Maria Hall-Pänttäjä är Helsingfors samfällighets svenskspråkiga diakonissa.
Maria Hall-Pänttäjä är Helsingfors samfällighets svenskspråkiga diakonissa.

Diakoni med ett brett nätverk i Helsingfors

Människovärde. Att vara diakonissa är att jobba med människor och möta dem i olika skeden av livet. 16.8.2018 kl. 00:00

Maria Hall-Pänttäjä har nu jobbat i över ett år som den enda svenskspråkiga diakonissan på Helsingfors samfällighet.

– Jag tycker om värderingarna som kyrkan står för där alla har samma människovärde. Det har alltid varit viktigt för mig, säger hon.

De värderingarna har Maria Hall-Pänttäjä alltid haft som grund i sitt yrkesutövande.

Möten med olika människor och mångfacetterade uppgifter gör jobbet intressant. Hon har också möjlighet att utveckla samarbetet med församlingarna i Helsingfors.

Projektet Cable (Community action based learning for empowerment) är ett exempel på det. I Cable-grupperna arbetar deltagarna med att skapa en positiv förändring i sina liv. Målet är också att de ska få en känsla av tillhörighet genom att aktivt delta i församlingen och i andra sammanhang.

Stöder närståendevårdare

I huvudstadsregionen finns ett brett nätverk av organisationer och föreningar som församlingarna i hela regionen samarbetar med.

Maria Hall-Pänttäjä jobbar tillsammans med Samarbetsförbundet kring funktionshinder, SAMS, som förmedlar stödpersoner till människor med funktionsnedsättning. Stödpersonerna tillbringar fyra timmar i månaden med den som behöver hjälp, de kan till exempel gå på bio eller på kafé tillsammans.

Maria Hall-Pänttäjä samarbetar också med närståendevården.

– Det är givande och meningsfullt att jobba med närståendevårdare, det är något jag alltid gillat.

I Finland finns det 1,25 miljoner människor som regelbundet tar hand om en närstående, och 60 000 av dem är väldigt bundna av vården. En del av dem har inget avtal med kommunen och får därför sköta jobbet på egen hand.

– Det är ett krävande jobb och en tredjedel har dessutom ett regelbundet så kallat vanligt jobb och en familj, säger hon.

I april åker hon med en grupp närståendevårdare, i samarbete med Folkhälsan, på ett fyradagars läger till Kaisankoti i Esbo.

– Meningen med lägret är att människor ska lära känna andra som är i samma situation, få kamratstöd och ha tid att ta hand som sig själva.

I höst ordnas dessutom en kurs kallad ”Öppna dörrar”, tillsammans med Folkhälsan. Syftet med kursen är att stöda närståendevårdare att reflektera över sin livssituation och uppmuntra dem att bli aktiva aktörer i sina egna liv. Det har inte tidigare funnits en sådan kurs på svenska i huvudstadsregionen.

Viktigt att trivas på jobbet

Maria Hall-Pänttäjä har en bakgrund inom företagshälsovården och hon jobbar också med arbetshandledning. Arbetshandledningen finns tillgänglig för alla inom kyrkan och innebär att man kan träffas upp till 40 gånger för att samtala om sitt jobb.

Meningen med processen är att hjälpa arbetstagaren att utveckla sina personliga resurser och att vara reflekterande och självstyrd. Inte minst vill man försöka öka arbetsglädjen.

– Det är viktigt att trivas på sitt jobb eftersom man tillbringar så många timmar där.

Även om arbetshandledningsprocessen främst är inriktad på det professionella livet så kan det personliga livet ibland inverka och då ges det möjlighet att tala om det också.

Maria Hall-Pänttäjä konstaterar att det finns många i Finland som mår dåligt. Det har uppskattats att cirka hälften av invånarna i Finland drabbas av psykisk ohälsa någon gång i sitt liv.

– Det är viktigt att ta kontakt om man mår dåligt, det finns ju många olika vägar att få hjälp om det behövs, betonar hon.

Fastän finländare är kända för att vara tysta och tillbakadragna så tycker hon att de flesta brukar öppna sig då de ges chansen. Tystnadsplikten bland dem som lyssnar kan även hjälpa människor att våga berätta om sina bekymmer.

Ju fler desto bättre

Som den enda svenskspråkiga diakonissan på Helsingfors samfällighet jobbar Maria Hall-Pänttäjä mycket med den finska sidan och tycker att samarbetet fungerar bra. Hon har en aktiv kontakt med de tre svenskspråkiga församlingarna samt andra organisationer och kyrkliga samfälligheter inom huvudstadsregionen. Själv tycker hon att det är positivt att nätverken är gränsöverskridande.

– Det känns bra med samarbetet. Ju fler man är, desto starkare är man och kan göra mycket mera. Dessutom får man dela erfarenheter och vidga sina vyer.

Hon tror att diakonin också i framtiden kommer att vara viktig för församlingsbor och andra ute i samhället.

Som församlingsmedlem har man möjlighet att engagera sig i diakoniarbetet. Frivilliga som vill hjälpa till med grupper eller vara med i stödpersonverksamheten får gärna höra av sig till Maria Hall-Pänttäjä, maria.hall-panttaja@evl.fi.

Emilia Jansson
Tova Vikström jobbar som informatör i Matteus församling.

fadderskap. Tova Vikström skriver om att det ibland kan det kännas som att det dåliga faddersamvetet tar över. På fadderdagen erbjuds möjligheten att ta itu med detta. 25.5.2022 kl. 06:00

fadderskap. Han har tre fadderbarn som är geografiskt utspridda. 25.5.2022 kl. 06:00
På fritiden lyssnar Niels Burgmann gärna på rockmusik, särskilt i tåget eller på gymmet.

KOMPOSITÖR. Matteus församlings kantor Niels Burgmann har sysslat med musik sedan unga år. Han skriver också egen musik och inspireras av både texter och andra former av konst. 11.5.2022 kl. 06:00
Matilda Enlund är med i ledarteamet på lärjungaskolan Transform.

DEN HELIGE ANDE. Matilda Enlund skriver om att upptäcka nya dimensioner av den Helige Ande. 11.5.2022 kl. 06:00

DAGSLÄGER. Hon ska delta i Petrus församlings dagsläger i sommar. 11.5.2022 kl. 06:00
I föregående församlingsval 2018, röstade 16 procent av de röstberättigade i Borgå stift.

FÖRSAMLINGSVALET. På hösten ordnas församlingsvalet där det bestäms vilka som är med och tar beslut i församlingarna under kommande mandatperiod. KP har ställt några frågor till tre personer som varit medlemmar i församlingsrådet den senaste mandatperioden. 27.4.2022 kl. 06:00
Lotta Keskinen är kontaktperson för Johannes i församlingsvalet.

FÖRTROENDEVALD. Lotta Keskinen skriver om vikten av att de förtroendevalda är en lika brokig skara som församlingsmedlemmarna, eftersom det då finns goda förutsättningar att utveckla verksamheten. 27.4.2022 kl. 06:00

FÖRSAMLINGSVALET. Hon är en av moderatorerna för församlingsvalsdebatten i G18 den 11 maj. 27.4.2022 kl. 06:00
Den nyrenoverade kyrksalen i S:t Jacobs kyrka. Under renoveringen har man velat bevara så mycket som möjligt av den ursprungliga designen.

S:t Jacobs kyrka. S:t Jacobs kyrka på Drumsö har precis blivit färdigrenoverad och återibruktas på annandag påsk. Johannes församling planerar verksamhet som vanligt även om framtiden ännu är oviss. 13.4.2022 kl. 06:00
Anna Lewing jobbar som präst inom det ryska arbetet i huvudstadsregionen.

PÅSK. Anna Lewing skriver om vikten av att glädjas trots att omständigheterna runt omkring signalerar annat. 13.4.2022 kl. 06:00

ungdomens kyrkodagar. Hon kommer att medverka vid Ungdomens kyrkodagar den 21–24 april. 13.4.2022 kl. 06:00
Den här bilden togs en dag innan invasionen började och föreställer Kievs centrum.

KRIGET I UKRAINA. Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss! 30.3.2022 kl. 06:00

BÖCKER. Hon och några andra har nyligen startat samtalsgruppen Bokmalarna. 30.3.2022 kl. 06:00
Janne Silfverberg jobbar som kanslist i Petrus församling.

godhet. Hemligheten med att samla in skatter i himlen, är att göra de goda gärningarna i smyg. 30.3.2022 kl. 06:00
Biljardbord, pingisbord, airhockey, pyssel, tv-spel, brädspel, mellanmål och mycket mer. Tweentisdag erbjuder något för alla smaker.

Barn i kyrkan. Varje tisdag fylls Matteuskyrkan av tweens som kommer för att äta mellanmål, spela och vara med kompisar. – Kyrkans lokaler ska få vara deras vardagsrum, säger ledarna. 16.3.2022 kl. 06:00