att ordna eget firande. God mat och gemenskap är de viktigaste inslagen. 14.12.2017 kl. 00:00
Lägg städning och matlagning på en lagom nivå säger Daniel och Rebecka Björk som väljer att öppna sitt hem för andra under julaftonen.

gemenskap. Kunde du tänka dig att bjuda in okända människor på julafton? Faktum är att det inte låter så märkligt när Rebecka och Daniel Björk berättar om sin tradition. 14.12.2017 kl. 00:00

Tidevarv. "Och jag märker att jag kommer lika mycket för återseendet som för något annat." 14.12.2017 kl. 00:00
Informatören Liisa Mendelin är en av dem som sammanställt en julkalender som skickas ut till alla församlingsmedlemmar i huvudstadsregionen. Den innehåller 25 julhälsningar med hemlig avsändare.

julkalender. I det här numret av Kyrkpressen delas det ut en julkalender till församlingsborna i Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla. I år bjuder luckorna på hälsningar från vanliga stadsbor. 29.11.2017 kl. 16:34

Världsförändrare. "I serien av världsförändrare står Jesus ut som ett fräscht undantag." 29.11.2017 kl. 16:18

Hosianna. Kyrkoårets första söndag – en ny början eller en vanlig gudstjänst? 29.11.2017 kl. 16:05
Genom utställningen vill Barbara Savolainen stöda kyrkans arbete för invandrare och deras välmående.

Påverka. Just nu pågår en konstutställning i Johanneskyrkans krypta. Det är journalisten och konstnären Barbara Savolainen som ställer ut sina verk under rubriken Face, ansikte. 17.11.2017 kl. 10:28