Maria Sten är präst och arbetar som sakkunnig i frågor som rör vuxna i kyrka och kultur.

Vattnet bar oss alla

Rastplats. "Ingen hade behov av att visa upp en fin utrustning eller vältränad kropp", skriver Maria Sten i veckans kolumn. 30.8.2018 kl. 18:41
Simning och vattenlöpning är den motionsform jag trivs bäst med. Roligast är det i havet eller en sjö, men simhall är inte så dumt det heller.
I somras fick jag många tillfällen. Jag minns kvällssimning i spegelblankt, algfritt hav med varmt vatten. Trots att vi är många simmare är både stress och trängsel långt borta. Alla simmar i egen takt. Små samtal uppstår med bekanta, halvbekanta eller helt okända. Det är varmt i luften och havet svalkar så där skönt . Ingen har bråttom.
En kväll tänkte jag på den avspända stämningen. Det fanns inget som helst tävlande, ingen hade behov av att visa upp en fin utrustning eller vältränad kropp. Vi hade olika bakgrund, olika språk, kanske olika tro. Vattnet bar oss alla. Det behandlade oss lika. När jag omfamnades av vattnet fylldes jag av en djup tacksamhet. En tacksamhet för värmen, gemenskapen, vattnet som det gick att simma i. Gåvor som Gud ger alldeles gratis.
Vi människor behöver rastplatser där vi kan stanna upp, bara vara. Där vi kan andas. Kanske är det en speciell vrå i ditt hem eller i bussen, spårvagnen eller på tåget på väg till jobbet. Låt det vara din rastplats. Låt den påminna dig om Guds omsorg om dig, att han älskar dig oerhört mycket, att han aldrig överger dig, inte ens de gånger då det mesta i livet känns som det rakt motsatta.
Gud behöver inga speciella platser för att vi ska få ha kontakt med honom. Men vi människor behöver dem. Vi behöver det där stället som är en viloplats. För att orka vidare.
Maria Sten: präst som arbetar som sakkunnig för frågor som rör vuxna i kyrkan och kultur.
I dag är hon tacksam över alla simhallar som inte kostar så mycket.
Hennes tips: ”I stället för att fråga Vad har församlingen att ge mig?” kan jag fråga: ”Vad kan jag ge församlingen? Vad saknas om jag blir borta?”
Hennes kalenderglimt: Högmässor och gudstjänster i hemförsamlingen.
Maria Sten

covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

julfirande. Hon drömmer om att det ska gå att fira jul tillsammans i församlingen även i år. 11.11.2020 kl. 07:00

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

traditioner. Att tända ljus på gravarna hör till hennes Allhelgonatraditioner. 26.10.2020 kl. 16:34

Allhegona. "Vi behöver ta avsked, minnas, gråta och visa medkänsla tillsammans." 28.10.2020 kl. 00:01

Samtalsgrupp. Johannes församling vill erbjuda människor en möjlighet att tala om livet efter skilsmässan och startar en samtalsgrupp för frånskilda. 14.10.2020 kl. 07:00

Stillhet. En fredag i månaden firar hon en lugn gudstjänst med inslag av tystnad. 14.10.2020 kl. 07:00

Höst. "När peppen och inspirationen är borta är det ofta människorna runt omkring oss som blir stödet." 14.10.2020 kl. 00:01

profilen. Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes. 1.10.2020 kl. 17:04

Änglar. Änglar, finns dom? Inför Mikaelidagen bad vi Helsingforsguiden Elisabeth Sandelin berätta var änglarna syns i stadsbilden. 30.9.2020 kl. 10:45

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

podcast. – Lyssna på vad den andra verkligen vill säga, inte bara för att fundera på ditt svar, rekommenderar diakonissan Gunilla Riska. 30.9.2020 kl. 00:00

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet