Linda Jordas och Bettina Stenbäck uppskattar närheten till församlingsborna efter att församlingens personal flyttade från tredje våningen till gatunivå.

Flytten ner till gatuplan gav mer kontakt med församlingsborna

Lokaler.

Om du kikar in genom de stora fönstren i Högbergsgården ser du en del av det som är Johannes församling. Och dörren är öppen för alla.

16.8.2018 kl. 00:00

Samfällighetens sparkrav blev startskottet för minskat utrymme för Johannes församling. Tredje våningen på Högbergsgatan 10 gav man upp i sin helhet, och sedan juni sitter de flesta anställda nu och jobbar i nyinredda rum i gatuplan.

– Vi fick mer synlighet, säger informationssekreterare Bettina Stenbäck.

– Och vi har kommit närmare församlingsborna, egentligen närmare hela Helsingfors, säger församlingssekreterare Linda Jordas.

Jordas har jobbat i församlingen i fyra år.

– Under den korta tiden sedan flytten har kansliet haft betydligt mer besökare än någonsin förr.

– Det blir enklare för folk att komma in och ställa en fråga i stället för att ringa.

Besökarna har varit av många slag.

– Både svensk- och finskspråkiga har stuckit sig in. Sådana som har bott länge i kvarteren har kommit in för att välkomna oss, och fler kommer in och bokar dop och vigsel, berättar Jordas.

Lokalen är öppen under kanslitid.

– Och om den som kommer in vill ha kaffe så kokar vi, tillägger Jordas.

En kaffemaskin är också beställd så det blir ännu enklare för besökare att slå sig ner med en kopp vid långbordet.

Att för många ska titta in under arbetsdagen är inget de oroar sig för.

– Det är i så fall ett positivt problem. Det är roligt om folk känner att de kan komma in, säger Bettina Stenbäck.

De nya rummen är smakfullt inredda i vilsamma färger.

– Det finns en nordisk känsla i inredningen. Asiatiska turister är intresserade av designen så de står med näsan mot rutan och kikar in ibland. Då vinkar vi till varandra, säger Jordas.


Andra våningen kvar

Den så kallade Hörnan finns fortfarande kvar, där bland annat sommarkaféet brukar hålla till. Också andra våningen i Högbergsgården tillhör församlingen, där finns Högbergssalen, ungdomslokalen Tian samt några arbetsbord och datorer.

Ingen, utom församlingssekreteraren, ekonomisekreteraren och kyrkoherden, har sin egen plats utan det är tänkt att personalen får rotera och sätta sig där det är ledigt.

– I och med sommarledigheterna har inte alla anställda jobbat samtidigt än, så det återstår att se hur det fungerar. Det får hitta sina former med tiden, säger Linda Jordas.

Ulrika Hansson

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

Kolumn. Jag sökte tjänsten som kyrkoherde i Petrus med visionen att församlingen ska vara öppen för alla. Det finns så många föreställningar om att människor inte duger i kyrkan. Ändå är kyrkan den sista plats som ska ge sådana signaler. Vi har ett bättre budskap än så. 28.8.2024 kl. 17:03

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

Helsingfors. Penslar, kritor, vattenmuggar – Johannes vardagsrum bjöd på en eftermiddag fylld av färger och former. 6.8.2024 kl. 13:05

Kolumn. Konsthistoriker och teologer har skickligt benat i de här reaktionerna förklarat referenserna och vänligt påmint oss om hur kristenheten måste ta sig an mer brännande frågor än symbolproblematik och våra egna ömma tår. 6.8.2024 kl. 13:00

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

lekholmen. – På Lekholmen är alla välkomna, precis sådana de är, utan att behöva bära någon sorts mask, säger Walter Wallén som är lägergårdschef på församlingarnas lägerö i sommar. 29.5.2024 kl. 20:19

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Kolumn. Jag erkänner. Ibland tar jag vissa saker för givet. För en tid sedan läste jag om människor som lever i svåra förhållanden och som blir förföljda på grund av sin tro. Nik Ripken berättar hur han reste i olika länder där de kristna möter svår förföljelse. 10.5.2024 kl. 20:19

HALLÅ DÄR. Han är en musicerande verksamhetsledare på Svartholmen i sommar. 10.5.2024 kl. 20:17

SJÄLAVÅRD. Anne Koivula drömmer om en församling som är själavårdande i sin karaktär. Hon hoppas att kyrkans olika gemenskaper skulle vara så vänliga och ärliga att att man vågar söka sig till dom också när det känns tungt i livet. 10.5.2024 kl. 20:15

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16

Kolumn. I februari öppnades Johannes vardagsrum i Tomaskyrkan i Mejlans. En plats för vardagsgemenskap och samvaro. Ett utrymme för olika aktiviteter också över generationsgränserna 22.4.2024 kl. 17:08

HALLÅ DÄR. Som utbildad klass- och slöjdlärare samt grafisk designer vet Edit Koskinen hur svårt men viktigt det är att vara tydlig i sin kommunikation. Hon vikarierar som informatör i Petrus församling. 22.4.2024 kl. 17:04

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet