Maria Hall-Pänttäjä är Helsingfors samfällighets svenskspråkiga diakonissa.
Maria Hall-Pänttäjä är Helsingfors samfällighets svenskspråkiga diakonissa.

Diakoni med ett brett nätverk i Helsingfors

Människovärde. Att vara diakonissa är att jobba med människor och möta dem i olika skeden av livet. 16.8.2018 kl. 00:00

Maria Hall-Pänttäjä har nu jobbat i över ett år som den enda svenskspråkiga diakonissan på Helsingfors samfällighet.

– Jag tycker om värderingarna som kyrkan står för där alla har samma människovärde. Det har alltid varit viktigt för mig, säger hon.

De värderingarna har Maria Hall-Pänttäjä alltid haft som grund i sitt yrkesutövande.

Möten med olika människor och mångfacetterade uppgifter gör jobbet intressant. Hon har också möjlighet att utveckla samarbetet med församlingarna i Helsingfors.

Projektet Cable (Community action based learning for empowerment) är ett exempel på det. I Cable-grupperna arbetar deltagarna med att skapa en positiv förändring i sina liv. Målet är också att de ska få en känsla av tillhörighet genom att aktivt delta i församlingen och i andra sammanhang.

Stöder närståendevårdare

I huvudstadsregionen finns ett brett nätverk av organisationer och föreningar som församlingarna i hela regionen samarbetar med.

Maria Hall-Pänttäjä jobbar tillsammans med Samarbetsförbundet kring funktionshinder, SAMS, som förmedlar stödpersoner till människor med funktionsnedsättning. Stödpersonerna tillbringar fyra timmar i månaden med den som behöver hjälp, de kan till exempel gå på bio eller på kafé tillsammans.

Maria Hall-Pänttäjä samarbetar också med närståendevården.

– Det är givande och meningsfullt att jobba med närståendevårdare, det är något jag alltid gillat.

I Finland finns det 1,25 miljoner människor som regelbundet tar hand om en närstående, och 60 000 av dem är väldigt bundna av vården. En del av dem har inget avtal med kommunen och får därför sköta jobbet på egen hand.

– Det är ett krävande jobb och en tredjedel har dessutom ett regelbundet så kallat vanligt jobb och en familj, säger hon.

I april åker hon med en grupp närståendevårdare, i samarbete med Folkhälsan, på ett fyradagars läger till Kaisankoti i Esbo.

– Meningen med lägret är att människor ska lära känna andra som är i samma situation, få kamratstöd och ha tid att ta hand som sig själva.

I höst ordnas dessutom en kurs kallad ”Öppna dörrar”, tillsammans med Folkhälsan. Syftet med kursen är att stöda närståendevårdare att reflektera över sin livssituation och uppmuntra dem att bli aktiva aktörer i sina egna liv. Det har inte tidigare funnits en sådan kurs på svenska i huvudstadsregionen.

Viktigt att trivas på jobbet

Maria Hall-Pänttäjä har en bakgrund inom företagshälsovården och hon jobbar också med arbetshandledning. Arbetshandledningen finns tillgänglig för alla inom kyrkan och innebär att man kan träffas upp till 40 gånger för att samtala om sitt jobb.

Meningen med processen är att hjälpa arbetstagaren att utveckla sina personliga resurser och att vara reflekterande och självstyrd. Inte minst vill man försöka öka arbetsglädjen.

– Det är viktigt att trivas på sitt jobb eftersom man tillbringar så många timmar där.

Även om arbetshandledningsprocessen främst är inriktad på det professionella livet så kan det personliga livet ibland inverka och då ges det möjlighet att tala om det också.

Maria Hall-Pänttäjä konstaterar att det finns många i Finland som mår dåligt. Det har uppskattats att cirka hälften av invånarna i Finland drabbas av psykisk ohälsa någon gång i sitt liv.

– Det är viktigt att ta kontakt om man mår dåligt, det finns ju många olika vägar att få hjälp om det behövs, betonar hon.

Fastän finländare är kända för att vara tysta och tillbakadragna så tycker hon att de flesta brukar öppna sig då de ges chansen. Tystnadsplikten bland dem som lyssnar kan även hjälpa människor att våga berätta om sina bekymmer.

Ju fler desto bättre

Som den enda svenskspråkiga diakonissan på Helsingfors samfällighet jobbar Maria Hall-Pänttäjä mycket med den finska sidan och tycker att samarbetet fungerar bra. Hon har en aktiv kontakt med de tre svenskspråkiga församlingarna samt andra organisationer och kyrkliga samfälligheter inom huvudstadsregionen. Själv tycker hon att det är positivt att nätverken är gränsöverskridande.

– Det känns bra med samarbetet. Ju fler man är, desto starkare är man och kan göra mycket mera. Dessutom får man dela erfarenheter och vidga sina vyer.

Hon tror att diakonin också i framtiden kommer att vara viktig för församlingsbor och andra ute i samhället.

Som församlingsmedlem har man möjlighet att engagera sig i diakoniarbetet. Frivilliga som vill hjälpa till med grupper eller vara med i stödpersonverksamheten får gärna höra av sig till Maria Hall-Pänttäjä, maria.hall-panttaja@evl.fi.

Emilia Jansson

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

KOLUM. I år har jag inte gjort något nyårslöfte, men när jag såg tillbaka på det år som gått funderade jag på vad jag lärt mig av det. Den kanske största lärdomen är att inte ta något för givet. 25.1.2023 kl. 00:00

JULFRED. Kan jag drömma om den i en värld där ondskan visar sitt fulaste ansikte? 21.12.2022 kl. 11:28

Helsingfors. Han kommer från Bradford i England, är gift med en finlandssvenska och firar nu sin tjugofemte jul i Finland. 21.12.2022 kl. 11:20
Peter Ragnvaldsson är van att tyda de digitala kyrkböckernas vackra men svåra handstilar.

SLÄKTFORSKNING. Släkten följa släktens gång, sjunger vi flitigt i juletid. Men hur viktigt är det egentligen att lära känna dem som gått före oss? En som vet mer än de flesta är släkt forskaren Peter Ragnvaldsson. 21.12.2022 kl. 11:16

HALLÅDÄR. Hon är sjutton år och är med och sjunger De Vackraste Julsångerna i projektkören MatteusVoice. 9.12.2022 kl. 10:12

Helsingfors. Jag har en förkärlek för julen. Allt från musiken till pyntet och alla B-klass klyschiga julfilmer. Allt som får en i stämningen för julen gör mej glad. 9.12.2022 kl. 10:08
Edith Kortekangas och Elias Ahlskog stortrivs på jobbet.

Helsingfors. Under hösten har Petrus församling haft två ungdomsdiakoner på projektanställning. Här delar de sina tankar kring hur kyrkan möter ungdomar och vad den kunde göra annorlunda. 9.12.2022 kl. 10:18

Helsingfors. Hon inspireras av julfrid och hållbarhet. Hanna-Riikka Heikkilä har illustrerat och vill förmedla glädje och ljus i vintermörkret. 22.11.2022 kl. 15:58

Helsingfors. Elias Ahlskog arbetar som projektanställd inom ungdomsdiakoni i Petrus församling och tänder här det första adventsljuset. 22.11.2022 kl. 15:53

Helsingfors. Under dessa två år som jag jobbat i Helsingfors har en fundering med jämna mellanrum cirkulerat i min hjärna. Denna fundering handlar om frågan 22.11.2022 kl. 15:49
Ingrid Björkskog jobbar i Johannes församling.

PERSONER. Hon är församlingssekreterare i Johannes församling och just nu fullt sysselsatt med församlingsvalet. 9.11.2022 kl. 12:10

HELSINFORS SAMFÄLLIGHET. Iklädda kåpor och kronor kommer Johannes församlings volontärer i år igen att möta flera hundra daghemsbarn under församlingens populära julvandringar. Nu efterlyser man fler som vill vara med och dramatisera julens budskap för de minsta. 9.11.2022 kl. 00:00

sorg. För en månad sen sedan hade jag förmånen att tillsammans med projektkören Matteus Voice åka upp till min hemstad, Lycksele i södra Lappland på andra sidan viken. Anledningen var både enormt vacker och outsägligt sorglig. 9.11.2022 kl. 08:00

Helsingfors. Den vacklande ekonomin i Matteus församling i Helsingfors blir inte bättre av att svenska församlingar i huvudstaden fusioneras. Driv på att höja skatte­öret i stället, föreslås i en rapport till domkapitlet. 6.10.2022 kl. 15:04