Populärkultur i kyrkan kan fylla en viktig funktion om den används för att man vill försöka förstå sig på sina medlemmar och för att man vill kommunicera med dem.

Vad gör Star Wars i kyrkan?

Science fiction.

Att dra skarpa gränser mellan populärkultur och religion är irrelevant. Religiösa läror har aldrig haft patent på ett engagerande religiöst språk

4.10.2018 kl. 00:00

Predikningar och orgelmusik som hämtar inspiration från Star Wars-världen, och inte minst spelklubbar och Pokémon-jakter i församlingens regi är några tecken på att man i kyrkan ständigt snappar upp vad som intresserar människor just nu.

I St. Peter’s Anglican Church har några predikningar Star Wars-tema, något som togs upp på Kyrkans kommunikationsdagar i Uleåborg i år. FOTO: NINA ÖSTERHOLM

– Det som är intressant för kyrka och tro är sådant som är intressant för kyrkans medlemmar och troende individer. Då är populärkultur som Star Wars viktigt att ta i beaktande. Jag tycker man ska intressera sig för det som engagerar människor, säger Sofia Sjö som har doktorerat i religionsvetenskap med en avhandling som bland annat synar kvinnlighet och messiasmyter i science fiction-film.

De kultförklarade filmerna i Star Wars-sagan (också kallad Stjärnornas krig) verkar väcka många frågor om andliga och religiösa teman.

Jag är inte alls förvånad att vissa kyrkor tar upp de här filmerna och använder dem som en början till diskussion, det är ganska självklart.

Finns det paralleller mellan kristen tematik och Star Wars-världen?

– Definitivt ja. Mängder! Det är svårt att säga var man ska börja ens, säger Sofia Sjö.

Sofia Sjö jobbar just nu inom ett spetsforskningsprojekt vid Åbo Akademi om religion och unga vuxna. FOTO: PRIVAT

I filmerna finns exempelvis en stark frälsartematik och anspelningar på jungfrufödsel när det gäller vissa karaktärer, konstaterar hon.

– Främst handlar det om stora mytologiska teman som att rädda världen och en frälsargestalt, som säkert är inspirerad av en kristen tematik men som inte alls behöver knytas bara till kristna element.

Den stora och återkommande berättelsen i dag är hjälteberättelsen.

– Det är den så kallade monomyten, hur man växer som människa, den unga mannen som blir vuxen. En myt av i dag är också kärlekshistorien, den romantiska filmen, som i mycket styr hur vi tänker om kärlek.

Inga gränser

Gränsdragningar mellan populärkultur och religion är en konstruktion poängterar Sofia Sjö.

– Religiösa officiella texter, läror eller religiösa ledare har aldrig haft patent på eller varit de enda som haft tillgång till ett religiöst språk eller ett sätt att engagera.

Om populärkultur används av kyrkan bara för att locka människor är det inte sagt att det fyller sin funktion.

– Men om man använder populärkulturen för att man inser att det här engagerar, för att man vill förstå sig på sina medlemmar och vill hitta ett sätt att kommunicera med dem fyller det säkert en funktion.

Sofia Sjö framhåller att studier har visat att speciellt musik och film väcker frågor om andlighet och vår existens.

Gott och ont

Kampen mellan gott och ont intresserar oss på många plan. Under antiken var det onda och goda inte det som vi lägger in i begreppen i dag, poängterar Sofia Sjö.

– Det var mycket mer komplext än så. Akilles var inte hjälten för att han hade en godhet utan för att han var den bästa krigaren.

En del forskare menar att vi i dag är så fascinerade av kampen mellan gott och ont på grund av att vi själva ofta tampas med frågor om rätt och fel och hur vi ska agera.

– Kampen mellan gott och ont blir då ett sätt att konkretisera det här, kanske också en förenkling men ändå en slags hjälp i stunden.

Ulrika Hansson

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

Kolumn. Jag sökte tjänsten som kyrkoherde i Petrus med visionen att församlingen ska vara öppen för alla. Det finns så många föreställningar om att människor inte duger i kyrkan. Ändå är kyrkan den sista plats som ska ge sådana signaler. Vi har ett bättre budskap än så. 28.8.2024 kl. 17:03

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

Helsingfors. Penslar, kritor, vattenmuggar – Johannes vardagsrum bjöd på en eftermiddag fylld av färger och former. 6.8.2024 kl. 13:05

Kolumn. Konsthistoriker och teologer har skickligt benat i de här reaktionerna förklarat referenserna och vänligt påmint oss om hur kristenheten måste ta sig an mer brännande frågor än symbolproblematik och våra egna ömma tår. 6.8.2024 kl. 13:00

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

lekholmen. – På Lekholmen är alla välkomna, precis sådana de är, utan att behöva bära någon sorts mask, säger Walter Wallén som är lägergårdschef på församlingarnas lägerö i sommar. 29.5.2024 kl. 20:19

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Kolumn. Jag erkänner. Ibland tar jag vissa saker för givet. För en tid sedan läste jag om människor som lever i svåra förhållanden och som blir förföljda på grund av sin tro. Nik Ripken berättar hur han reste i olika länder där de kristna möter svår förföljelse. 10.5.2024 kl. 20:19

HALLÅ DÄR. Han är en musicerande verksamhetsledare på Svartholmen i sommar. 10.5.2024 kl. 20:17

SJÄLAVÅRD. Anne Koivula drömmer om en församling som är själavårdande i sin karaktär. Hon hoppas att kyrkans olika gemenskaper skulle vara så vänliga och ärliga att att man vågar söka sig till dom också när det känns tungt i livet. 10.5.2024 kl. 20:15

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16

Kolumn. I februari öppnades Johannes vardagsrum i Tomaskyrkan i Mejlans. En plats för vardagsgemenskap och samvaro. Ett utrymme för olika aktiviteter också över generationsgränserna 22.4.2024 kl. 17:08

HALLÅ DÄR. Som utbildad klass- och slöjdlärare samt grafisk designer vet Edit Koskinen hur svårt men viktigt det är att vara tydlig i sin kommunikation. Hon vikarierar som informatör i Petrus församling. 22.4.2024 kl. 17:04

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet