Populärkultur i kyrkan kan fylla en viktig funktion om den används för att man vill försöka förstå sig på sina medlemmar och för att man vill kommunicera med dem.
Populärkultur i kyrkan kan fylla en viktig funktion om den används för att man vill försöka förstå sig på sina medlemmar och för att man vill kommunicera med dem.

Vad gör Star Wars i kyrkan?

Science fiction.

Att dra skarpa gränser mellan populärkultur och religion är irrelevant. Religiösa läror har aldrig haft patent på ett engagerande religiöst språk

4.10.2018 kl. 00:00

Predikningar och orgelmusik som hämtar inspiration från Star Wars-världen, och inte minst spelklubbar och Pokémon-jakter i församlingens regi är några tecken på att man i kyrkan ständigt snappar upp vad som intresserar människor just nu.

I St. Peter’s Anglican Church har några predikningar Star Wars-tema, något som togs upp på Kyrkans kommunikationsdagar i Uleåborg i år. FOTO: NINA ÖSTERHOLM

– Det som är intressant för kyrka och tro är sådant som är intressant för kyrkans medlemmar och troende individer. Då är populärkultur som Star Wars viktigt att ta i beaktande. Jag tycker man ska intressera sig för det som engagerar människor, säger Sofia Sjö som har doktorerat i religionsvetenskap med en avhandling som bland annat synar kvinnlighet och messiasmyter i science fiction-film.

De kultförklarade filmerna i Star Wars-sagan (också kallad Stjärnornas krig) verkar väcka många frågor om andliga och religiösa teman.

Jag är inte alls förvånad att vissa kyrkor tar upp de här filmerna och använder dem som en början till diskussion, det är ganska självklart.

Finns det paralleller mellan kristen tematik och Star Wars-världen?

– Definitivt ja. Mängder! Det är svårt att säga var man ska börja ens, säger Sofia Sjö.

Sofia Sjö jobbar just nu inom ett spetsforskningsprojekt vid Åbo Akademi om religion och unga vuxna. FOTO: PRIVAT

I filmerna finns exempelvis en stark frälsartematik och anspelningar på jungfrufödsel när det gäller vissa karaktärer, konstaterar hon.

– Främst handlar det om stora mytologiska teman som att rädda världen och en frälsargestalt, som säkert är inspirerad av en kristen tematik men som inte alls behöver knytas bara till kristna element.

Den stora och återkommande berättelsen i dag är hjälteberättelsen.

– Det är den så kallade monomyten, hur man växer som människa, den unga mannen som blir vuxen. En myt av i dag är också kärlekshistorien, den romantiska filmen, som i mycket styr hur vi tänker om kärlek.

Inga gränser

Gränsdragningar mellan populärkultur och religion är en konstruktion poängterar Sofia Sjö.

– Religiösa officiella texter, läror eller religiösa ledare har aldrig haft patent på eller varit de enda som haft tillgång till ett religiöst språk eller ett sätt att engagera.

Om populärkultur används av kyrkan bara för att locka människor är det inte sagt att det fyller sin funktion.

– Men om man använder populärkulturen för att man inser att det här engagerar, för att man vill förstå sig på sina medlemmar och vill hitta ett sätt att kommunicera med dem fyller det säkert en funktion.

Sofia Sjö framhåller att studier har visat att speciellt musik och film väcker frågor om andlighet och vår existens.

Gott och ont

Kampen mellan gott och ont intresserar oss på många plan. Under antiken var det onda och goda inte det som vi lägger in i begreppen i dag, poängterar Sofia Sjö.

– Det var mycket mer komplext än så. Akilles var inte hjälten för att han hade en godhet utan för att han var den bästa krigaren.

En del forskare menar att vi i dag är så fascinerade av kampen mellan gott och ont på grund av att vi själva ofta tampas med frågor om rätt och fel och hur vi ska agera.

– Kampen mellan gott och ont blir då ett sätt att konkretisera det här, kanske också en förenkling men ändå en slags hjälp i stunden.

Ulrika Hansson
Tiina Kaaresvirta är studentpräst på Metropolia, Alexandra Eriksson socialpolitiskt ansvarig i Hankens studentkår.

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00
Lisa Enckell är präst och  journalist.

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

sommarläger. De berättar om hur det är att vara med på Petrus församlings dagläger. 30.3.2021 kl. 00:00
Michaela Rosenback och Lucas Dahlström
tänkte om och ordnade ett småskaligt bröllop förra sommaren.

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00
Sara Fagerholm satsar på kreativiteten i år och frilansar som fotograf.

Helsingfors. "Avsaknaden av ljus under vinterhalvåret är bekant för alla finländare, men jag kan inte vara den enda som ändå alltid förvånas av samma sak: ljusets kraft." 17.3.2021 kl. 10:00

johanneskyrkan. Han är övervaktmästare och berättar om Johanneskyrkans fasadrenovering. 17.3.2021 kl. 09:00

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41
– Min tro förändrades helt efter skriban, säger Cassandra Vuopala.

lägerupplevelse. Trots inställda träffar och ett kortare läger minns Cassandra Vuopala sitt konfirmandläger som en höjdpunkt på sommaren. 2.3.2021 kl. 13:08

Helsingfors. Blombuketten kanske bara bevara sin skönhet några dagar, men just nu är den vacker. Den är en påminnelse om att leva i nuet. 3.3.2021 kl. 08:00

civiltjänstgöring. Han gör civiltjänst som vaktmästare i Matteus församling. Att vara med i församlingens vardag har vidgat hans bild av vad kyrkan gör. 3.3.2021 kl. 09:00
Daniel Jakobsson
jobbar som ungdomsarbetsledare i Matteus församling.

Kolumn. "Trots att det inte var som vanligt kunde jag gå och lägga mig med en varm känsla i hjärtat." 18.2.2021 kl. 13:50
Snön gör omgivningarna vackrare just nu och många rör sig i närområdets parker och skogar.

Livsrum. Dag för dag kommer vi närmare ett slut på pandemin – men än är vi inte där, trots att vi hunnit tröttna på undantagsläget. – Den här tiden har lärt oss att leva en dag i taget, säger prästen Ulla Lumijärvi. 18.2.2021 kl. 13:44
Henry Waltzer är inte rädd för kallt vatten.

kampanj. Han är redo att vinterbada – för Östersjöns skull. 18.2.2021 kl. 12:49
Att jobba med svinnmat har fått Liisa Haveri att känna mer glädje och tacksamhet för maten.

Svinnmat. Ätbar mat av god kvalitet hör inte hemma i soptunnan. Stadin Safka ser till att den i stället hamnar hos mathjälpen eller i lunchrestaurangens kök. 3.2.2021 kl. 00:00